Det var en gråmulen höstmorgon och äldreboendet Lövkronan i en lugn förort till Göteborg låg insvept i en stillsam rytm. Byggnaden var modern, med ljusa korridorer, stora fönster som släppte in det bleka dagsljuset och en svag doft av kaffe och desinfektionsmedel som svävade i luften. Sara, nu 37 år gammal, gick genom entrén med sin vanliga effektivitet. Hennes ljust, axellånga hår var uppsatt i en prydlig knut, och hennes gröna ögon bar små rynkor vid ögonvrårna, spår av ett liv fyllt av skratt, bekymmer och moderskap. Hon var fortfarande slank, men hennes figur hade mjuknat något efter tre barn, en dotter på 8 år och tvillingpojkar på 5. Hennes vita vårduniform kramade om hennes kurvor, framhävde hennes små, fasta bröst och den mjuka rundningen av hennes höfter. Sara var gift med Mikael, en snäll och stabil ingenjör hon träffat tio år tidigare. Deras liv var välordnat. Skola för barnen, middagar hemma, helgutflykter till kusten. Hon var nöjd, älskade sin familj, men en del av henne kände ibland en tomhet, en längtan efter något vildare som hon inte kunde sätta ord på.

Femton år tidigare hade Sara jobbat på Solgläntans äldreboende i en annan stad. Där hade hennes liv tagit en oväntad vändning. Först mötet med Sven, den 78-årige gentlemannen med silvergrått hår och en imponerande stor kuk, sedan Kjell, den grovhuggna kollegan i femtioårsåldern. Och sen den oförglömliga natten med gruppn äldre män från äldreboendet. Dessa minnen hade bleknat med åren, begravda under vardagens rutiner. Sara tänkte sällan på dem, men när de dök upp i flyktiga stunder, kanske i duschen eller sent på natten kände hon en värme mellan benen, en hemlig upphetsning hon skämdes över men inte kunde förneka.

Sara hade flyttat till Göteborg kort efter Solgläntan, startat om med en ny utbildning till undersköterska och byggt ett stabilt liv. Hon trivdes på Lövkronan, där hon var en uppskattad anställd, känd för sin värme och noggrannhet. Denna morgon började som vanligt: morgonmöte med kollegorna, en blandning av unga timvikarier och erfarna vårdare. Chefen, Anna, en vänlig kvinna med glasögon, delade ut dagens uppgifter. "Sara, du tar hand om den nya boenden på rum 25 – Kjell Andersson. Han flyttade in igår kväll. Behöver assistans med medicin och dagliga rutiner." Namnet väckte en svag aning, men Sara skakade av sig det. Kjell var ett vanligt namn. Hon nickade, tog sin bricka med handdukar, mediciner och en vattenflaska, och gick mot korridor C.

Korridoren var tyst, bara ljudet av hennes skor mot det blanka golvet och ett svagt surr från en övervakningsmonitor. Hon knackade på dörren till rum 25. "Kom in!" hördes en djup, bekant röst inifrån. Sara öppnade dörren och frös till. Där satt Kjell från Solgläntan. Hans hår var nu vitt och tunnare, hans ansikte mer rynkigt, men hans bruna ögon hade samma skarpa, retsamma glans som för femton år sedan. Han var i sjuttioårsåldern nu, sittande i en rullstol vid fönstret, klädd i en enkel grå skjorta och byxor. Hans kropp hade förlorat en del av sin forna styrka, men hans närvaro var fortfarande magnetisk, och hans leende väckte en storm av minnen. Omklädningsrummet, hans grova händer, hans tjocka kuk i hennes mun, nattskiftet där han arrangerat för henne att bli tagen av tio män, deras kukar i alla hennes hål samtidigt samtidigt. Hennes kinder hettade, och en oväntad puls började bulta mellan hennes ben.

"Kjell..." viskade hon, rösten knappt hörbar. Han log bredare, lutade sig fram i rullstolen. "Sara, min vackra Sara. Du ser fantastisk ut, mognare, men fortfarande så sexig." Hans ord träffade henne som en elektrisk stöt. Minnen flimrade förbi: hur hon sugit honom i omklädningsrummet, hur han knullat henne bakifrån, hur hon skrek av njutning under gruppsexet. Hennes andning blev snabbare, och hon kände hur hennes trosor blev fuktiga. "Vad gör du här?" frågade hon, stängde dörren bakom sig för att dölja sin rodnad. Kjell skrattade lågt, ett varmt, inbjudande ljud. "Åldern, Sara. Benen funkar inte som förr, hjärtat krånglar. Flyttade hit för vård. Och tänk, ödet för oss samman igen." Han betraktade henne, blicken gled över hennes kropp, och hon kände hur hennes bröstvårtor hårdnade under blusen. "Gift nu? Barn? Bra liv?" Hon nickade, svalde hårt. "Ja, Mikael är en bra man. Tre barn, en dotter, två pojkar. Jag har... jag har inte tänkt på det där på åratal." Men orden kändes som en lögn. Minnena var tillbaka nu, levande och pulserande, och hennes kropp reagerade utan hennes tillstånd.

De pratade en stund om hans flytt, hennes jobb, vädret. Men spänningen byggdes i rummet, luften tung av outtalade minnen. När hon skulle ge honom hans morgonmedicin reste han sig mödosamt ur rullstolen, stöttade sig mot sängen. "Sara," sa han, rösten låg och lockande, "jag behöver hjälp med något... personligt." Hon frös, hjärtat bultade. "Vad menar du?" Han drog ner blixtlåset på byxorna, befriade sin kuk – fortfarande tjock, om än inte lika hård som förr, omgiven av vitt hår. Doften träffade henne – svettig, manlig, bekant. "Hjälp mig att spruta, Sara. Medicinerna gör det svårt nuförtiden, men du... du kunde alltid få igång mig. Kom ihåg hur det var, hur du älskade det." Hans ögon låste sig i hennes, och hon kände lusten flamma upp, blandad med skam över att ens överväga det.
"Kjell, nej... jag är gift, jag har barn, det här är fel," protesterade hon, men rösten darrade, och hennes blick drogs till hans kuk. Minnen exploderade: hur hon sugit honom, hur han fyllt henne, hur hon skrek av extas under nattskiftet med gruppen. Kjell rörde sig närmare, hans hand smekte hennes arm lätt. "Sara, ingen press. Men jag ser det i dina ögon, du minns hur bra det kändes. Hur våt du blev, hur du kom om och om igen. Bara en gång, för gamla tiders skull. Ingen behöver veta." Hans röst var mjuk, inte hotfull, utan inbjudande, som om han kände hennes hemliga begär.

Hon stod tyst, hjärtat bultade, och hennes kropp förrådde henne. Hennes trosor var genomvåta nu, och tanken på att röra honom, smaka honom, väckte en hunger hon inte känt på flera år. "Bara... bara en gång," mumlade hon, knappt hörbart, och sjönk ner på knä framför honom. Hennes händer darrade när hon tog hans kuk, varm och halvstyv i hennes hand. Hon lutade sig fram, tog in in doften, manlig, svettig, med en svag ton av tvål. Sara böjde sig fram och tog ollonet i munnen. Han stönade, hans hand gled till hennes nacke, smekte henne. "Ja, Sara, precis så. Du är fortfarande fantastisk." Hon sög långsamt, lät tungan glida längs skaftet, kände hur han hårdnade i hennes mun. Hennes egen upphetsning växte, hennes fittan bultade, och hon kunde inte motstå att glida en hand ner i sina byxor och smeka sig själv medan hon sög. Saliven droppade, hans smak var salt och bitter, och hon stönade mot hans kuk, vibrationerna fick honom att darra.

Hon ökade takten, hennes huvud guppade, och hans stön blev högre. "Sug djupare, Sara," mumlade han, och hon gjorde det, tog honom djupt i halsen, kände honom pulsera mot hennes tunga. Saras hals fylldes med Kjells hårda kuk och hennes ögon började bli tåriga. Hennes fingrar gned snabbare mellan hennes ben, och en liten orgasm sköljde genom henne, hennes lår darrade. Kjell grymtade, hans höfter rörde sig framåt, och han kom i hennes mun, varm och tjock sperma fyllde hennes mun. Sara svalde reflexmässigt, smaken var god och intensiv, och slickade läpparna efteråt, andfådd och rodnande.

Hon reste sig, kläderna i oordning, och han log. "Du njöt, eller hur?" Hon nickade svagt, skammen blandades med extas. "Det var... en engångsgrej," sa hon, men hennes kropp sa något annat. Kjell lutade sig fram, smekte hennes kind. "Kom tillbaka imorgon, Sara. Ingen press, bara du och jag. Du vet att du vill." Hon lämnade rummet, benen skakiga, sperman fortfarande varm i magen, och visste att han hade rätt.

Från den dagen blev Sara Kjells hemliga älskarinna, driven av en lust hon inte kunde förneka. Varje skift smög hon in till hans rum när de var ensamma. Andra dagen var det oralsex igen, under lunchrasten knäböjde hon, sög honom långsamt medan han satt i rullstolen, hans händer i hennes hår. Doften fyllde hennes näsa. Kjell tryckte ner hennes huvud och Saras hals fylldes med hans hårda kuk. Sara märkte att trots sin bristande fysiska styrka så hade Kjell full kontroll över henne, hon var helt undergiven för honom. Sara kände att hon var helt beredd att göra allt han vad henne om. "Vem tillhör du, vem äger dig?" Grymtade Kjell. Sara tog ut kuken ur munnen medans hon runkade den med ena handen och sa "Du äger mig, jag är din." Sven log och åter igen tryckte ner hennes huvud och Sara kände hur hans kuk fyllde hennes hals. Hennes huvud började guppa över Kjells kuk igen, tungan virvlande runt ollonet. Hon fingrade sig själv och hennes blöta fitta smackade när hon pullade sig själv. "Min lilla hora" stönade Kjell. Sara kände sig helt undergiven och kåtare än någonsin. Hon kände hur orgasmen började komma samtidigt som han sprutade i hennes mun. "Min Sara, min" mumlade han, och hon slickade upp varje droppe, hennes kropp darrande av njutning efter orgasmen. På skakiga ben ställde hon sig upp och gick ut i korridoren igen.

Tredje dagen eskalerade det. När korridoren var tom drog han henne till sängen, knäppte upp hennes blus och kramade hennes bröst, nu fylligare efter barnafödande. Han drog ner hennes byxor, satte henne grensle över sig. Hon red honom, höfterna gungade, brösten studsade, och hans händer klämde hennes rumpa. Minnen från Solgläntan vällde fram: hur hon ridit Sven, hur hon tagit två kukar samtidigt. "Kom ihåg, Sara? Hur du älskade att vara fylld," viskade han och började suga på hennes bröstvårtor. Sara nickade, stönade högt när hon kom. Saras fitta kramade hårt om kuken medans hon red Kjell. Sara lutade sig fram och gav Kjell en passionerad kyss. "Du knullar bättre än Mikael" stönade hon. Det ekade i rummet med ljud från deras passion, ljudet från Saras våta fitta som kramade runt Kjells hårda kuk, stönet ifrån dem båda. "Sara, jag kommer snart" stönade Kjell. "Kom i mig, fyll min fitta med din säd." Stönade Sara. Sara kände hur hon var nära att komma, igen. Hennes fittan kramade om Kjells hårda kuk. Sara kände hur orgasmen kom som en tsunami, benen skakade och hon bet ihop för att inte skrika rakt ut. Då stödnade Kjell, "Jag kommer nu" och med ett stön fyllde han Saras fitta med säd. Saras fitta ryckte krampaktigt runt Kjells, nu tömda kuk. Andfådda satt de i varandras famn och kramade och kysste varandra.

****

Varje dag blev en ritual av lust och underkastelse. På morgnarna, när hon hjälpte honom med duschen, kramade hon svampen runt hans kuk, precis som med Sven för så länge sedan, och sög honom. Hans sperma stänkte över hennes ansikte, och hon pullade sig själv till orgasm medan hon slickade honom ren. På eftermiddagarna knullade han henne bakifrån över sängen, hans stötar långsamma men djupa, hans händer på hennes höfter. Hon bet i kudden för att dämpa skriken, och orgasmerna kom i vågor, hennes safter rann ner längs låren.

En vecka in började han experimentera. Kjell beordrade Sara att böja sig framåt, sen började han smörja hennes anal med lotion och tryckte in långsamt i hennes tighta anus. Smärtan blandades med njutning, och hon smekte sitt klitoris medan han stötte, minnena av dubbelpenetrationerna gjorde henne vild. "Du älskade det, va? Två kukar i dig, en i munnen," viskade han, och hon kom hårt, skrek in i lakanet när han sprutade i henne. En annan dag använde han sina fingrar, smekte hennes klitoris medan hon sög honom, tryckte in två fingrar i hennes anus för att påminna om gamla tider. Hon sög honom till utlösning och sperman rann ner från munnen och över hennes bröst.

Månaderna gick, och Sara levde ett dubbelliv: den perfekta mamman hemma med Mikael och barnen, Kjells hemliga älskarinna på jobbet. Varje dag längtade hon efter hans rum, hans doft, hans kuk. Hon provade nya saker: red honom i olika positioner, lät honom komma över hennes ansikte, bröst, rumpa. En kväll, när de var ensamma sent, band han hennes händer med en scarf och tog henne bakifrån, hans stötar hårda, och hon skrek av extas, minnena av gruppen gjorde henne vildare. Hon var hans hora, hans slampa, driven av dyrka hans kuk med en lust som aldrig dog, och hon älskade varje sekund.