Sommarnatten är fortfarande ung när vi möts. Det där augusti och värmen ligger kvar sedan dagen, speciellt där så nära vattnet. Redan vid första ögonkastet förstår jag att det ska kunna bli något, något mer än det där vanliga. För mig har vintern och våren varit en enda stor väntan de det lyckliga tog slut för mig strax innan jul. Jag har väntat på det här ögonblicket och nu när det väl snart är här har jag svårt att bärga mig.
Efter en att ha pratat en liten stund om både livet och jobbet har vi fått det hela klart för oss. Utan att ha nämnt det med ett ord vet vi båda vad som är på väg att hända, frågan är bara var, inte när.
Vi lämnar parkbänken där vi satt och beger oss iväg mot en skogsdunge. På vägen över ängen går vi förbi ett gäng med pojkar som spelar fotboll och jag tänker att de har allt några år kvar innan det är dags för dem. Så fort vi lämnat ängen med fotbollspelarna bakom oss tittar hon mig djupt i ögonen och ler. Här och nu säger blicken. Vi närmar oss varandra och möts till slut i en kyss som tillsynes varar för evigt. Hon börjar leta sig in under mina kläder och jag kränger av henne blusen. Där är dem, dem är så lagom. Runda, fina och alldeles underbara!
Jag ser att de är spända, det såg jag redan genom kläderna, men nu känns det ännu tydligare mot mina läppar. Mina händer kan inte bärga sig, de smeker och själv är jag se upptagen av henne att jag knappt kan säga vad hon gör, men det är så skönt. Vi faller till marken och jag forsätter min behandling där uppe medan hon gör det skönt där nere. Plötsligt slutar hon, det är ett abrupt slut och jag vaknar till i mitt behandlande av de hårda vårtorna.
Hon hasar snabbt ur sin kjol och jag hinner faktiskt aldrig undra särskilt mycket innan hon sitter på den och sakta börjar hon röra på sig. Hon smyger upp och ned och själv har jag alldeles kommit av mig, men återgår snart till att smeka och så får ett finger vara med där nere också. Det känns härligt fuktigt och farten ökar. Så stoppar jag in ett finger i det lediga hålet. Jag låter det gå in i takt med att hon går över från skritt till trav. Hon rider på och tillslut når vi etappmålet tillsammans. Vilken känsla, vilken tjej och vilken underbar stund vi haft! Jag möter hennes blick och ler. Sedan tittar jag över hennes axel och möter en annan blick och strax därpå en liten pojkröst som säger: -"Det där är ju äcklig ju"