Abe la armen runt Moas midja och styrde in dem genom dörren. Värmen slog till direkt. Lägenheten var inte bara full, den var helt knökfull. Hela vardagsrummet var packat med folk som dansade och svettades. Basgången dundrade så hårt att det kändes i hela kroppen, och det var så mörkt att man knappt såg något, bara lite blinkande LED-lampor.

Moa kände direkt hur den korta svarta miniklänningen klistrade sig lite mot ryggen av den fuktiga hettan.
"Vilken sjukt bra fest, alltså!" skrek Abe i Moas öra, men han såg bara glad ut. Han älskade när det var den energin.

Moa nickade, men hennes blick svepte över folkmassan. Plötsligt stannade leendet. Hennes ögon fastnade på en kille borta vid högtalarna. Abe märkte ingenting, han var upptagen med att vinka till en polare vid köket.

Där, mitt i röran, stod Petter.
Han var precis som hon mindes honom: jävligt snygg, i sin vanliga svarta t-shirt som alltid framhävde musklerna. Han hade redan tre tjejer hängandes runt sig, alla med stora ögon, och han pratade intensivt, lutade sig nära dem och skrattade högt åt sina egna skämt. Han hade en aura som drog till sig uppmärksamhet. Petter var alltid sån. Populär.
Hennes ex.

Moa kände en snabb liten stöt av dåligt samvete – Abe är ju här – men det kördes över av den starka, nästan fysiska dragkraften mot Petter. Hon måste dit.
"Jag måste bara på toa, snabbt," mumlade hon och släppte Abes hand innan han hann fråga något.

Hon gick inte mot toaletten. Hon gick mot Petter.
Han såg henne när hon var bara några steg bort. Hans ögon, som alltid höll koll, fäste direkt på hennes. Det där ytliga leendet han hade för tjejerna slocknade, ersatt av en mer fokuserad blick.

"Moa," sa han, hans röst lät klar trots musiken. Han ignorerade tjejerna totalt, som om de hade upplösts i luften.
"Hej, Petter," svarade hon. Hennes hjärta bankade fort. "Länge sedan."

Petter tog ett steg närmare, hans röst sänktes till en vibrerande viskning. "Alldeles för länge. Och du ser farligt bra ut, hur är det, Moa." Innan hon hann svara fortsatte Petter: "Vi kan inte snacka härinne, det är för mycket folk Och jag har faktiskt något viktigt jag måste berätta för dig." Han blinkade åt henne, hans blick lovade mer än en berättelse. "Kom så går vi någonstans lugnt."

Moa kände hur hon rodnade. Hon kände sig dum, men pulsen skenade.
Hon vände sig om för att gå till en lugnare del av lägenheten så de kan prata. I samma sekund hon passerade honom tryckte han snabbt handen mot hennes rumpa och klämde till hårt.

Intentionen var plötsligt glasklar. Hon borde ha stannat, men någon sorts impuls fick henne att gå vidare.
De hann bara komma fram till hallen när en lång, blond tjej fram till Petter.
"Vad håller du på med? Ska du dra nu?" frågade tjejen.
Petter drog henne intill sig. Han tittade Moa rakt i ögonen samtidigt som han kysste den andra tjejen snabbt på munnen.
"Jag ska bara ta hand om mitt ex en stund. Chilla," svarade Petter, hans röst var både ett löfte och ett hån mot Moa.

Den blonda tjejen log ett iskallt, förstående leende mot Petter. "Ex? Haha, Kör hårt," sa hon.
Moa svalde. Hon hade hört och sett allt. Han var så självgod, så säker på sin makt.
Petter släppte tjejen, öppnade en stängd dörr i hallen och knuffade in Moa lätt med handen mot hennes rygg.

Han gled in efter henne och stängde dörren resolut. Musiken blev genast till ett avlägset, dovt dunkande.
Ljus kom från en ensam skrivbordslampa. Tystnaden var galen. Petter lutade sig mot dörren och spärrade vägen ut. Moa stod vid en bokhylla. Utrymmet var litet, och det kändes tjockt av spänning.

Innan Moa hann andas, var Petter framme. Han tog tag i hennes ansikte och drog in henne i en plötslig intensiv kyss. Moa hann tänka: Jag kan inte. Jag är med Abe. Men ändå pressade hon sig inte undan. Hennes händer landade på hans nacke och hon drog honom tyst närmare, hennes egen vilja plötsligt tystad av ruschen. Kyssen var våt och krävande.

Petters hand gled snabbt från hennes midja och ner. Han tryckte henne hårt intill sig, hans grepp var självsäkert. Hon kände hans kropp mot hennes. Han drog ner handen som trängde sig under tyget på hennes klänning och klämde fast hennes rumpa hårt. Han är så aggressiv, tänkte Moa. Moa stönade tyst av den farliga, förbjudna känslan.

Han drog bort handen från rumpan bara för att snabbt flytta den till Moas framsida. Hans greppade och knådade hennes bröst med en nonchalant säkerhet. Moas andning blev oregelbunden. Hon blundade och lät det ske. Det är fel, så fel, viskade förnuftet, men kroppen svarade på adrenalinet.

Petter släppte greppet om hennes bröst och lät handen glida under klänningen och drog upp klänningen en bit.

Hon kippade efter andan och pressade instinktivt höften mot hans hand. Hon kände den fuktiga värmen som bredde ut sig och insåg att hon var totalt genomvåt. Han vet. Han vet att han har mig. Hon bet sig i läppen för att inte låta det tysta stönet bli högre.

Petter drog sig tillbaka, han log snett. Han lät handen glida ner igen, och Moa kände hur han skickligt fick tag i den svarta stringtrosan kant och drog ner den längre ner. "Tänker han gå hela vägen? här?" tänkte Moa.

Han drog ner den nästan till knäna och släppte. Stringtrosan föll till golvet precis på hennes högklack.
"Ta upp den och ge mig den" sa Petter bestämmt.
Utan att tänka vidare böjde Moa sig ner och tog upp sina stringtrosor. Petter tog den ifrån henne.

"Ett litet minne" viskade han och stoppade den i sin ficka.
kroppen darrade. "Jag... jag måste gå nu" flämtade hon. Hon tvingade sig att ta ett steg bort från honom. "Jag kan inte stanna. Abe kommer misstänka något."
Petter log snett, drog fram sin mobil.

"Okej, okej. Men ge mig ditt nummer, så kan vi snacka ikapp en annan dag. Jag vill höra allt. På riktigt."
Moa tog Petters mobil. Medan hon kämpade med andningen och knappade in numret.

"Duktig tjej, vi hörs snart" sa han och öppnade dörren. Han lutade sig in och gav henne en snabb torr puss på kinden som om de precis hade haft ett helt oskyldigt samtal om vädret.

Moa hittade Abe i köket. Han log, kramade henne och drog genast igång en historia om en kille som försökte dansa på bordet. Moa skrattade på rätt ställen. hennes röst var förvånansvärt lugn. Hon kände sig smutsig, naken under klänningen men spänningen i hennes kropp hade inte lagt sig.

Fem minuter senare, mitt i Abes berättelse dök Petter upp. Han kom gående genom folkmassan som om han ägde stället.
"Abe! Fan vad kul att se dig, mannen!" Petter klappade Abe hårt på axeln. Nästan för hårt. De var gamla bekanta.

"Petter! Du också! Vilken kväll ha" sa Abe glatt.
Moa stelnade till. Hon tvingade sig att le.
"Här har vi ju Moa också. Tjena" sa Petter och log mot henne.
"Hej," svarade Moa.
De började småprata. Abe pratade om sitt nya jobb. Petter skämtade om att han borde skaffa en större lägenhet.

Under ytan av detta ytliga samtal kände Moa hur Petter tog ett diskret steg närmare henne.
Sedan hände det. Mitt under ett skämt när Abe skrattade högt och tittade bort, lade Petter sin hand på Moas rumpa, precis vid kanten av hennes klänning. Handen gled snabbt ner, under tyget och in.

Hans fingrar greppade och började klämma hennes rumpa försiktigt, helt dolt av den trånga folkmassan och Abes kropp. Moa tappade andan. Han vågar inte. Han gör det framför Abe, tänk om han ser! Hennes inre tankar skrek, men kroppen hade redan börjat reagera.

Klämningen blev mer bestämd. Moa visste att hon måste rycka till men hon kunde inte riskera att Abe märkte något.
Istället lät hon axlarna falla framåt lite, en minimal rörelse som kunde misstolkas som trötthet, men som i själva verket var en tyst acceptans av Petters beröring. Petter tog det som en signal att fortsätta.

Hans hand sjönk längre ner och drog upp klänningen igen. Försiktigt tryckte han in långfingret.
Gud, jag är våt, tänkte hon med en blandning av panik och en chockerande upphetsning. Hon tryckte omedvetet höften bakåt, nästan som en motrörelse, men det fick Petters finger att gå in lite djupare. Petter rörde handen diskret in och ut i en långsam, bestämd rytm. "Jag blir finger knullad framför Abe" tänkte hon.

Moa kände hur hon var tvungen att bita sig hårt i läppen. Hon var nästan på väg att stöna framför Abe, hela hennes kropp var spänd av den dolda känslan.

Petter log sitt charmigaste leende mot Abe. Han drog snabbt tillbaka handen och sträckte omedelbart fram den för att skaka hand med Abe.
"Kul att se er. Jag måste dra vidare nu," sa Petter.
Abe tog emot handen. Han rynkade pannan och drog snabbt tillbaka handen. "Oj, vad blöt du är i handen, Petter," sa Abe och skrattade lite och luktade på sina fingrar. "Det här luktar sex va, fan Petter"
Petter skrattade till. "Typ, Håll koll på Moa nu, Abe." Han gav Moa en snabb men menande blick och försvann in i folkmassan.

Precis då kände Moa en kall hand på sin armbåge. Det var Marius, Abes bästa vän som också var Moas gamla hemliga crush. Han drog henne bort från Abes synfält, in mot hallen. Hans ansikte var allvarligt.

"Jag såg allt," viskade Marius, hans blick skarp och hård. "Jag såg vad Petter gjorde och jag såg hur du inte sa ifrån"
Moas hjärta stannade. Hon kände sig plötsligt iskall men en annan hetare känsla började också spira. "Marius, jag vet inte vad du menar..."
Marius skrattade tyst. Han tog ett steg närmare henne, tätt inpå Moa så att hon kände doften av hans aftershave och öl. "Ljug inte, Moa. Du njöt." Hans blick blev plötsligt intensiv.

"Jag stod längre bak, Moa. Jag såg allt. Jag såg hur Petter drog upp klänningen bakifrån. Din rumpa var helt bar. Och inte bara jag såg det, några killar längre bak i köket fick också en gratis show. Och jag såg vad han gjorde med fingret. Du tryckte ju emot honom."
Han lät blicken glida ner längs hennes klänning.

Och där mitt i konfrontationen gjorde Marius sin move. Han lutade sig fram och lät läpparna nästan nudda hennes. Moa kände hans andetag, hans doft. Hon rörde sig inte. Spänningen var kvävande.

Han drog sig tillbaka precis i sista sekund. Istället gled hans hand snabbt in bakom henne, under Moas klänning.
Han greppade hennes rumpa. "Jag visste inte att du var en sån, vet Abe om det här?" Hans händer sjönk längre ner under tyget på hennes rumpa och klämde till hårt."Inga trosor, vilken tjej!" viskade Marius fram.
Marius. Den gamla elden. Beröringen var förbjuden och elektrisk.
"Jag är inte en sån," fick hon fram.

Marius släppte greppet om henne.
"Jag ska inte säga något till Abe" fortsatte han med en mjuk, viskande röst. "Inte än i alla fall. Men du är skyldig mig en tjänst nu, Moa. En riktigt stor. Jag ska höra av mig när jag vet vad jag vill ha." Han tog ett steg bort, gav henne en sista laddad blick och vände sig sedan om mot ytterdörren. "Säg hejdå till Abe från mig," mumlade han och försvann ut ur lägenheten.

I taxin på väg hem vilade Abes huvud mot hennes axel. Han var varm och trygg, luktade öl och hennes egen parfym. Moa stirrade ut på gatlyktorna som flög förbi. Hon kände luften sval mot huden under klänningen.
Hon tänkte på Petters ficka. Hon tänkte på Marius läppar, så nära, och hans vetskap. Abe var hennes trygghet, men Petter var hennes gamla vana, och nu var Marius tillbaka som ett okontrollerbart vildkort.

Abe lyfte huvudet, gnuggade sin kind mot hennes hår och log sömndrucket. "Du var så snygg ikväll, Moa. Jag vill bara vara hemma med dig nu." Han vände sig mot henne och kysste henne djupt. Kyssen var lugn och kärleksfull, en skarp kontrast till Petters aggressivitet.

Hans hand smög under klänningen och började smeka hennes lår. Moa försökte slappna av och svara på Abes trygghet. Hennes andning blev tyngre när Abes fingrar fortsatte uppåt. Hans hand nådde längre upp.
Abe stannade kyssen. Han drog undan handen men lät den vila på hennes innerlår under klänningen. Hans röst var låg och förbryllad. Han tittade henne i ögonen i mörkret.

"Du... du har ingenting på dig, älskling," sa han, hans ton var nyfiken, inte anklagande. "Inga trosor? Varför valde du att gå ut så?"
Moas hjärta slog volter. Hon kände den kalla svetten i nacken. Han hade upptäckt det. Hon var tvungen att ljuga snabbt.

"Nej... jag bara kände för det" stammade hon och försökte låta flirtig, en spontan, sexig flickvän som ville överraska.
Abe log, en lite tveksam men glad blick. "Fan vad du är vild. Jag älskar det."

Moa andades ut. Lögnerna kändes redan som en del av hennes klädsel, lika tätt som klänningen mot hennes hud.
Hon drog ett djupt andetag och rätade på sig.
"Jag träffade en gammal kompis ikväll," sa Moa plötsligt.

Abe lyfte huvudet, lite sömnig. "Jasså? Vem då? Var det kul?"
"Ja, en gammal polare från gymnasiet. Ingen du känner." Hon vände sig mot honom. Hennes ansikte var helt neutralt, nästan tomt. "Vi bestämde oss för att träffas någon gång snart. Bara för att hinna snacka lite."

Abe nickade och la sig tillrätta igen. "Låter mysigt, gumman." Han slöt ögonen, helt ovetande om vem 'kompisen' var.