Glouchester mansion del 4 – Amandas bröllopsnatt
Författare: förgätmigej Datum: 2011-10-14 01:45:05
Kategori: Gruppsex
Läst:
24 744 gånger
Betyg: 4.2 (5 röster) 5 medlemmar har denna novell som favorit
Den gamle butlern, Jones, knackade på dörren till Amandas kammare och meddelade att Lord Ravenhurst väntade på henne i salongen. Amanda kastade en sista blick på sig själv i spegeln. Hon hade valt den gröna promenaddräkten som framhävde hennes figur på ett diskret men fördelaktigt sätt. Det pirrade i magen.
Agatha följde med i vagnen, som förkläde, men hon somnade snart. Amanda satt mitt emot Lord Ravenhurst och sneglade upp mot honom genom ögonfransarna. Han satt tyst och betraktade henne. Vilken märklig uppvaktning det här var, inget smicker, inga högtravande löften, bara den där intensiva blicken.
- Du är säkert medveten om att din morbror erbjudit mig din hand, sa han till slut.
Amanda nickade osäkert. Han var så rakt på sak, inte alls som andra societetsmänniskor som aldrig sa nånting rakt ut.
- Nå, skulle du vilja bli min hustru? frågade lorden och tittade oavvänt på Amanda.
Skulle det här föreställa ett frieri? Amanda visste knappt om hon skulle skratta eller gråta.
- Ja, ers nåd, hörde hon trots allt sig själv svara.
- Är du säker på att du vill överlåta dig i mitt våld så förbehållslöst? frågade han igen och lät lite irriterad.
Han tycker att jag är ett våp utan egen vilja, tänkte Amanda. Men faktum var att hon tänkt igenom saken noga. Hon hade knappt tänkt på något annat alls sedan hon först fick höra talas om morbroderns planer.
- Om jag nu måste överlämna mig själv i någon mans våld så kan det lika gärna få vara någon som jag… Amanda kom av sig. Men lordens intresse var väckt.
- Någon som vadå? frågade han, och ett leende lekte i mungipan.
Amanda visste inte ens vad hon tänkt säga. ”Tycker om” lät lite för tamt, ”älskar” stämde inte, hon kände honom inte alls egentligen, och ”åtrår” kunde hon inte förmå sig att säga.
- Jag är villig, svarade hon bara och noterade att tvetydigheten i hennes ord inte gick lorden förbi.
- Bevisa det, uppmanade han befallande.
Återigen sköljde nervositeten över Amanda, vad ville han att hon skulle göra? Hon tittade storögt på honom och insåg att han njöt av hennes osäkerhet. Det var som om han drev med henne. Amanda ilsknade till och med ilskan kom modet. Hon lutade sig fram och la händerna på hans knän. Hon förstod att en liten kyss inte skulle förslå, utan särade på läpparna och förde in sin tunga i hans mun. Det var härligt, hennes eget mod berusade henne, och hon njöt av hans gensvar. Det pirrade skönt i hela kroppen när hans tunga mötte hennes och hon jublade inombords när hon kände hans hand mot sin nacke. Han tryckte hennes huvud mot sitt och kyssen blev djupare, intensivare, ja, våldsammare. Och Amanda älskade det, hon nafsade efter hans läppar, sög på hans tunga och pressade sin kropp mot hans.
- Nu ska du få kyssa något annat, viskade Ravenhurst med grötig röst.
Amanda tittade ner och såg att lorden höll på att knäppa upp sina snäva byxor och frigöra sin styva mandom. Den stod som ett spett rakt upp och Amanda rörde fascinerad vid den med sin handsbeklädda hand. Sedan erinrade hon sig vad hon blivit ombedd att göra. Det hisnade i magen.
- Men… Agatha… vi kan inte, jag kan inte… inte i vagnen, stammade hon.
- Jo det kan du, svarade lorden lugnt, var en duktig flicka nu.
Pulsen dunkade i Amandas ådror, till hälften rädsla och till hälften kåthet, men hon satte sig på knä på vagnsgolvet och sträckte försiktigt fram tungspetsen mot det svullna ollonet. Ollonet kändes varmt och lent mot hennes tunga och hans manliga doft fyllde hennes näsborrar. Hon tog in ollonet i munnen och överraskades över att det kändes så upphetsande, hon hade trott att hon skulle bli äcklad, men det var tvärtom. Hon sög lite försiktigt på kukhuvudet, och undrade vad hon borde göra mer. Hon behövde inte undra länge, för Ravenhurst tog tag runt nacken på henne och började stöta kuken ut och in i hennes mun. Han förde den så långt in att hon nästan inte kunde andas ibland och hon kände hur ögonen tårades.
Herregud, vad var detta? Skulle det vara såhär? Amanda kände sig osäker och lite rädd, men satt stilla och lät Ravenhurst använda hennes mun. Med ett stönande drog han ut kuken ur hennes mun och fångade satsen i en näsduk. Amanda stirrade storögt på sperman som sprutade ut och hamnade i näsduken.
- Inte illa, sa Ravenhurst uppskattande, men nästa gång vill jag att du ska ta emot min säd i munnen.
Amanda kände sig stolt över berömmet, hon hade behagat honom! Men hon kände sig lite oroad av det sista han sagt.
- Nu är det din tur, fortsatte lorden.
- Min tur? Amanda kände sig som en glosögd idiot inför mannen framför henne. Vad menade han?
Lord Ravenhurst suckade, men log ett tålmodigt leende.
- Ta av dig mameluckerna, uppmanade han.
Amanda satte sig på sätet igen och fumlade med mameluckerna, när hon fått av sig dem stoppade hon ner dem i sin ridikyl och tittad osäkert på mannen som ställde sig på knä på vagnsgolvet. Hon undrade flyktigt vart vagnen var på väg, men antog att kusken bara fått order om att köra runt i staden tills han fick andra instruktioner. Ravenhurst lyfte på hennes kjolar och Amanda särade automatiskt på benen.
När hon kände lordens tunga lirka sig in mellan hennes blygdläppar flämtade hon högt och fick genast hjärtklappning av rädsla för att hon skulle ha väckt Agatha. Gud visste om hon ens sov på riktigt. Men hon glömde snart sin oro när lorden särade på hennes blygdläppar med tummarna och började behandla hennes klitta med van tunga. Kombinationen av spänningen, nervositeten, upphetsningen och lordens skicklighet gjorde att Amanda snart andades stötvis och bet sig i ena pekfingret för att inte skrika högt. Lordens fladdrande tunga och hans fingrar som smekte hennes skinkor och djärvt närmade sig anus blev för mycket. Amanda gnydde och skakade i hela kroppen när orgasmen kom, hon ansträngde sig för att inte låta något ljud undslippa henne, men lyckades inte riktigt. Ravenhurst dök fram från hennes kjolar och kysste henne hårt på munnen. Hon kände den säregna smaken av sina egna safter på hans läppar och kom på sig själv med att önska att de kunde börja om från början igen. Hon snärjde in sina händer i hans hår och kysste honom nästan desperat. Hon ville ha mer.
- Vad sa du? Frågade Ravenhurst med läpparna mot hennes.
- Mer, andades hon.
Han lösgjorde sig från henne och log ett av sina sällsynta leenden. Amanda fick en plötslig känsla av att hon skulle komma att leva för de där leendena.
- Jag ska tala med din morbror, sa han med värme i rösten, det borde gå att ordna en speciallicens så att vigseln kan förrättas så snart som möjligt. Sedan knackade han två gånger i taket, och kusken vände vagnen.
Agatha valde det ögonblicket att slå upp sina ögon och fråga var de befann sig. De talade inte mycket på vägen tillbaka, men lorden såg hela tiden rakt in i Amandas ögon och smekte hennes ben med foten. Amanda andades ansträngt och kände hur hon rodnade, men hon mötte hans blick och visade honom sin hunger.
Agatha bara flinade när kammarjungfrun chockat drog efter andan när hon hjälpte Amanda av med klänningen den kvällen. Amanda stod där med korsett och silkesstrumpor, men med bart underliv och rodnade häftigt.
- Lady Gilmore, nu har du allt gett tjänstefolket något att skvallra om, skrockade Agatha.
- Du sov inte alls, utbrast Amanda anklagande.
- Nej, jag gjorde inte det, svarade Agatha roat.
Bröllopet anordnades snabbt. Morbrodern var på ett strålande humör och var frikostig när det gällde Amandas brudutstyrsel. Amanda hängde knappt med i alla förberedelser, och kom på sig själv med att önska att allt bara skulle vara över.
På bröllopsdagens morgon fick hon en liten ask av Agatha, med uppmaningen att hon skulle se till att veta var den fanns när bröllopsnatten infann sig. Amanda tjuvkikade i asken och blev förtjust när hon hittade små florstunna silkesunderkläder inslagna i papper.
Amanda fördes fram till altaret av sin morbror, och det sög till i maggropen när hon la sin hand på Lord Ravenhurst muskulösa arm. Han var otroligt stilig i sin mässuniform. Plötsligt var de man och hustru och festen hölls på Glouchester mansion, Amandas nya hem. Amanda blev överöst av välgångsönskningar och alla verkade vilja dansa med henne. Hon fick knappt ögonkontakt med sin nyblivne make en enda gång under hela kvällen, men framåt midnatt sökte han upp henne och deklarerade att det var dags för dem att dra sig tillbaka.
Han fick ett rungande bifall från de förfriskade gästerna och skratt och grova skämt följde dem ut ur salen. Ravenhurst lät först Amanda gå till sin egen kammare för att göra sig redo, där väntade två kammarjungfrur på henne och hjälpte henne ur klänningen. Amanda plockade fram de minimala, genomskinliga underkläderna och tog dem på sig. Hon vände på sig framför spegeln och konstaterade att hon lika gärna kunde varit naken. Det var vansinnigt upphetsande att bara ta på sig en morgonrock och gå genom korridoren till lordens rum. Hon gick in utan att knacka och stannade som förstenad mitt på golvet.
Synen som mötte henne gjorde henne iskall in i märgen. Ravenhurst satt bekvämt tillbakalutad i en fåtölj framför brasan, sidenmorgonrocken han hade på sig var öppen och avslöjade hans nakna kropp. På knä framför honom satt två unga pigor och slickade hans kukskaft.
Amanda blev rasande, horor kunde hon knappast hindra honom från att ha, men detta var hennes bröllopsnatt som hon fantiserat om i så många nätter!
Lorden fick syn på henne, log sexigt och vinkade åt henne att komma närmare. Amanda stormade fram, drog flickorna i håret och skrek åt dem att försvinna ut. Ravenhurst ansikte hårdnade, han reste sig upp och tog ett stadigt tag om sin hustrus hår.
- Det här är Glouchester mansion, sa han långsamt, här bestämmer jag. Du överlämnade dig villigt i mitt våld och tro det eller ej, men flickorna är här lika mycket för din skull som för min.
Amanda stirrade vilt på honom, och kunde inte hejda ett par tårar som letade sig ner längs kinden. Det var inte så här det skulle vara! Hennes bröllopsnatt! Lorden släppte hennes hår och lossade morgonrocken. Hon lät den falla till golvet samtidigt som ytterligare ett par tårar trillade nerför kinderna.
- Inte illa, sa Ravenhurst uppskattande och hans tonfall hade mjuknat igen. Jag ska ha överseende med din första reaktion, fortsatte han, så gör vi ett nytt försök.
Amanda stod alldeles still och lät lorden gå runt henne och titta på hennes kropp från alla vinklar. Ett nytt försök? Vad menade han?
Lorden ställde sig bakom henne och strök fjäderlätt med händerna över hennes mage, upp över brösten och bröstvårtorna som styvnade omedelbart. Amanda var väldigt medveten om de två tjänsteflickorna som satt på knä invid dörren och tittade på.
- Vilken av dem tycker du är sötast? frågade lorden när han såg hennes blick.
- Va? Amanda kände sig förtvivlad, hon förstod ingenting, vad ville han?
- Välj en av dem, uppmanade han mjukt.
Amanda kände sig tvingad att göra som hon blev tillsagd, så hon pekade på den fräkniga flickan till vänster. Flickan började genast krypa fram emot Amanda. Amanda pep till när flickan stod på alla fyra framför hennes fötter, men lorden slog ena armen runt henne, pressade henne bakåt mot sig och hindrade henne från att flytta sig. Flickan böjde sig ner och började slicka Amandas fötter. Samtidigt masserade hennes man hennes vänstra bröstvårta mellan tummen och pekfingret och slickade henne i örat. Amanda stönade, slöt ögonen och lutade sig bakåt mot honom.
Flickan smekte hennes lår och slickade längs kanten på silkestrosorna. Amanda särade omedvetet på låren så att hon skulle komma åt bättre och vred på huvudet så att hon skulle komma åt att kyssa sin man. Kåtheten dunkade i hennes kropp och ingen vettig tanke fanns kvar.
Ravenhurst la varsamt ner henne på fällen framför öppna spisen och la sig bredvid henne. Hans tunga lekte med hennes och hans fingrar lekte med hennes högra bröst. Den fräkniga flickan hade fört silkestrosan åt sidan och slickade Amandas fitta, hon lekte med tungan nere vid hålet och slickade sedan upp till klittan som hon sög in i munnen. Amanda stönade högt och trasslade in sin ena hand i flickans hår.
- Den här kvällen är till för din njutning, viskade Lord Ravenhurst i hennes öra. Gör vad som faller dig in.
Amanda släppte sina hämningar i takt med att kåtheten fick henne i sitt våld. Flickans tunga var så skön där den bearbetade hennes klitta och lordens ord gav henne mod. ”Gör vad som faller dig in”.
- Knulla mig!
Det var ord som hon aldrig trodde att hon skulle ta i sin mun, men nu fanns inga tabun längre, inte tillsammans med den här mannen.
- Knulla mig samtidigt som hon slickar mig, bad hon. Synen av hans breda leende gjorde henne euforisk, hon gjorde rätt när hon släppte sina hämningar!
Han föste flickan åt sidan och körde in kuken i Amanda, det gick lätt trots att hon var trång, så uppvärmd som hon var. Amanda såg oroligt på honom, skulle han märka att hon inte var oskuld? Men hon glömde snart sin oro när han började röra sig inuti henne och flickan hittade hennes klitta med tungan igen. Amanda slöt ögonen och koncentrerade sig på njutningen som sköljde genom hennes kropp. Hon kände en våt tunga mot sin vänstra bröstvårta.
Den andra, mörkhåriga, flickan hade kommit fram och börjat suga på Amandas bröst. Amanda stönade och mötte Ravenhurst kåta blick. En plötslig impuls fick Amanda att sträcka ut armen och gräva in fingrarna i den mörkhåriga flickans fitta. Flickan pep till och sög hårdare på bröstvårtan. Den andra flickan slickade Amandas klitta i takt med lordens allt häftigare stötar och Amanda kände orgasmen komma. Den här gången skrek hon ut sin njutning samtidigt som hennes muskler drog ihop sig i kramp. Lord Ravenhurst tog in den härliga synen, stötte kuken i botten och sprutade inne i henne. Sedan viftade han bort tjänsteflickorna innan han sjönk ner på fällen intill sin nyblivna fru.
- Det var väl inte en så tokig bröllopsnatt trots allt, frågade han retsamt.
- Nej, skrattade Amanda, det var underbart! Sedan blev hon plötsligt allvarlig.
- Jag vet inte vad du heter, sa hon blygt och smekte en hand genom håret på hans bröstkorg.
- Jeremy, svarade han. Kom så lägger vi oss i sängen istället, så ska du få rida mig!
Fler noveller av samma författare
Så synd att det inte kommit någon fortsättning på denna upphetsande novellserie men jag hoppas att du hittar igen din kreativa sida och fortsätter med detta enastående verk.
Lycka till!
Mighty