Det var sent på eftermiddagen, kvällen började komma mer och mer. Det var en kallt och kusligt ute. Det var mitten på vintern, det hade inte snöat på länge. Fönstren skallrade och grenarna slog mot rutorna. Han hoppades få en mysig kväll ihop med Emma, en tjej som han hade träffat över Internet. De hade känt varandra i nästan två år nu.. Det var första gången de skulle träffas…Det pirrade i magen på Anton.
Undrar vad Emma gör nu? Hon står säkert och gör sig fin.. undrar om det pirrar i hennes mage också?
Ja, det gjorde det också. Hon stod och borstade sitt mörka hår, det pirrade inte bara lite i hennes mage.. utan väldigt mycket.
Samtidigt som hon kammade sig stod hon och övade på vad hon skulle säga till Anton, och försökte komma på bra samtalsämne som de kunde prata om under kvällen, men än så länge hade det inte gått så bra..
Som tur var hennes föräldrar inte hemma. De hade gått på en fest hos grannen bredvid, så nu hade hon hela huset för sig själv.. Hon passade på att sjunga lite, för att lugna ner sin nervositet. Hon kanske var tvungen att sjunga nått för Anton???
Hjälp! Vad skulle hon då sjunga? Hon kunde ingen kärlekslåt?
Hon hoppades att Anton inte skulle fråga det, eller att han skulle bestämma vilken låt hon skulle sjunga. Tanken på detta gjorde henne ännu mer nervös.
Hon kastade ett öga på väggen där klockan satt och konstaterade att hon skulle gå till busshållplatsen om 10 min. Då skulle bussen vara framme om 40 min.

Anton och Emma trodde aldrig att de skulle få se varandra i verkligheten, eftersom Emma bodde en bit utanför Göteborg, och han en bit utanför Stockholm så såg ett möte praktiskt taget omöjligt ut att genomföra. Som tur vad hade Anton och hans mamma nu också flyttat till Göteborg. Hans mamma och pappa var skilda sen en tid tillbaka, och nu hade hans mamma hittat en ny kille som bodde i Göteborg. Så utav den anledningen hade de nu flyttat till Göteborg.
Emma hade blivit alldeles utom sig när Anton hade berättat detta. Så nu skulle de alltså äntligen få träffas. Som tur var så tog det inte så lång tid med buss. Det största problemet med den här träffen var att Antons mamma skulle vara hemma, men Anton hade bett hennes kille att bjuda ut henne, så nu fanns det ingenting som skulle hindra dem båda från att träffas. Emmas kompis visste om att de skulle träffas och Emma hade sagt till hennes föräldrar att hon sov över där, så de skulle inte undra var hon var någonstans.

Nu måste hon skynda sig om hon skulle hinna med bussen. Hon tog en sista titt i spegeln innan hon öppnade dörren och gav sig iväg. Det var säkert en fem minusgrader ute…tyckte i alla fall Emma, eftersom som hon hade en kort jeanskjol med tunna strumpbyxor under. Under jackan hade hon bara ett tunt, urringat linne…
Nu satt hon på bussen på väg till Anton, som tur var hade bussen kommit i någorlunda rätt tid, annars hade hon nog frusit ihjäl.

Hon slog upp ögonen, tydligen hade hon slumrat till lite. Som tur var hade hon inte missat hållplatsen, men först trodde hon det, eftersom hon inte såg ut genom fönstret så bra nu när det var mörkt.
Nu steg hon av bussen, De hade bestämt att han skulle gå och möta henne vid busshållplatsen.
Där stod han nu. Välkammad och ännu snyggare än vad han hade varit på bilderna han hade skickat. Undrar om Anton tänker samma sak om mig med tänkte hon. De gjorde han också.
Emma gick fram till Anton. De väntade med att säga någonting förrän bussen hade kört iväg.
Nu kom det svåraste, vem skulle våga bryta tystnaden?
Emma försökte samla mod till sig och lyckades till slut säga hej. Det kändes som om de hade stått där i en hel evighet. I själva verket hade de nog bara stått där ett antal få sekunder.
Anton sa också hej som svar tillbaka. Båda märkte att den andre var nervös. Emma tog ett försiktigt kliv närmare honom. Anton bröt tystnaden igen.
- Här kan vi ju inte stå, det är ju svinkallt ute, kom så traskar vi iväg till min lägenhet, den ligger inte så långt här ifrån.
- Det låter som ett bra förslag, huttrade Emma tillbaka som svar.

De klev in i lägenheten. Det var varmt och skönt och luktade nybakad pizza.
- Har du bakat pizza, frågade Emma förvånat, eftersom hon visste att han inte var speciellt bra i hemkunskap.
- - Nej, sa han, och skrattade lite lätt. Mamma köpte en pizza till mig som jag tänkte du och jag skulle dela på. Den står i ugnen nu för att behålla värmen.
- Va gott!, utbrast Emma, jag har inte ätit så mycket idag, erkände hon.
- Nej, inte jag heller.

De satte sig ner vid matbordet där Anton hade dukat och tänt lite levande ljus, det såg riktigt inbjudande ut.
- Har du dukat och gjort det här själv för min skull?, utbrast hon. Gud vad gullig du är!
- Vad gör man inte för någon som man tycker om, sa han med en något hemlighetsfull blick.
De hade nu ätit färdigt. De hade haft det riktigt trevligt under middagen och nervositeten hade nu släppt hos dem båda.
De dukade av bordet och gick och satte sig i soffan.
Anton svepte en filt runt dem båda.
- Vad mysigt!, utbrast hon.
- Vill du se på tv eller bara prata kanske? Frågade han lite försiktigt.
- Kan vi inte prata lite? Du kanske har någon skiva med lite romantiska låtar på? frågade hon.

En stund senare hade han hittat en skiva och lagt den i cd-spelaren.
De satt och pratade ett bra tag in på småtimmarna.
Plötsligt la Anton amen runt Emma och de började hångla. De hånglade säkert i en halvtimme. Plötsligt utbrast Emma:
- Kommer inte din mamma hem snart?
- Nej, det är ingen fara. Hon sover säkert över hos honom.
Du kan få sova över här om du vill. Det är ju inte så kul att åka buss hem nu.
- Ja, jag sover gärna över om jag får. Men jag har ju inga övernattningsgrejer med mig, hur ska vi då göra?
- Du kan få sova i min säng om du vill, sa han med mystisk och väldigt upphetsande blick.
De gick och la sig med en gång. Emma hade börjat ta av sig det tajta linnet. Hon märkte att Anton tittade på henne, men brydde sig inte om det, hon tyckte snarare att det var lite upphetsande att en kille tittade på henne. Visserligen hade hon haft några killar innan honom, men det hade inte gått så långt som det här förhållandet. Hon fortsatte att ta av
sig strumpbyxorna och kjolen. Där stod hon nu i hans rum med bara en BH och ett par trosor på sig. Hon kröp ner bredvid honom.
- Jag kan massera dig om du vill, så kan du massera mig sedan.
Emma tackade ja med en gång. Nu satt Anton bakom henne och masserade hennes axlar och rygg. Hon tyckte det var riktigt skönt. Nu började han även gå lite längre ner på andra sidan och nuddade nästan hennes bröst.
- Du kan vända dig om du vill?
Hon gjorde som han hade sagt, utan att säga någonting. Emma knäppte upp hennes BH som svar att han skulle fortsätta. Det gjorde han också.
Han kom längre och längre ner på brösten och var nästan framme vid hennes vårta. Han masserade lite lätt. Emma kände knappt att han rörde henne. Han fortsatte längre ner på magen och masserade den lika lätt som övriga delar av kroppen.
Plötsligt kom ett finger under stringtrosorna. Det brände till i kroppen på henne.
Som tur var så hade hon rakat bort ”busken”.
Men istället för att fortsätta ner under trosorna så hoppade han över denna region och började istället massera hennes lår, allt för att reta henne. Detta gjorde henne ännu mer upphetsad.
Han såg på henne, och hon såg på honom. Hon drog av sig trosorna. Nu var hon helt naken och helt i hans händer. Han tvekade något innan han fortsatte upp igen till den lite intimare regionen.
Han masserade hennes härlighet ännu försiktigare än tidigare. Nu njöt hon ännu mer.
Hon kände en ström av upphetsning som kom strömmande genom hela kroppen. Hon började stöna. Anton märkte att hon började bli mer och mer upphetsad. Detta gav honom en extra kick att fortsätta att massera henne ännu intensivare. Nu var hon nära på att komma.
Plötsligt lät någonting från hallen. Anton slutade tvärt. Han snodde en morgonrock om sig och sprang ut i hallen.
”Phuu”, det var bara katten Homer som hade råkat riva ner en blomkruka.
”Dumma katt, tänkte han och återvände in i sovrummet igen.
Emma frågade var det var för något och han hade svarat att det bara var katten som hade rivit ner en blomkruka.
- Är det okej om jag masserar dig nästa gång vi träffas?, frågade Emma lite försiktigt.
- Självklart! ,svarade han. Jag är ändå ganska så trött nu.
De gav varsin godnattkram och pussade varandra på munnen. De somnade båda två nästan direkt. Som tur var hade inte Anton bett henne sjunga något.