Vattenläckan, del 1

Författare: justin case Datum: 2007-08-02 10:00:51

Kategori: Heterosex

Läst: 10 812 gånger

Betyg: 4 (14 röster) 1 medlem har denna novell som favorit




Hon hade alltid haft lätt för att bli sexuellt upphetsad och att få orgasm. Dessutom drogs hennes tankebanor väldigt ofta i riktning mot centrala kroppsdelar, både manliga och hennes egna. Ibland när det pockade på alltför enträgen kunde det ofta hända att hon gick på toaletten på jobbet, satte sig med benen brett isär, trosorna nere vid anklarna och gick i mål på under två minuter. Snabbt, effektivt och väl inövat. Men ändå bara en tillfällig lindring av hennes malande libido.

De senaste årens påtvingade singeltillvaro hade gjort att hennes sexliv var allt annat än tillfredsställande. Kvaliteten var det väl understundom inget fel på. Tvärtom hade hon under de år som gått efter skilsmässan både upplevt fler och nya aspekter av sex och även ibland nått väl så intensiva njutningshöjder som innan, men… hon saknade en partner som alltid fanns till hands och kunde vara bara hennes egen. De gånger hon och hennes ”älskare till låns” fick till det tidsmässigt var alltför få för att hon skulle vara nöjd.

Det hon rent sexuellt uppskattade allra mest med sin vän var att ligga på rygg med benen högt och känna hans stadiga kuk som fyllde hennes trånga fitta djupt och dunkade på ovansidan av hennes slidvägg. Då kunde inget stoppa henne och det kunde ibland vara svårt att avgöra var den ena orgasmen slutade och var nästa tog vid.

Hennes mest frekventa sexpartner var dock hennes högra långfinger en röd dildo, hon hade två stycken, men ”rödhaken” var hennes absoluta favorit.

Den här historien tar sin början en sommarsöndag - den första på semestern - när hon precis hade unnat sig själv en lång mysmorgon med hjälp av ett par sexiga små trosor, en liten spegel, en skön och mjuk massageolja samt lite av den utrustning som hon förvarade i sin ”leklåda” i sovrummet. Dessutom hade hon gårdagens aktivitet med sin älsklingsvän ute på fjärilsön i färskt minne. Denna satt både som en ljuv slöja på hennes näthinna men även som ett antal röda strimmor på hennes skinkor. Det hade gått ganska hett till innan de tillsammans förlöstes mitt i ett utdraget lejonvrål.

Direkt efter att hennes mysmorgon var avklarad så begav hon sig ut i badrummet för lite morgontoalett och fick till sin fasa se att det var en stor vattenpöl där samt att det sprutade en tunn men enträgen stråle från en av ledningarna till tvättmaskinen. Attans, paniken smög sig på, här gällde det att agera snabbt så att inte läckaget ökade och skadan förvärrades. Otur dessutom att det var semestertider och helgdag, vart vänder man sig med sånt här?

Hon gick och slog upp pärmen där hon förvarade de dokument som hörde till lägenheten och hittade ett journummer som hon snabbt slog. En mekanisk röst meddelade att samtalet vidarekopplades och efter ytterligare tio signaler svarade en lite yrvaken röst. Hon förklarade läget, uppgav sitt namn, sin adress och portkoden. ”OK, jag skyndar mig så fort jag kan”, sa han.

Under tiden hon väntade gick hon osaligt fram och tillbaka, tittade in i badrummet och kollade så att inget oönskat hände, hon försökte till och med att sätta handen över läckaget för att stoppa flödet men så fort hon tog bort handen fortsatt det med oförminska styrka.

Efter bara knappa tio minuter ringde det dock på dörren. Hon öppnade direkt och blev sen lite paff när hon betraktade sin räddare i nöden. Det var en av de killar som hon träffat förra veckan på en av stadens dansrestauranger. Kanske tio år yngre än hon själv, muskulös och vältränad, ganska storvuxen utan att vara överviktig. Hon hade varit där med några av sina arbetskompisar, glad i hågen efter lite lagom förfest och hon hade dansat av hjärtans lust ända tills det var en timme kvar. Då hade hon, sin vana trogen, gått hem och tyckt lite synd om sig själv. Att släppa loss och våga sig på nya äventyr på offentlig plats var något som hon av någon anledning hade väldigt svårt för. Hon behövde mer tid, känsla och trygghet för att det skulle kännas rätt.

Hon drog sig dock till minnes att de först hade buggat och han lite senare på kvällen hade kommit tillbaka för en tryckare. Hon hade gillat hans danskonster men ändå förhållit sig tämligen sval till hans lite trevande försök att komma henne närmare in på livet och dansa tätt intill. Alltför många gånger hade hon upplevt att en del kavaljerer gick för snabbt fram och skulle lägga handen på hennes välformade rumpa, ibland trycka sitt begynnande stånd mot hennes mage eller flåsa i hennes öra. Följden blev att hon snarare sparkade bakut. Hon ville få god tid att, utifrån sina bedömningsgrunder, avgöra vad som möjligen kunde vara en potentiell kamrat i hennes smak. Anbud hade sannerligen inte saknats men hon var faktiskt väldigt kräsen och svårflörtad därvidlag och hade mycket bestämda uppfattningar om vad som passade henne och inte.

Han tittade också igenkännande på henne och sa med ett litet leende, ”Hej, vi har visst setts förut”. Han förklarade att ”det gick ju ganska fort att komma hit eftersom jag bara bor ett par kvarter bort”.

Hon visade honom direkt in till badrummet och efter en snabb besiktning av läget så återkom han efter ett par minuter och lugnade henne med att det inte var någon stor skada skedd. Det var bara en slarvigt monterad rörkoppling som gett efter för vattentrycket så den satt lite löst.

När han dragit åt detta och försäkrat sig om att det inte fanns någon annan ledning som kunde ställa till med besvär så gick han ut i hallen och sa att uppdraget var slutfört. Hon stod i köket och fixade lite med sin frukost och besvarade hans konversation lite förstrött och gick sen ut till hallen när han bad henne signera en arbetsnota.

Direkt efter att hon plitat ner sin autograf hajade hon till då hon tittade förbi honom, in i sitt sovrum. Hon såg till sin fasa att hennes utrustning från morgonens lilla mys låg kvar, utspridd på sängen. I den allmänna stirrigheten över vattenläckan och att sen snabbt ringa efter hjälp hade hon glömt att lägga undan sina små leksaker. De små svarta trosorna (förmodligen fortfarande lite kladdiga i grenen), handspegeln och framförallt hennes röda leksak låg fullt synliga på sängen. Hennes lilla leklåda med bl a glidmedel, hennes andra dildo och ett storpack kondomer stod på golvet framför sängkanten.

Han måste ha sett förändringen i hennes ansiktsuttryck för han vände på huvudet och tittade, även han, in på sängen i sovrummet. Plötsligt spreds ett elakt litet flin över hans orakade haka.

”Nej, men se vad vi har här då?” hördes så hans myndiga röst.

Hon kände med ens att hon blev röd som en pion i ansiktet och kom på sig själv med att tänka att, så intensivt hade hon nog inte rodnat sen i tidiga tonåren. Hon blev alldeles svarslös och blev dessutom plötsligt pinsamt medveten om att hennes klädsel kanske inte var den mest lämpliga med obekant herrbesök i lägenheten. Det enda hon svept om sig efter mysstunden var en kort vit frottérock, lite slarvigt knuten i midjan så att hon i vissa lägen förmodligen redan visat mer av sin kvinnlighet än vad som kunde anses vara nyttigt.

- ”Jaså”, sa han med eftertryck, ”du är ett sånt där litet hondjur som inte får tillräckligt med kuk, gissar jag. Fast du verkade fasen så nödbedd när vi dansade sist”.

Hon lyckades inte förmå sig att möta hans blick utan tittade enträget rakt ner i golvet. Efter några sekunders tvekan, som hon tyckte verkade som en evighet, skred han till verket. Han tog tag om hennes midja, drog in henne i sovrummet och tryckte ner henne sittande på sängen. Hon spjärnade emot lite halvhjärtat men insåg snart det lönlösa mot hans övermäktiga kroppskrafter. Han satte sig bredvid och med sin ena arm höll han tag i hennes arm och låste den andra mot sin kropp i ett fast grepp. Hon satt som i ett skruvstäd. I ett enda drag lossade han så hennes knut på rocken och öppnade den framtill.

- ”Nej, men vilka söta och toppiga små tuttar det fanns här då”, sa han och greppade lite försiktigt runt hennes bröst. Hennes bröstvårtor svarade direkt på beröringen och ställde sig rakt ut. Styrkt av hennes vällustreaktion och uteblivna motstånd fortsatte han.

- ”Jag tyckte när vi dansade att jag såg i dina ögon precis hur det stod till. Hela din uppenbarelse formligen utstrålade ju livsglädje och S-E-X. Därför så blev jag ganska förvånad när du sen inte nappade på betet senare på kvällen”.

Tusen tankar snurrade runt i hennes huvud, hon motstod en första impuls att skrika rakt ut. Hon började sakta erkänna för sig själv att situationen, hur overklig den nu än var, inte var helt oangenäm. Ibland - i sina sexdrömmar - hade hon fantiserat om att bli nerbrottad och sen hårt och ordentligt påsatt, men, då hade det ju bara varit en trygg fantasi och lättare att hantera. Det här var på riktigt och kändes lite mera otäckt. Hon försökte att föra förståndig diskussion med sig själv.

Hur skulle hon klara sig ur den situation hon hamnat i? Ville hon klara sig ur den? Likt Hans och Greta kände hon sig nu så djupt inne i skogen att det skulle vara omöjligt att försöka återvända samma väg hon kommit.

… fortsättning följer…



Kommentarer

kristin25 3 Augusti 2007, 15:55

Väldigt bra början, får se om fortsättningen håller samma klass :)


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright