Blodspillan -Perspektiv två.
Författare: denno Datum: 2006-03-02 23:38:15
E-post: denno@home.se
Läst:
11 043 gånger
Betyg: 2.8 (117 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Denna del är författad av kvinnan jag skrev Blodspillan till. Efter min novell var klar och miljö och händelser var färdiga så satte hon sig och skrev från sin synvinkel.
Detta blev resultatet.
Ps, tack Lowe för att jag fick äran att skriva åt dig.
---------------------------------------------------------------
Jag klär mig för att gå till Källaren. Jag tar på mig en vit, tunn blus utan någon bh under. Jag rullar på mig ett par nya strumpbyxor, utan att ta på mig trosor och drar sedan på mig min grönrutiga korta kjol. Sminket lägger jag på som vanligt, puder och mascara. Skuggar ögonen lätt med svart och målar lite lätt kajal under fransarna och fyller i ögonbrynen med svart.
Jag tar på mig min ring av silver med en blomma på och tar sedan på mig kängorna och går ut genom dörren. När jag kommer fram till Källaren så går jag ner för trappan och in i dansrummet. Jag går fram till baren och säger till Cloud:
- Det vanliga, tack, säger jag och blinkar allvarligt mot honom.
Jag får min drink och ställer mig i rummet och ser mig omkring. Inget nytt än så länge, tänker jag och fortsätter att smutta på drinken.
Källaren är ett ställe för alternativa personer, som exempelvis synthare, gothare, svartrockare och liknande. Alltid så är det kul när någon snubblat in fel och hamnat här av misstag. Det finns ett enormt stor dansgolv och hög musik spelas. Även droger kan förekomma på sådana här ställen så man ska aldrig ställa ifrån sig sina glas utan uppsyn.
En man kommer fram till mig och frågar:
- Vill lilla damen ha sällskap?
Jag svarar med att ge honom en örfil och skriker åt honom att han kan dra åt helvete. En av hans polare kommer fram till mig och tar tag i min arm. Han försöker att kasta in mig i bardisken men Cloud hinner fram med två vakter i långa rockar och dom tar med mannen upp för att kasta ut honom.
Cloud frågar mig om jag mår bra och svarar att det är lugnt och att han kan fortsätta att jobba. Cloud säger att dom stötte på någon där uppe som inte hör hemma här nere. Det får bli min uppgift att fixa honom.
Jag ser en man komma som inkastad tränga sig fram till baren. Jag tror att han är runt 2 meter lång och han har kostym på dig. Så det är han som jag ska ta hand om, tänker jag och släpper inte honom med blicken. Jag ställer ifrån mig glaset och lirkar upp något ur en liten ficka på kjolen.
Han beställer en öl vänder sig om. Jag bryr mig inte om att titta bort, jag fortsätter att hålla ögonen på honom. Han tittar lite på mig och nu när han har sett mig så reser jag mig upp och ställer mig vid honom när han tittar bort.
- Hejsan, skriker jag så att hans ska höra mig.
- Hejdu, skriker han lika högt tillbaka. Han synar mig från topp till tå och vekar vara
intresserad. Jag synar tillbaka och studerar hur han ser ut under kläderna. Han ser lite fundersam ut och frågar mig sedan;
- Kan du passa min stol och öl medans jag besöker herrarnas?
- Det går bra, svarar jag och han reser sig upp och går iväg. Jag sätter mig på stolen och
Cloud ger mig en blick om att det är dags. Jag ser mig om att ingen analyserar vad jag gör och lägger snabbt och smidigt i ett litet piller i glaset och ser det fräsa till då den smälter i ölen. Jag sitter en stund och planerar mina tillslag noggrant i detalj.
Mannen kommer tillbaka och jag glider lätt av stolen när han kommer mot mig.
- Tack, säger han med hög röst.
- Ingen fara, Lowe heter jag, svarar jag och ler.
- Va? Frågar han och jags äger igen;
- Jag heter Lowe!
- Jaja, Denno heter jag. Trevligt att träffas, säger Denno .
Jag Står kvar vid hans sida och sneglar lätt när jag ser honom dricka av sin öl. När han dricker upp den så ser jag hur han vinglar till. Han kan inte kontrollera sina rörelser och blir helt stillsittande. Jag stöttar honom med min arm och frågar snällt;
- Hur mår du?
- Jfeatwa, svarar han utan att ha kontroll över sin mun. Nu är det dags, tänker jag och säger;
- Kom så går vi och sätter oss här borta, och så leder jag honom till en soffa där en
avdäckad kille redan ligger. Jag puttar ner honom på golvet. Jag sätter ner Denno i soffan och blickar ut över dansgolvet och på min klocka. Jag får en blick av Cloud och jag svänger smidigt över ena benet över Denno och gränslar honom.
Min blus har råkat knäppas upp lite, men det är inget jag bryr mig om. Jag böjer mig fram och nosar på Denno från halsen och upp mot hårfästet. Jag luktar mig till vad han är för sorts person.
Jag sliter tag i Dennos livrem och försöker att få bort den. Han försöker att ta bort mig men han lyckas inte, han är allt för drogad för det så jag bryr mig inte. Jag lyckas få bort den och öppnar hans byxor så hans kuk blottas för mig. Jag reser mig upp mot honom igen och smeker hans armar. Jag börjar vika upp hans skjortarmar varsamt och knäpper fast dom vid armbågen.
Jag ser att Denno fokuserar sin blick på min ring som jag bär. Han ska bara veta vad som väntar honom, tänker jag för mig själv.
Jag lyfter upp hans vänstra arm och låter den smeka mitt ansikte, samma sak gör jag med den högra. Hela hans kropp är som livlös, förutom en del, hans kuk börjar växa.
Jag sluter mina ögon och lutar huvudet bakåt och gnider mig mot hans kuk, mina strumpbyxor skrapar lite lätt mot den märker jag, men jag bryr mig inte om det.
Jag öppnar mina ögon igen och ser Denno djupt in i ögonen samtidigt som jag börjar kyssa lätt på insidan av hans vänstra handled. Jag ser honom i ögonen då jag trycker min ring mot hans handled och jag ser i hans ögon att det smärtar honom. Det börjar droppa blod från såret och jag känner att hans kuk blir ännu hårdare.
Jag för hans arm mot min mun och det råkar droppa blod på min blus på vägen. Jag sluter min mun över såret och jag suger i mig hans blod och jag skakar i hela kroppen då jag känner en njutning av att få känna den efterlängtade blodsmaken. När jag sugit klart så slickar jag mig om munnen och det råkar rinna lite blod ur ena mungipan på mig.
Jag tar hans andra arm och trycker ringen mot hans handled och ett till sår skapas. Jag för även den armen mot min mun och darrar lätt då jag suger i mig första klunken med blod.
Jag låter hans armar lägga sig längs hans sidor.
Jag drar upp kjolen upp till midjan och tar tag i mina strumpbyxor och sliter sönder dom. Jag ser att Denno får sig en liten skymt av min rakade fitta innan jag drar ner kjolen igen. Jag för handen under kjolen och styr hans kuk rätt och låter den glida in i mig. Jag sjunker ihop lite i kroppen och Denno ser rätt in i min blus.
Jag tar återigen tag i Dennos armar och suger mer blod från honom samtidigt som jag rider av honom. Blod rinner ner längs hans armbågar och sedan ner på mina lår när jag rider av honom och kämpar för att få ut så mycket som möjligt av hans kuk. Min blus har fått röda prickar och jag ler åt honom. Jag ökar takten en aning.
Jag känner att han kommer i mig och jag släpper hans armar och lutar mig fram och biter tag i hans hals. Jag biter igenom hans hud och han börjar försvinna från medvetandet. Jag fortsätter att suga i mig lite blod och släpper honom sedan. Han är helt förlamad nu.
Jag reser mig upp drar fram ett par string som fanns i förvar under soffan i ett litet skrymsle där och drar på mig. Och byter även blus och är fint klädd igen. Jag ser på Denno och upptäcker att jag inte lyckats med mitt uppdrag. Jag är slut här nu. Han lever fortfarande. Jag tycker synd om honom och knäpper hans byxor och letar fram hans plånbok. Jag hittar en adress till ett hotell som han antagligen bor på.
Jag kämpar med att få honom till hotellet och när jag kommit fram så frågar jag reseptionisten var han har sitt rum. Jag säger att han har druckit lite mycket och jag får hjälp att ta honom till sitt rum.
När han ligger på sängen så går jag in i badrummet och tar fram några handdukar som jag lidar om hans handleder för att det ska sluta att blöda.
Eftersom att jag misslyckades med att döda honom så kan jag aldrig återvända till Källaren igen. Jag tar av mig min ring och lägger den på hyllan i badrummet. Jag ser att han ligger rätt och släcker efter mig och går därifrån.
Du hade tur Denno, det här kunde ha varit din sista natt…
Fler noveller av samma författare
usch! hemsk!