Kategorier: Ageplay (stor åldersskillnad), kinky, tonåringar, fetish, oralt, vaginalt, onani, messy/ sloppy, påklätt.

Berättelsen skildrar sex mellan personer med stor åldersskillnad. Är det här inget för dig så föreslår jag starkt att du läser en annan novell.
Vill du som läsare hoppa över själva inledningen av storyn för att istället gå direkt till sexet så går det bra att skrolla ner till "Kapitel 2". Men jag rekommenderar ju naturligtvis att du läser allt och lär känna karaktärerna för en, förhoppningsvis, djupare inlevelse.



Kapitel 1: Skogen



Är tre år lång tid? Kanske.

Tillräckligt lång tid för två bästisar att bli som främlingar för varandra? Absolut.

Därför var det helt klart en förvånad Ella som gjorde sig i ordning den här tidiga eftermiddagen.

Hon hade, efter viss påtryckning från sin mamma, fattat mod till sig och skrivit till Sanna.

"Hej, vill du följa med och plocka blåbär, kanske kantareller? Kram"

Hon ångrade sig redan sekunden efter att hon skickat meddelandet. Eller snarare sekunden innan.
Hur dumt lät det inte liksom?

Men hon hade tackat ja.

Ella kunde knappt tro det. Hon läste om meddelandet flera gånger och blev samtidigt nervös. Med ens ångrade hon att hon hade skrivit alls.

De kände inte varandra. Inte längre. Vad skulle de ens prata om?

Men nu var det gjort.




Ella klev ur duschen mitt i sina tankar. Hon torkade sin slanka kropp torr och klev ut i tvättstugan på bottenvåningen.
Blicken gick till torkställningen där en massa underkläder hängde. Ögonen fastnade på hennes mammas stringtrosor som dinglade på rad. Hon fnyste till. Om hon hade köpt något liknande hade hon minsann fått sig en ordentlig utskällning, det visste hon.

Ellas hand gick till hennes sida av torkställningen där den lossade ett par av hennes trosor från klädnypan. Ett par grå. Hipstermodell. Som alla hennes trosor.

Hon drog dem på sig och gick upp för trappan. Hon fortsatte mot sitt rum medan hon drog ur hårsnodden varpå hennes tunna blonda hår föll ner över axlarna. Suckande insåg hon att alla hennes fritidsbyxor låg i tvättkorgen.
Hon satte sig på sängen, drog ett svart linne över huvudet och krånglade på sig mörkblå ridbyxor istället. Därefter drog hon upp ett par ridstrumpor till knäna. Svarta med rosa och vita rutor i argylemönster. Perfekt fästingskydd.

Hon tittade på klockan. Lika bra att ge sig iväg konstaterade hon varpå hon lämnade rummet och trippade nerför trappen. I hallen drog hon åt sig en tunn långärmad tröja som hon brukade ha i stallet. Mest som skydd mot myggen.

Ella öppnade ytterdörren. Julivärmen slog emot henne som en vägg.

"Definitivt bara för myggens skull" tänkte hon för sig själv och snörade tröjan runt midjan innan hon låste om sig.
Hennes mammas cykel stod slarvigt lutad mot uthusväggen med en liten korg över styret som hängde kvar sedan hennes senaste tur. Då var blåbären fortfarande för små och inte en enda kantarell hade uppenbarat sig.

Men nu hade solen precis återvänt efter en veckas regn. Perfekt svampväder!

Ella satte upp och begav sig. Hon vinglade till när hon skickade ett meddelande till Sanna om att hon var på väg.

Nervositeten gjorde sig än en gång påmind i maggropen.




Ella och Sanna hade varit bästisar sedan första skoldagen. Hela låg- och mellanstadiet hade de varit oskiljaktiga. Lekt, cyklat, gått på ridskola tillsammans.

Ända fram till högstadiet.

Ella visste inte hur eller varför, inte ens när det hände. Helt plötsligt hade hon bara varit som luft för Sanna. De hade väl helt enkelt vuxit ifrån varandra. Som vissa gör.

De hade hamnat i olika klasser. Sanna hade snabbt blivit upptagen i den populära kretsen. Ella blev inte det.

Sanna började festa. Ella fortsatte rida.

Sanna syntes med en ny kille varje månad. Ella satt tyst längst bak i klassrummet på lektionerna, eller i ett hörn av fritidsgården på rasterna.

Osynlig.




Ella stannade till i korsningen närmast Sannas hus som låg längre in i byn. Hon ställde sig gränsle över cykeln och plockade fram sin mobil.

"Är här nu" skrev hon och skickade. 12% stod batterinivån på uppe i högra hörnet noterade hon. Nåja, det fick gå ändå. Tanken slog henne att hon borde skriva något till sin mamma om vart hon skulle men tanken avbröts lika snabbt när hon såg Sanna komma glidande över asfalten.

Ella himlade lite med ögonen när hon närmade sig. Sanna var klädd i tights, linne och sneakers. Fixad och sminkad till max. Det blekta blonda håret prydligt tillrättalagt i en stram hästsvans.
Ingen van friluftsmänniska direkt, tänkte Ella medan Sanna klumpigt bromsade in bredvid henne.

"Hej" log hon. Ella log tillbaka och tittade ner i trottoaren, med ens lite blyg. Hon gömde sig lite bakom luggen på samma sätt som hon alltid gjort. Även om högstadiet äntligen var över kände hon ändå av "klasskillnaden" i status dem emellan. Tre år är inte bara tillräckligt med tid att förlora en vänskap på, det är även mer än tillräckligt med tid för att inpränta social rangordning djupt inom en.

"Vart ska vi då?" fortsatte Sanna och tittade sig omkring precis som om bären skulle ploppa upp mitt i villakvarteret.

"Jag tänkte skogen bakom Jonssons" svarade Ella och svalde.
"Du vet, där vi brukade bygga koja" fortsatte hon.

"Du får nog visa vägen" log Sanna.

Ella snurrade runt sin cykel och började trampa. Sanna visste mycket väl vilken skog hon menade, tänkte hon.




De två tjejerna gled förbi den nedlagda traktorfabriken som femtio år tidigare varit traktens bultande hjärta. Nu var den öde och tom. Det mesta av den småländska byn likaså.

Utanför ICA satt byns gubbar som alltid samlade på en uppsättning bänkar. De hade sina platser där dem dag ut och dag in pratade om förr. Om jobbet på fabriken. Hur mycket de "jävlarna på kommunen" ställde till med. Vilka som en gång hade ägt alla stängda butiker runt omkring dem.
Förr var allt de tänkte på och levde för vilket hade gjort hela bunten till bittra gamla män.

Ella vinkade åt dem när de trampade förbi. Några av dem höjde handen i en hälsning. Sanna tittade inte ens åt deras håll.




En timme senare kände sig Ella redan svettig. Sommarvärmen var tryckande och hon kände sig tacksam över att de till sist lämnat åkrarna bakom sig och nu var inne i skogen, vilket gav lite efterlängtad skugga.

"Är det långt kvar?" flåsade Sanna bakom henne.

"Inte så mycket längre" ropade Ella bakom axeln.

Hon kände sig lite orolig. De hade redan passerat flera av hennes vanliga svamp och bärställen.
Trots det ihållande regnet såg hon att dom inte bjöd på mycket.

De var långt ute nu. Det var länge sedan de senast passerat ett hus. Skulle de fortsätta mycket längre skulle de snart vara nere i Blekinge.
Ella började bli desperat. Av en ren ingivelse svängde hon plötsligen vänster in på en grusväg. En grusväg hon aldrig svängt in på tidigare.

Grusvägen visade sig vara gropig och eftersatt. Skumpande rörde de sig upp och ner för branta backar och kors och tvärs genom skogen. De gamla ko-stigarna som gruslagts för länge sedan följde landskapet och bjöd på skarpa svängar mellan snår och övervuxna stenmurar.

Ella misstänkte att Sanna hade det tufft bakom henne. Själv njöt hon av den djupa småländska skogen. Den här tiden på året kunde det knappast finnas en vackrare plats på jorden, tänkte hon medan blicken vandrade upp mot trädkronorna.

Efter ytterligare en lång stunds trampande öppnade skogen helt plötsligt upp sig och Ella fann sig själv på en liten gårdsplan. Två uthus och en liten uråldrig lada tillsammans med det lilla röda torpet ramade in den lilla planen som var till hälften dold under gammal bråte och vildvuxna buskar.

Hon bromsade så tvärt att Sanna nästan cyklade in i henne. Ella väntade sig en sur kommentar från henne när hon stannade bredvid henne.

"Wow! Vilket nice ställe. Lite Petsson o Findus typ!" utbrast hon istället.

Ella nickade och såg sig omkring. Det lilla torpet såg väldigt gammalt och fördraget ut. Slitna gardiner och döda krukväxter syntes i fönstren.

"Tror du nån bor här?" fortsatte Sanna, uppenbart fascinerad.

Ella såg sig omkring igen.

"Tror inte det" svarade hon. De var väldigt djupt in i skogen nu. Det borde knappast gå att bo såhär långt ut. Ella fascinerades över tanken på att det någonsin gjort det.

"Kom, vi fortsätter" sa Ella. Hon kom på sig själv med att ha sänkt rösten. Som om hon var rädd att störa.
Hon fortsatte trampa. Ljudet från Sannas cykel hördes strax därpå.






"Faaan! Ella vänta, jag tror nått har hänt!" ropade Sanna plötsligen. Ella bromsade och vände sig om. Sanna hade klivit av sin cykel och såg bekymrat på den.
Ella vände om och ställde sig bredvid henne. Cykeln såg gammal ut. Förmodligen hennes mammas. Eller mormors.

Ella lyfte på bakhjulet och snurrade pedalen med handen. Hon såg direkt felet.

"Kedjan har hoppat ur" sa hon och ställde ner hjulet mot marken igen.

"Fan, asså vad gör vi då då? Måste vi typ gå tillbaka?" svarade Sanna uppjagat.
Ella plockade upp mobilen. 11% batteri. Hon tryckte fram sin kontaktlista. Tvekade.

"Ska du ringa din mamma?" frågade Sanna och försökte se Ellas skärm.

"Asså jag vet inte. Hon är hos sin kille på Öland och hon kommer typ bli skitsur" svarade Ella till sist och vägde nervöst på ena benet. Hon tänkte. Även om hennes mamma skulle komma och hämta dem skulle det dröja länge. Särskilt med tanke på att Ella inte hade en aning om var de var längre.

"Jag tycker vi går tillbaka till den där lilla gården" svarade hon till sist.

"Vadå, spökhuset?" frågade Sanna storögt.

"Vi testar, om ingen öppnar så ringer jag mamma" svarade Ella och började leda cykeln åt det håll de kommit ifrån.
Ella uppskattade att det bara skulle ta 10 minuter att gå. Det var inte troligt att någon faktiskt bodde där, men det kändes skönt att skjuta fram samtalet till mamma ett tag till.
"Undvikande beteende" hade skolkuratorn kallat det.




Skogen öppnade upp sig igen när de båda tjejerna åter igen kom ut på den lilla gårdsplanen. Ella tog täten och fällde ner stödbenet ett par meter från den faluröda stugan. Hon tittade på Sanna. Med tanke på att det var hennes cykel som var trasig hoppades hon på att hon skulle knacka på.

Istället möttes hon av en oförstående blick och ett ryck på axlarna.

Ella suckade tyst för sig själv och klev upp på den sneda stentrappan. Hon sneglade bakom axeln. Den tuffa tjejen var som bortblåst. Sanna såg mer ut som den nervösa tjej hon en gång känt där hon stod och vägde på steget medan hon nervöst såg sig omkring.
Ella tog ett djupt andetag och knackade på.

Inget svar. Hon knackade på igen. Lite hårdare.
Fortfarande knäpptyst sånär som på vinden och några koltrastar som lekte under den enorma eken som bröt av stenmuren vid gårdsplanens ena hörn.
Ella började fingra på mobilen i fickan.

"Är de` mig ni söker?" hördes en knarrande röst säga en bit bort. Ella hajade till och såg åt sitt vänstra håll. Från mörkret i en av bodarna tittade en gubbe ut genom den smala dörren.

"Jaa.. Jo, vi tänkte bara.. Alltså, hennes cykel gick sönder" svarade Ella och pekade på Sanna som först såg likblek ut när hon fick Ellas finger visat mot sig, innan hon harklade sig tyst och försökte se ut som sitt obrydda jag igen.

Gubben klev ut i solen och kisade mot dem. Kläderna var gamla och slitna. Inget han hade på sig såg ut att vara från detta århundradet.

"Jag tror det är kedjan" fortsatte Ella när hon inte fick något svar. Sanna tittade sig planlöst omkring medan hon sög på sina läppar.

"Jasså de´ e cykelen som trilskas me´ er" sa gubben till sist och klev närmre. Hans småländska var grövre än något Ella någonsin hört.
Sanna nickade medan han fortsatte närma sig henne. Han betraktade henne ingående. Ella såg hur Sanna kaxigt mötte hans blick. Tydligen gillade hon inte att bli nedstirrad.
Gubben flyttade blicken till hennes cykel och gick med viss möda ner på knät.

"Kedjan ja.." knorrade han fram medan han kliade sig i det vita skägget.

Ella funderade på hur gammal han kunde vara. Det hårda lantbrukarlivet gjorde ofta att bönderna här ute såg äldre ut än dem var, samtidigt som det också gjorde att de höll sig pigga och starka länge. Han kunde vara allt mellan 70 till 80. Kanske ännu äldre.

"Ni får väl hjälpa mig upp me´ cykelen på bänken så få´ vi se" fortsatte han och pekade på en ranglig bänk utanför en av bodarna. Sanna ledde cykeln åt hållet han pekade. Ella var strax bakom och hjälpte henne upp med den på bänken som tillsagt.

Gubben höjde upp den bakre delen på ett par grånade träklossar och började pilla medan han muttrade för sig själv. Ella och Sanna blev stående tysta bakom honom och väntade.

Ella såg sig omkring. Det var inte ovanligt att det stod bråte på de gamla gårdarna i trakten, men det här var något i särklass. Alla byggnader kantades av gamla oljefat och halvt bortrostade traktorer. Allt inlindat i trassliga björnbärssnår. Husfasadernas torra och spruckna trä var rödmålade och på knutar och fönster var den vita färgen halvt avflagnad.

Hon kunde inte se någon bil. Hur kunde den gamla mannen överleva här ute?

"Sådär, ho´ få väl testa o ge han ett snurr" sa gubben plötsligen och gav plats åt Sanna. Hon klev fram och vevade till pedalen med handen.

Sanna betraktade lättat hur bakhjulet började snurra med ett tickande ljud.

Allt medan gubben betraktade henne.

"De´ va ena fräcka byxor ni har nu för tiden" skrockade han fram. Likt gubben fäste Ella sin blick på Sannas rumpa, klädd i ljusgrå träningstights som skar in ordentligt mellan skinkorna.

"Jag får erkänna att när jag såg henne trodde jag att hon va´ naken nertill" fortsatte gubben på sin grova brytning samtidigt som han la sin stora hand på Sannas högra skinka och kramade till.

Ella stod som förstenad och följde gubbens fingrar med blicken. Sannas tights var verkligen tunna. Som två lager gladpack.
Med ens kände hon att hon borde säga något, men innan hon samlat mod till sig släppte han taget om Sannas skinka.
Ella svalde, lämnade sin cykel och tog några steg framåt. Istället för att säga något hjälpte hon Sanna att lyfta ner cykeln. Under tystnad.

Sanna ledde den i riktning mot där Ellas cykel stod lutad på stödbenet.

"Tack" log hon mot den gamla mannen. Ella tittade på henne. Inget i hennes ansiktsuttryck tydde på att hon på något sätt var obekväm.

"Men asså, vad blir jag typ skyldig?" fortsatte Sanna och ryckte på axlarna. Uppenbart hoppfull om att tjänsten var gratis.

Mannen kliade sig lite i skägget.

"Ni töser är ute på bärjakt förstår jag" sa han och pekade på den flätade korgen som hängde på Ellas styre.
Hon nickade.

"Ni kan väl se till att plocka en liter lingon te´ mig" fortsatte gubben med ett litet rossligt skrock.

"Vi lovar" svarade Sanna snabbt och började leda sin cykel därifrån. Ella nickade instämmande och följde raskt efter.

"Det blir bra det" fortsatte gubben, knappt hörbart bakom hennes rygg.






Sanna, som hade tagit täten, ställde sig upp när hon trampade sin cykel upp för backen. Ella kom på sig själv med att stirra på hennes rumpa. Minnesbilder dök upp med den gamla mannens hand på den.
Hennes kropp såg smidig och vältränad ut där hon kämpade sig upp för höjden framför dem.

Kurvig.

Inte som Ellas.

Hur fånigt det än kändes kunde hon inte låta bli att känna sig lite avundsjuk.
Själv var Ella lång och slank. Som sin mamma. Hade det inte varit för hästridningen hade hon förmodligen varit platt som en planka.
Tack vare den hade hon åtminstone lite lår och rumpa.

"Seriöst, är vi inte framme snart?" ropade Sanna plötsligen över axeln.
Ella kom av sig i sina tankar och såg sig omkring. Tallarna runt dem växte sig höga och marken runt omkring var täckt av blåbärsris. Det såg lovande ut.

"Jo. Här blir nog bra" svarade Ella mumlande. Sanna mer eller mindre tvärnitade framför henne så att Ella var tvungen att svänga undan för henne.

"Bra" sa hon och torkade svetten ur pannan med handens baksida.
"Vete fan om jag hade följt med om jag visste hur långt det var" fortsatte hon.

Ella log kort och tittade skamset ner i gruset medan Sanna fällde ut stödbenet. Trädtopparna susade ovanför dem i samklang med småfåglarnas kvittrande.
Det var verkligen en underbar sommareftermiddag.
Ella följde Sannas otåliga steg med blicken när hon vadade ut i blåbärsriset. Ju längre hon tittade ju mer blått kunde hon se. Det här var ett bra ställe, konstaterade hon och följde efter med korgen över armen.




"Vad ska du gå förresten?" frågade Ella. De hade plockat bär i ungefär en kvart och Ella kände sig nödgad att bryta tystnaden.

"Samhälle blir det väl" svarade Sanna. Det lät inte som att hon ägnat sitt gymnasieval särskilt mycket eftertanke.
"Du då?" fortsatte hon.

"Teknik" svarade Ella. Det blev tyst igen. Hon visste inte hur hon skulle utveckla sitt svar. Inte för att hon trodde att Sanna brydde sig nämnvärt.

Ella såg hur Sanna rörde sig upp för ett brant krön. Förmodligen en uråldrig trädstam helt övervuxen av mossa och blåbärsris. Ellas ögon stannade kvar på Sannas kropp igen. Hon var huvudet kortare än Ella. En av de kortaste i deras årskurs. Ändå hade hon rykte om sig att vara en av de kaxigaste.

"Såå, din mamma har ny kille?" bröt Sanna tystnaden med att säga.
Sanna viftade undan mygg runt sig och svor. Ella log för sig själv, tacksam över tröjan som hon varit smart nog att ta med sig.

"Mmm" var det enda svaret hon fick.

"Är han schysst då?" fortsatte Sanna.

"Ja, jo det är han väl" Ella blev sur på sig själv över hur kortfattad hon var, men visste inte vad mer hon skulle säga.

"Nice" sa Sanna innan det åter igen blev tyst.



"Eller asså, han typ.. kollar på mig. Du vet" Ella visste inte själv varför hon sa det, men tystnaden hade blivit allt för olidlig.

"Kollar?" Sanna avbröt sitt bärplockande och såg uppenbart nyfiken ut.

"Ja, du vet. Asså det är inte som att han glor eller är direkt creepy. Typ att han dröjer sig kvar med blicken lite för länge ibland när han tror att jag inte ser"

"Det gör min morsas kille med" svarade Sanna och log. Eller flinade snarare.

"Vad gör du då? Eller asså, hur hanterar du det?" frågade Ella.

Sannas leende övergick till ett något mer busigt ansiktsuttryck.
"Bjuder på en show" svarade hon och visade upp en liten utmanande dans. Hon avslutade med att puta lite med rumpan och med läpparna åt en gapande Ella.
Sanna skrattade åt henne.
"Gör aldrig du?" fortsatte hon och flinade. Frågan var uppenbart retorisk.

"Nää" svarade Ella ändå och svalde. Sanna log åt henne och återgick till sitt bärplockande.

"Men han går väl inte längre?" tänkte Ella, tacksam över att i sista sekund ha hindrat sitt klumpiga jag från att yttra orden.

Hon tänkte igen på den tafsande gubben. På hur Sanna inte verkade bry sig nämnvärt.
Hon började tänka på ryktena från skolan. Sanna hade gått från kille till kille redan i åttan tills halva deras årskurs var avklarad. Sedan tog hon sikte på niondeklassarna.

Rykten hade ständigt florerat om henne. Särskilt efter att det varit någon större fest.
Fester som Ella naturligtvis själv aldrig blev bjuden till. Bara hört viskningar om efteråt.
Rykten om hur Sanna knullat runt. Gången hon legat med två killar på samma kväll. Gången hon legat med två killar på samma gång. Rykten om hur hon flera gånger hånglat med Melanie, hennes nya bästis, på fyllan. Enligt vissa röster i korridorerna hade det stannat där, enligt andra hade det gått betydligt längre.

Bara rykten.

Sanna bröt tystnaden:
"Ser du nått du gillar?"

Ella rycktes ur sina tankar och mötte hennes blick. Sanna putade med läpparna och vickade lite med rumpan igen varpå Ella förstod vart hon somnat med blicken.

"Du glor minst lika mycket som morsans kille"

"Jaa.. Eller nä.. Eller asså.." stammade Ella fram och skruvade på sig. Sanna log nöjt, nästan hånfullt, åt hennes osäkra kroppsspråk.
"Eller asså.. Dina tights" fortsatte Ella efter att snabbt ha kommit på en anledning till sitt stirrande.

"Vad är det med dem?" frågade Sanna och tittade ner på sina ben.

"Asså hur.. Hur döljer du troskanten?" fortsatte Ella och skruvade på sig igen. Hon kände hur kinderna blossade åt hennes nödlögn. Eller egentligen var det kanske inte så mycket en lögn. Faktum var att tanken slagit Ella tidigare medan hon cyklat bakom henne. Även ett par string borde ha synts under ett par så pass tunna tights.

"Jaha" svarade Sanna och såg lurig ut.
"Gissa" fortsatte hon och bet sig busigt i underläppen.

Ella bara skakade på huvudet som svar.

Med samma luriga uppsyn greppade Sanna linningen på tightsen och drog ner dem något.
Ella flackade först nervöst runt med blicken men vågade till sist fästa den på Sanna igen. Hon hindrade sig själv från att gapa när hon såg hennes slätrakade venusberg.
Inga trosor.
Inte så mycket som en tråd.

"Jaha" svarade Ella tyst och tittade ner bland blåbärsriset igen. Hon kunde nästan höra Sannas flin i den ljumna luften. De sa inte mer.




Korgen var näst intill full av blåbär stora som pärlor. Det var verkligen ett bra ställe de hade hittat och Ella gjorde en mental anteckning om platsen. Även om det var riktigt långt ut i skogen så ville hon absolut hitta tillbaka.

"Ella, asså fan, tack för det här" sa Sanna plötsligen.

Sanna såg nöjd ut. Förvånansvärt nöjd med tanke på de många myggbett hon fått. Ella tyckte sig se tjejen hon känt så väl för många år sedan lite tydligare igen. Det gjorde henne lite varm i bröstet.

"Asså jag är ledsen att vi inte.. Att jag inte.. Du vet" fortsatte hon och såg lite skamsen ut.
Ella nickade och tittade ner. Hon förstod.
"Jag vet inte varför det blev som det blev. Du vet" fortsatte Sanna och skruvade på sig.
"Men jag är glad att vi gjorde det här. Det känns som förr liksom"

Ella lyssnade och nickade åt det Sanna sa. Fortfarande med blicken i marken. De båda blev tysta en stund.

"Jag har saknat dig" sa Sanna efter ett par sekunders tystnad. Ella tittade upp. Sanna log menande mot henne.

"Jag har saknat dig med" svarade hon tyst.
Med ett litet leende på läpparna satte hon sig på cykeln och började trampa hemåt med Sanna tätt bakom sig. Det var mer än dags med tanke på hur lågt solen stod.




"Men asså faaan!"
De hade inte hunnit långt innan Ella bromsade in till ljudet av Sannas plötsliga utrop.
Ella såg direkt vad som hänt.
Ingen kedja hade hoppat ur den här gången.
Framhjulet var platt.

Hon fick en klump i magen. Småfåglarna hade redan börjat tysta och skogen kändes plötsligen mycket mörkare.

"Asså Ella, den här gången MÅSTE du ringa din mamma!" utbrast Sanna.
Ella tog ett djup andetag medan klumpen i magen växte.

Sanna hade rätt. Hon fiskade upp mobilen ur fickan.

Klumpen i magen växte sig om möjligt ännu större. 1% batteri.
Ella skyndade sig att låsa upp skärmen, klickade fram kontaktlistan och scrollade så snabbt hon kunde ner mot "M"

Skärmen slocknade. Ella tryckte på startknappen. Ingenting.

"Får jag låna din mobil?" frågade hon medan hon försökte komma ihåg numret.

"Ser du några fickor?" svarade Sanna irriterat medan hon demonstrativt slog ut med armarna.

Ella tittade ner längs den böljande grusvägen framför dem. Hon började bli lite orolig men samlade sig snabbt.

"Kom. Vi får helt enkelt leda cyklarna" sa hon och började bestämt gå. Sanna skyndade sig ikapp och försökte hålla Ellas tempo vid sidan av henne.

De gick tysta en stund. Skogen var ännu mörkare nu. Himlen ovanför dem började färgas i rosa och silvertoner.
Några koltrastar hördes ännu och långt bort kunde Ella ana gökens hoande.

"När är vi ute på stora vägen igen?" frågade Sanna efter en stund. Uppenbart orolig.

Ella försökte göra en bedömning så gott hon kunde. Hur långt bort var de egentligen? Hur lång tid kunde det ta?

"Vet inte. Ett par timmar kanske" svarade hon kort. Sanna fortsatte gå bredvid henne. Tyst.
"Jag kanske, du vet, borde cykla i förväg" fortsatte Ella.

"Du lämnar INTE mig här ute!" svarade Sanna stressat med uppspärrade ögon. Hon var märkbart rädd.
Ella svarade inte. I Sannas skor hade hon förmodligen känt likadant.




Skogen öppnade upp sig något. Skymningen hade lagt sig och det enda som hördes nu var insekterna.
"Där! Stugan!" utbrast Sanna och pekade.
Ella såg mot det lilla torpet. I ena fönstret stod en oljelampa tänd.
"Han kanske har telefon!" fortsatte Sanna med hopp i rösten.

"Jag vet inte. Jag tvivlar på det" svarade Ella och sneglade mot huset som de allt mer började närma sig. Hon tvivlade på om gubben ens hade el indraget.

"Vad var det?!" tjöt Sanna när det plötsligen prasslade från buskarna ett stycke bakom dom. Hon stannade tvärt i steget och "tog skydd" bakom sin cykel.

Ella himlade med ögonen.

"Det var väl en hare eller nått" svarade hon trött. Hon övervägde att fortsätta gå, även om det svaga ljuset från gubbens fönster bjöd på en viss känsla av trygghet.

"Tänk om det var ett vildsvin!" fortsatte Sanna uppjagat. "Fuck this, jag går och knackar på"
Sanna tog några steg in på gårdsplanen innan hon släppte cykeln så att den föll ner i gruset. Hon såg inte ut att bry sig utan ökade istället på takten i steget.

Det avgjorde saken. Ella följde efter henne. Dock tog hon tid på sig att fälla ner stödbenet på sin cykel.



Kapitel 2: Stugan



Sanna knackade på så hårt att lite kitt från dörrens fönster lossnade och föll ner på stentrappan. Ella tog plats snett bakom henne med korgen över armen.

Dörren öppnades oväntat fort, som om den gamla mannen stått och väntat på dem. Han öppnade dörrbladet på vid gavel och betraktade dem med ett något frågande ansiktsuttryck. Sanna tog snabbt till orda:

"Hej! Eller förlåt. Förlåt att vi stör alltså" sa hon snabbt med ursäktande ton.
"Vi tänkte fråga om farbror har en telefon vi kan få låna" fortsatte hon och tog ett steg upp på trappan.

Gubben betraktade henne tyst; lät blicken glida över henne medan han kliade sig i skägget. Ella funderade på om han hade hört vad Sanna sagt. Kanske mindes han dem inte.
Runt omkring dem spelade syrsorna nästan öronbedövande högt i den svala kvällsluften.

"Telefon" svarade gubben till sist innan han blev tyst igen. Han såg ut att fundera. Ella svalde och kände sig lite obekväm. Hon visste inte riktigt vad hon ville att den gamla mannen skulle säga härnäst.

"Jo visst fanken har jag väl en telefon nånstans" blev svaret. "Kom med in här töser, där ute kan ni ju inte stå" fortsatte han och försvann in i dunklet. De båda tjejerna följde efter.




Gubben visade vägen in till ett smalt rum fullt med gamla möbler och saker.
Hela rummet luktade gammalt tyg, gammalt trä - gammalt.
Ella letade med handen efter en lampknapp men kunde inte hitta någon. Ögonen vande sig sakta och i ena hörnet kunde hon ana en gammal telefon med nummerskiva på ett dammigt sängbord.

"Menar du den?" frågade hon och pekade.

"Just precis, där har hon den" svarade gubben och pekade åt samma håll.

Sanna passerade henne i dörrhålet och klev snabbt fram till det lilla sängbordet. Hon lyfte luren och förde den till örat. Ella svalde och väntade hoppfullt.

"Asså, ska det inte låta nått?" frågade hon efter några sekunder och höll upp luren. Ella klev fram till henne och tog över luren. Lyssnade. Ingenting.

"Jag tror det ska komma en ton" nästan viskade hon och gav tillbaka luren till Sanna. Hon följde sladden med fingrarna ner på golvet bakom en trave med böcker.
Kontakten satt i vägen.
Hon kände hur hoppet rann ur henne.

"Jag tror inte den funkar" viskade hon till Sanna som frös till med uppspärrade ögon. Ella ställde sig upp från golvet igen. Sanna stod som förstenad och bara stirrade på henne.
Ella harklade sig och vände sig till den gamla mannen igen som stod kvar i dörrhålet och betraktade dem.

"Ursäkta jag tror inte den fungerar" sa Ella.

"Jasså den funkar inte" svarade gubben kort. Han lät varken förvånad eller nämnvärt brydd. Ella stod tyst en stund. Hon tittade snabbt ut genom fönstret. Inom en halvtimme skulle det vara kolsvart ute.

"Förlåt att vi störde" sa hon och trängde sig förbi mannen. Hon styrde stegen mot ytterdörren, med Sanna hack i häl som snabbt högg tag i hennes arm just när hon kulle öppna den.

"Jag går INTE ut dit igen" viskade hon högt.

"Nä de´ e väl ingen så sjusärdeles bra idé för er småtöser att springa runt i skogen såhä´ dags" fyllde den gamla mannen i. Hörseln var det uppenbarligen inget fel på.
"Följ me´ mig här" fortsatte han och försvann in i ett annat rum.

Ella hann stirra på Sanna en kort stund innan Sanna vek undan blicken och gjorde som gubben sa. Ella följde strax efter.




Det lilla köket luktade precis som det lilla rummet de nyss lämnat fast med ytterligare inslag av kokt potatis och stekos.
En oljelampa på fönsterbrädan kastade ett varmt sken över köksbordet som stod intill fönstret. Tillsammans med ett tiotal strategiskt utplacerade värmeljus kändes rummet något så när hemtrevligt. Golvet var täckt av flera lager smutsiga trasmattor som huller om buller låg som ett lapptäcke över de gamla dragiga golvplanken.

"Slå er ner" sa gubben och pekade med hela handen mot det lilla bordet. Tjejerna satte sig mitt emot varandra medan mannen rotade i ett skåp.

"Jag ha´ tyvärr inte så mö o bju´ på. Det var länge sen jag fick finbesök" skrockade han och dukade fram en halv torr limpa och ett fat med smör.
Inte Bregott.
Inte Lätta.
Smör.

Gubben slog sig ner mellan dem vid bordets kortände. Ella sneglade på smöret. Det såg ut att ha stått framme länge. Försiktigt tittade hon sig omkring efter ett kylskåp men kunde inte se något.
Hon bestämde sig för att nöja sig med en skiva torrt bröd.
Sanna tog snabbt samma beslut.

De åt under tystnad.
Plågsamt tyst tyckte Ella som inte fick i sig mer än en liten bit bröd.

"Tack. Det var.. jättegott" sa hon och log artigt när hon såg att Sanna också var färdig, vilket inte dröjde länge.

"Ja, de´ e väl lika så bra att ni stannar här. Åtminstone tills det blir ljust igen. Det blir det ju snart såhär års. Såvida det inte är domedagen"
Det sista fyllde gubben demonstrativt i åt sig själv och skrockade.

Ella log artigt men förstod inte riktigt vad han menade.

"Tack, det är verkligen jättesnällt" sa Sanna som inte sagt något på en lång stund. Hon sneglade snabbt ut i mörkret bakom dom malätna gardinerna.
"Jag vet inte hur vi ska kunna tacka" fortsatte hon och log artigt även hon.

"Jag har bestämt för mig att ni är skyldiga mig en liter lingon" sa mannen och tog en tugga av sin smörgås utan att möta hennes blick.

Sanna och Ella tittade storögt på varandra.

"Förlåt, det tror jag att.. Det har vi nog glömt" svarade Sanna och sög generat in läpparna i munnen.

Gubben svalde sin brödbit.

"Men vi har en hel korg med blåbär om du.." började Ella fylla i innan hon blev avbruten:

"Lingon hade vi sagt" sa gubben rappt. Tjejerna titta på varandra igen. Sanna såg menande på Ella som lika menande nickade tillbaka mot henne.

Sanna tog mod till sig.

"Asså, vi har bara blåbär" började hon. "Men är det något annat som.."

Gubben avbröt igen med en harkling.

"Jag har inte fått.." började han och verkade leta efter orden. "Inte fått tömma mig på länge" fortsatte han.

Det blev åter igen tyst. Ella tittade oförstående på Sanna, som i sin tur inte såg lika oförstående ut.

Hon svalde.

"Kan du inte.. Du vet.. Tömma dig själv..?" sa hon frågande och skruvade på sig i stolen.

Gubben skrockade.

"Självbefläckelse menar hon" sa han och skrockade högre medan han mötte hennes blick.
"Nä du flicka lilla, si de´ skulle inte gå ann" fortsatte han och vek undan blicken.
Den gamla mannen sträckte sig innanför västen och plockade fram en pipa som han omsorgsfullt gjorde i ordning och tände.
Allt medan Ella och Sanna under tystnad utbytte blickar mellan sig.

"Hur.. Alltså.. Hur.. Hur behöver du.. hjälp?" stakade Sanna fram.

Ella såg förskräckt på henne medan gubben lugnt puffade med sin pipa. Han tog tid på sig att svara.

"Du kan komma här" sa han till sist och pekade vid sin vänstra sida. Ella skulle just storma ut från köket när Sanna ställde sig upp och gjorde som gubben sa.
Den gamla mannen la sin stora hand på hennes rumpa och gav den en öm smekning. Ella blev alldeles förskräckt men satt som förstenad kvar.

"Gå ner på knä du" fortsatte han och log nöjt. Sanna lydde även den här uppmaningen och sjönk ner bredvid honom.

Ella såg Sannas ansikte i det dova flackande ljuset som värmeljusen spred i rummet.
"Det går snabbt" såg hon Sannas läppar mima till henne bakom gubbens lår medan han knäppte upp sina slitna grå byxor.
Mumlande sköt han ut stolen något och satte sig bekvämt till rätta.

Ellas hjärta dunkade hårdare i bröstet. Utan att hon såg hur det gick till vajade den gamla mannens halvslaka kuk plötsligen i luften. Utan att bli tillsagd tog Sanna den i sin hand. Hon höll ögonkontakt med gubben medan hon började dra den lösa huden upp och ner.

Ella svalde hårt. En del av henne ville ställa sig upp, ta tag i Sannas arm och dra henne därifrån. En annan del kunde inte sluta att fascinerat titta på.

Kuken stod nu fullt erigerad rakt upp i Sannas hand.
"Bättre kan hon.." väste gubben fram. Utan en min böjde sig Sanna fram och tog genast, utan att tveka, ollonet i sin mun.

Ella flämtade chockat till. Varken Sanna eller den gamla mannen verkade ta notis om henne.

Den andra delen i Ellas konfliktdrabbade hjärna vann allt mer mark. Hon fortsatte titta. Utan att blinka.

Hon såg hur Sanna släppte taget om ollonet med läpparna för att istället låta dem glida längs skaftet upp och ner ett par gånger till ljudet av gubbens nöjda skrockande.

Hon såg ut att veta vad hon gjorde. Hon såg van ut.
Det hela hade gått så snabbt. För ett par sekunder sedan hade Sanna suttit framför Ella. Nu stod hon på knä på det smutsiga golvet.

Motvilligt kände Ella hur det som först kändes som ett pirr i kroppen nu hade stannat vid hennes klitta. Ett pirr som snabbt blev retsamt. Omöjligt att värja sig ifrån. Ella särade försiktigt på benen där hon satt i stolen i ett försökt att skaka det av sig.
Pirret tilltog istället allt mer. Fokuserades i allt högre grad mellan hennes ben.
Som en klåda som behövde klias.

Ellas hand gled ner mellan låren. I dunklet kunde ingen se det.
Pekfingret hittade rätt utanpå byxorna. Ellas kropp skälvde till. Utan att hon själv märkt det hade hennes kropp styrt handen dit den ville, desperat efter att åtgärda klådan.
Det hjälpte inte. Gjorde det bara värre.
Ella lät två fingrar till hjälpa till, medvetet den här gången.

Hon var pryd. Hade alltid varit.
I vanliga fall skulle hon absolut inte gjort nått sådant. Aldrig suttit kvar.
Men här satt hon, hypnotiserad av scenen framför henne; sakta masserande den lilla fläcken som sakta blev varmare och varmare utanpå de mörkblå ridbyxorna.

Ett kluckande ljud hördes, sedan ett blött gurglande när Sanna släppte ut sitt bubblande kletiga saliv över gubbens stenhårda kuk.
Den gamla mannen stönade rossligt. Sanna harklade sig klumpigt och sög in både kladdet och kuken igen.

Ella bet sig i läppen. Pressade fingrarna lite hårdare. Kände hur värmen från hennes fitta spred sig ända upp i magen.

"Om jag inte missminner mig så tror jag bestämt att ni lovade mig en liter lingon båda två" rosslade gubben och ställde sig upp på något skakiga ben.
Ella drog kvickt undan handen när hon märkte att hon plötsligen hade ögonkontakt med den gamla mannen. Hon stelnade till. Munnen var halvt öppen och hon kände hur hon darrade med läpparna. Blicken gick vidare till Sanna där hon satt på knä. Halva hennes ansikte lystes upp av ett flackande stearinljus. Trådar av saliv dinglade från hennes blöta haka.

Gubben släckte sin pipa och la ifrån sig den på bordet framför honom.
Ella försökte läsa av Sannas ansiktsuttryck men det var omöjligt. Hon såg helt blank ut men ögonen tycktes lysa i det näst intill mörka rummet.

Ella kände hur hon drunknade i hennes blick och blev som hypnotiserad på nytt.

"Vad ska jag göra?" sa Ella med en ljus röst som knappt bar. Hela tiden med blicken låst i Sannas. Gubben flyttade sig något och sköt in stolen under bordet. Sedan vände han sig 180 grader så att Sanna hamnade på hans högra sida.

"Ho´ kan komma här" sa den gamla mannen och vinkade Ella manande till sig.
Ella svalde och gled lydigt ner från stolen, ner på knä bredvid honom.

"Vad ska..?" började Ella igen och tittade upp på gubben.

"Gör en pussmun" sa gubben. Hans röst lät sluddrig.
"Du med" fortsatte han och tittade på Sanna. Båda tjejerna gjorde som han sa. Gubben mumlade någonting ohörbart och placerade sina stora händer bakom tjejernas nackar. Ella svalde nervöst och höll blicken fäst på Sanna medan han förde deras putande läppar mot varandra.

Ella kände hur hjärtat slog snabbt i bröstet och hur blicken blev dimmig. Bara några få centimeter skiljde deras ansikten åt. Ella putade ytterligare lite till med munnen och fick precis för sig att blunda när den gamla mannens kuk trängde sig emellan och hindrade deras läppar från att mötas.

Istället pressade han dem mot sitt ollon. Ella darrade, fortfarande med blicken fäst i Sannas samtidigt som gubben med stadig hand långsamt började föra deras huvuden mot sin kropp. Könshåret kittlade Ellas högra kind innan mannen förde deras läppar långsamt tillbaka igen, ända ut till ollonet där deras läppar åter igen nästan möttes.

Gubben stönade hest och gjorde om proceduren. Om och om igen.
Sannas blick såg fortsatt uttryckslös ut. Ändå var det den som Ella fokuserade på medan minuterna gick. På något sätt fick hennes närhet henne att känna sig trygg.

Den fasta handen Ella haft bakom sin nacke hade nu istället börjat smeka henne över håret allt eftersom tjejerna krävde allt mindre vägledning.
Ella märkte inte när det hade hänt, men plötsligen skötte de sig själva med sina läppar långsamt glidande fram och tillbaka längs gubbens kuk medan den där hettande klådan mellan benen gjorde sig allt mer påmind igen, nästan skrikande efter beröring. Efter stimulans.

Hennes saliv blandades med Sannas över den hårda lemmen, och på något sätt kändes det som att de kysstes.
Ella såg att någonting förändrades i Sannas ögon. Som om de log. Plötsligt märkte hon hur tanken på kyssande hade fått hennes läppar att härma rörelsen något, vilket Sanna inte kunde undgå att märka, millimeter från hennes läppar som hon var. Utan en min började hon göra likadant tillbaka.

Ella hade varit full. Både en och två gånger. Det här kändes snarlikt. Kåtheten gjorde henne liksom omtöcknad. Som om hon svävade på ett annat existensplan där den annars glasklara och greppbara verkligheten trängdes undan. Här var det lusten som härskade.

Ella och Sannas "kyss" blev snart till ett slags hångel. Då och då tittade hon upp på gubben. Han blundade och mumlade då och då förnöjsamt, uppenbart njutande av de båda tjejernas läpprörelser.

Ella slöt ögonen också hon. Då och då tyckte hon sig känna Sannas överläpp mot sin varpå en stark varm känsla av välbehag spred sig i bröstet. Hon kände hur det då och då droppade från hennes haka men kunde inte bry sig mindre.



Ella öppnade hastigt ögonen när hon åter igen kände den gamla mannens hand bakom sin nacke. Den här gången borrade han in fingrarna djupt i hennes hår och tog ett stadigt tag. Framför sig såg hon hur han även tagit ett fast tag om Sannas hästsvans. Han höll dem båda stilla och började istället röra sina höfter fram och tillbaka. Han stönade ansträngt medan han gjorde det skönt för sig med hjälp av deras läppar.

Ella kände hur Sannas hand trevade längs hennes arm, sökandes efter hennes hand. Ella mötte den med sin och kände sig alldeles lugn och trygg av hennes närvaro. Bakom den kladdiga kuken som rörde sig fram och tillbaka framför henne såg hon hur hennes ögon log mot henne. Varmt.

Genom sina läppar kände hon hur ett tryck i gubbens lem på en halv sekund byggdes upp. Ytterligare en halv sekund senare sprätte den till och for upp i luften. Kletig vit gubbsperma pumpades ut ur den gamla mannens kuk om och om igen medan den for runt som en lös vattenslang. Instinktivt försökte Ella fånga den igen med sin mun när den slet sig vilket resulterade i att både hennes och Sannas ansikten dränktes i flera månaders lagrad sats. Chockad ryckte hon snabbt undan, men det var förgäves. Hon kunde inte annat göra än att stilla titta på medan de sista strålarna pulserande matades ut över hennes och Sannas lår.

Gubben föll, bokstavligen utpumpad, bakåt mot köksbordet. Han ojade sig och stånkade medan han halade in sin kladdiga och nu halvslaka lem innanför byxorna.

Ella svalde. Den nyss kåtrusiga känslan i henne var som bortblåst. Hon kunde känna hur den gamla mannens sperma rann längs hennes salivhala kinder och haka och segt droppade ner. Hon följde de vita trådarna med blicken. En del hade landat på hennes överkropp men det allra mesta hade hamnat över hennes lår där de asymmetriska vita fläckarna redan börjat tränga sig in i det mörkblå tyget.
Blicken vandrade i det flackande ljuset från stearinljusen över till Sannas lår, också dem tydligt fläckade - vidare upp längs hennes kropp tills hon mötte hennes blick igen, varpå hon snabbt tittade ner. Av någon anledning skämdes hon för att möta den.
Sanna däremot såg inte ut att skämmas. Tvärt om såg hon lika oberörd ut som innan.

"Ja ni flickor" pustade mannen. Fortfarande tydligt andfådd.
"Ni ska ha tack, men nu är det nog dags för mig att krypa till sängs" fortsatte han och tände ett nytt stearinljus i en ljushållare av tenn.

Ella tog mod till sig. Hon greppade Sannas hand och ställde sig upp. Sanna kom snart på fötter bredvid henne. Hon öppnade munnen för att säga något men den gamla mannen han före.

"Ni få´ no´ allt stanna här tills det dagas. Går ni ut nu så kanske svinen nosar på er" skrockade han och rörde sig med ljuset i handen på stapplande ben mot dörren närmast den vedeldade spisen.
"Kom med här" fortsatte han och öppnade dörren med ett gnissel.

Ella såg på Sanna. Tvekande.

"Det är nog lugnt" viskade Sanna.

"Jag tänker INTE sova i hans säng!" viskade Ella till svar, så högt att det knappt var en viskning.
"Kom, vi drar i stället" fortsatte hon och började dra i hennes arm.

"Och jag tänker INTE gå ut i mörkret!" svarade Sanna som bestämt stod kvar. Ella tittade tyst på henne.

"Kolla, han är helt tömd" fortsatte Sanna viskande. Hon fångade upp lite sperma med pekfingret från sitt linne och visade demonstrativt upp det för Ella som skamset vek undan blicken vid åsynen.
"Det är inte som att han har mer i sig" sa Sanna vidare och pekade på Ellas byxor med sitt spermakladdiga finger.

Ella bet sig i läppen och försökte snabbt komma på argument för att gå ut i den becksvarta kyliga natten. Sanna väntade inte utan gick mot sovrumsdörren där den gamla mannen stod kvar med ljuset i handen. Han log stort när Sanna passerade honom om in i mörkret. Sedan tittade han på Ella.

Ella suckade och följde efter. Hon log artigt men gömde sitt ansikte under luggen när även hon passerade honom.



Kapitel 3: Natten



"Jag sover i mitten" sa gubben och ställde ifrån sig stearinljuset på fönsterbrädan i det lilla sovrummet de nu befann sig i. Ellas ögon vande sig långsamt. Precis som i resten av huset så var möblerna slitna och gamla och gardinerna trasiga och malätna.
Den förmodligen antika dubbelsängen såg knölig och obäddad ut med omatchande filtar och kuddar som låg lite huller om buller.

Ella och Sanna stod tysta bredvid varandra medan gubben tog av sig sina slitna byxor med blicken stadigt fäst på dem.

"Jag har bara en regel, och det är: Inga byxor i sängen" sa gubben. Vänligt men med ett höjt förmanande finger.
Ella såg i ögonvrån hur Sanna nickade sakta.
Gubben skrockade nöjt och kröp upp i sängen. Han la sig i mitten och drog en grön noppig filt över sig.

"Du kan lägga dig här" Han pekade först på Sanna, sedan bredvid sig på sin vänstra sida.
Sanna rundade lydigt sängen. Ella såg hur hon sparkade av sig sina sneakers bakom sängramen. Hon svalde förläget men vek inte undan med blicken när Sanna började dra av sig sina tights. Också gubben tittade uppenbart intresserat liggandes i sängen med ryggen vänd mot Ella.

"Jaha ja, jag som trodde att det var ho´ som var äldst av er" skrockade gubben när Sanna blottade sitt slätrakade kön i skenet från stearinljuset, utan trosor som hon var.
Ella märkte hur Sanna sökte hennes blick. Hon log betryggande mot henne. Ella gömde sig blygt bakom luggen samtidigt som Sanna satte sig i den knarrande sängen och krånglade ut benen ur sina tunna byxor.

Ella, som ville undvika åskådare, tog tillfället i akt och sparkade snabbt av sig sina jodhpurs. Hon knäppte upp sina ridbyxor och satte sig på sin sida på sängen medan hon drog ner dem över låren. Trotts den varma sommardagen kändes rummet iskallt. Huttrande hasade hon ner sina ridstrumpor och drog klumpigt av sig byxorna över dem innan hon drog upp strumporna till knäna igen i hopp om att de skulle hålla henne lite varmare. Strumpor i sängen hade gubben inte sagt något om.


Snabbt kröp hon upp i sängen. Hon vände sig med ryggen mot den gamla mannen och drog filten tätt om sig, tacksam över att åtminstone ha fått en egen. Fjädrarna gnisslade och den knöliga gamla madrassen rörde sig när också Sanna la sig till rätta på sin sida.

Ella kunde höra ljudet av sina hjärtlag där hon låg med uppspärrade ögon.
Trots Sannas tidigare uttryckta övertygelse över att den gamla mannen var "helt tömd" så hade hon ändå bestämt sig för att ligga vaken och invänta gryningen.

Sängen och den stickiga filten luktade konstigt. Gammalt. Lite unket.
Ella rynkade på näsan och drog filten ytterligare lite tightare runt sig.
Det ensamma stearinljuset flackade i fönstret vid hennes fotände och kastade skuggor mot väggen och den spruckna låga trädörren som hon hade blicken fäst vid. Nästan sövande. Bara nästan.

Ögonlocken kändes snart motvilligt tunga.

Bredvid sig hörde hon gubben börja snarka. Det fick henne att slappna av lite.




Plötsligen ryckte hon till. Hon insåg snabbt att hon måste ha somnat. Ljuset hade brunnit ut och rummet var näst intill becksvart.
Efter några sekunders tillkvicknade kände, och hörde, hon förskräckt att sängen rörde på sig. Sakta. Rytmiskt.

Långsamt vände hon sig om. En svart, knappt synbar skugga rörde sig i mörkret. Sakta. Rytmiskt.

Ella frös till. Hon skulle just hugga tag i Sannas arm och dra henne med sig ut ur rummet när hon insåg att skuggan som rörde sig inte var den gamla mannen som hon först trott.

Det var Sanna.

Gubben rosslade fram tysta små stön medan konturen av hennes lilla kropp syntes guppa upp och ner över honom.
Ella såg på. Fortfarande som fastfrusen. Inte av den initiala skräcken; inte längre. Nu bara av nyfikenhet. En nyfikenhet som, utan att hon märkt det, tagit kontroll över hennes vänstra hand. Långsamt gled den över madrassen tills den snuddade vid Sannas vad. Känslan av hennes varma mjuka hud slog som en blixt genom Ellas fingrar.
Hon drog efter andan, plötsligt medveten om var hon hade handen.

Sanna verkade inte ta någon notis om henne.

Genom den lätta beröringen med fingrarna kunde Ella förnimma hur hela Sannas kropp rörde sig. Hur hon andades. Hur hon svettades. Hur hon fylldes.

Ella kunde urskilja fler detaljer nu. Hon såg Sannas händer sakta smeka sin kropp. Kupa sig runt de runda fasta kullarna. Vänsterhanden dröjde sig kvar medan den högra sakta gled ner; ner för att stanna mellan hennes ben.

Hon tog på sig.

Ella andades hastigt in av något som närmast skulle beskrivas som skräckblandad förvåning. En tyst lång inandning som dränktes helt i ett liknande ljud. En suck. Inte ett suck av vare sig skräck eller förvåning, utan av njutning.

Sanna hördes sucka om och om igen. Tyst för sig själv. Det lät äkta. Inte på något sätt forcerat. Hon verkade faktiskt njuta.

Ella kunde inte förstå. Men hon kunde känna. Känna det där retsamma pirret igen. Varför kunde hon inte förstå, men det gjorde detsamma. Ingen kunde se henne.

Ellas högerhand kunde inte motstå frestelsen längre. Så långsamt och tålmodigt som den kunde letade den sig ner mellan Ellas lår. Ytterligare en blixt gick genom hennes kropp när hennes långfinger till sist nådde fram till klittan. Hon bet sig i läppen och smekte sig utanpå trosan. Det lena tyget klibbade mot hennes fitta som kändes alldeles plaskvåt. Våt och öm.

Hennes fingrar jobbade försiktigt i takt med att Sannas kropp höjdes och sänktes. Varenda nerv kändes tydligt mot hennes hand. Tydligare än hon någonsin känt. Ett välbekant tryck började snabbt byggas upp inom henne. Som en damm som höll på att brista.
Sannas kropp stelnade till och hennes andning ändrades tvärt.
Hon gnydde.
Spände sig.
Kom.
Ellas hjärta slog ett dubbelslag - hon kände att hon bara var några få sekunder efter.

Gubben började röra sig och Ella ryckte kvickt bort både den vänstra och den högra handen. Hon la sig snabbt till rätta och låtsades sova.

Bredvid sig såg hon hur skuggan av den gamla mannen la Sanna på rygg och därefter placerade sig själv i missionärsställning över henne. Snart började han röra sig och i allt snabbare takt utstöta sammanbitna gubbstön.

Fylld av skam men utan tillräcklig viljestyrka att stoppa sig själv letade Ella försiktigt in sin hand mellan sina ben igen. Trosan var nu helt genomvåt och hennes innanlår kändes alldeles hala av safter.

Alldeles bredvid henne trycktes Sanna ner i madrassen i allt snabbare takt.
Ella hörde hennes snabba andning och märkte samtidigt hur hon själv darrade när hon andades.
Hon rykte till när hon kände något. En beröring. Sannas hand smekte henne plötsligen över hennes vänstra vrist, ner till hennes hand. Hon greppade den. Höll den hårt. Strax därefter grymtade den gamla mannen. Hans skugga satte sig upp rakare och hans rörelser blev snabbt långsammare i takt med att hans andning blev snabbare.

Sanna hann nätt och jämt släppa Ellas hand och dra undan den innan den gamla mannen utmattad dråsade ner på rygg mellan dem igen.

Ella blev åter igen som förstenad. Några sekunder senare hördes gubbens snarkningar i det lilla rummet och hon kunde åter igen slappna av. Ändå kände hon sig på något sätt besviken. Hennes damm hade inte brustit och trycket från den ofullbordade orgasmen nästan värkte inom henne. Hon försökte skaka känslan av sig och vände ryggen åt den gamla mannen. Fortsatte invänta gryningen. Än mer besluten att hålla sig vaken den här gången.




En smekning. Det var känslan hon vaknade till av. Känslan av utsidan av en hand som sakta smekte baksidan på hennes lår.
Ella log för sig själv. I en dröm hon nyss drömt men som hon redan glömt bort var en hand mot hennes lår allt annat än oangenämt.

Hon vaknade snabbt till när hon plötsligen uppfattade storleken på handen som smekte hennes hud.

Det var inga nätta fingrar som sakta letade sig upp och kupade sig runt hennes små skinkor.

Ingen tjejhand som letade sig innanför linningen på hennes trosor.

Ella kände en varm andedräkt mot sin nacke. En raspig röst som nätt och jämt gick att uppfatta orden från:
"Måste.. få.. tömma.. igen.."

Ella svalde. Hon kände någonting varmt och mjukt sakta styvna mot hennes rumpa.
Den gamla mannen smekte henne längs låret igen. Fingrade på linningen till hennes trosor. Penslade hennes skinkor med sin nu åter igen hårda kuk.
Den kändes varm.
Varm och kladdig.
Kladdig av Sannas safter.

Tanken fick Ella att känna sig alldeles pirrig. Av någon anledning började hon puta med rumpan mot honom.

Gubben suckade till och skrockade tyst.

Ella tänkte på Sanna. Hennes siluett när hon red honom. Red den.

Den gamla mannen letade sig in med kuken mellan Ellas lår där hon låg på sidan, fortfarande med ryggen mot honom. Ella kände hur den varma hårda lemmen smekte hennes fittläppar utanpå trosan, vilket retade hennes lust ännu mer - våt och öm som hon fortfarande var.

Hon kände sig åter igen alldeles dimmig av kåthet.

Kuken fortsatte röra sig fram och tillbaka mellan hennes lår, sakta gnidande utanpå hennes kön. Den gamla mannen rörde sig med förvånansvärd återhållsamhet med tanke på hans uppenbart utsvultna kåthet. Sakta tryckte han sig precis lagom hårt för att reta Ellas fitta till max. Hela hennes kropp darrade medan hon bet sig i läppen för att inte stöna rakt ut.

Ella lyfte på sitt vänstra ben. Putade lite till med rumpan. Det gick inte att motstå längre.
Tanken på gubben var vidrig, men hennes unga kropps uråldriga instinkt att ta emot kuk i sig var starkare. Mycket starkare.

Den gamla mannen tryckte på precis rätt knappar och Ella kunde inte annat göra än att bjuda in honom - ivrigt längtande.
Han uppfattade direkt signalen. Utan att tveka greppade han grenen på Ellas trosor och förde den bryskt åt sidan där han höll den särdragen med sin tumme. Sekunden senare kunde Ella känna hur deras kön möttes - hud mot hud den här gången.

Gubbens varma kladdiga kuk penslade hennes hala skåra fram och tillbaka några gånger. Ollonet nuddade den hyperkänsliga klittan vilket tvingade fram ett tyst gnyende läte från Ellas mun.

Den gamla mannen suckade belåtet och nafsade hennes örsnibb med sina läppar. Han placerade bestämt sitt stora ollon mot hennes öppning - och tryckte på.



Ella flämtade till när toppen letade sig in i henne. Det kändes trångt. Allt för trångt.
Hon höll andan och väntade sig att gubben hårt skulle pressa sig in i henne. Men det gjorde han inte.
Nöjt hummande började han istället sakta föra ollonet ut och in ur henne.
Millimeter för millimeter, sedan centimeter för centimeter kände hon hur hennes kropp öppnade sig för honom.

Ella slöt ögonen och började slappna av - tacksam över att den gamla mannen tog det varligt med henne. Plötsligen kände hon hans kropp tätt intill sin.
Han hade bottnat i henne. Ett par sekunder låg han still så, med hela sin längd uppe i henne.
Det kändes lite konstigt, men hennes kropp vande sig snart vid känslan.

Långsamt började han röra sig ut ur henne. Ella kände hur hennes fitta kramade om hans lem, som om den inte ville släppa taget.
Ollonet gled ur henne med ett blött läte. Ella som hunnit vänja sig vid känslan av att var fylld kände sig med ens alldeles tom, och på något vis kallare.

Kladdig och varm förde han snart in i hela sin längd i henne igen. Den gled lätt in, som om Ellas fitta format sig exakt efter honom. Hon suckade och rös till av känslan.

Gubben gjorde om proceduren. Hela vägen in - hela vägen ut. Lite snabbare för varje gång.

Smygande började en känsla komma över henne, den svepte in hela henne som en mjuk filt. Njutning. Tanken skrämde henne först, men tynade snabbt bort. Nu var hon bara i känslan. Det kändes skönt. Skönt att bli fylld. Inte så skönt så att hon skulle kunna komma, men skönt. Rätt. Så sjukt jävla fel men ändå så.. rätt.

Snart var Ella åter igen förlorad djupt in i kåthetens dimma. Hon kände saknad när den varma kuken lämnade hennes längtande fitta, en längtan som om och om igen stillades när han gled in i henne igen. Hon höll hårt i kudden medan madrassen guppade i sidled under henne och sängramen gnisslade. Mer än nått annat ville hon sträcka sin hand framför sig och pilla på sin klitta - få stilla sitt begär. Få komma.

Gubben frustade till. Kuken gled ur Ella som strax därpå kände varma tjocka strålar landa över hennes höft och rygg. Flämtande höll han henne nära medan hans klibbiga kuk slaknade mot hennes rumpa. Ella frös till och kom av sig. Kåtheten vägrade lämna hennes sinne men fick nu istället sällskap av skam.

Hade Sanna märkt något? Det måste hon ha gjort.

Den gamla mannen rullade över på rygg med en rossling. Nästan omedelbart började han snarka. Ella rättade till sina trosor, klibbiga av både det ena och det andra. Innan hon visste ordet av somnade även hon.




Ella ryckte till av en hand på hennes axel. Rummet var nu fyllt av ljuset från sommarsolens första strålar. Framför henne stod Sanna, något hukad. Hon höll sina tights och skor i händerna och nickade menande mot dörren bakom henne.
Ella satte sig genast upp och såg sig sömndrucket omkring. Bredvid henne sov den gamla mannen fortfarande tungt.
Hon gled, så tyst hon kunde, ner med fötterna på golvet; hittade snabbt sina kläder och följde efter Sanna som redan var på väg ut ur sovrummet. Hon stängde försiktigt dörren bakom sig.

Ella följde Sannas nakna skinkor med blicken när hon smög fram över köksgolvet. Hon slog sig ner på stolen hon suttit på kvällen innan och började krångla på sig sina tights. Ella följde efter. Utan ett ord satte även hon sig på sin tidigare anvisade köksstol och drog byxorna över benen.
I det smutsiga fönstret surrade några flugor och utanför hördes småfåglarna kvittra. Ella sneglade på Sanna medan hon drog upp sina ridstrumpor till knäna igen. Hennes blonda, nu ganska rufsiga hår glittrade som guld i det varma morgonljuset. Ella kunde inte låta bli att tänka på hur vacker hon såg ut.

Sanna drog hastigt på sig skorna och Ella gjorde detsamma. Med blicken sänkt i golvet följde hon efter Sanna ut till hallen, sedan ut ur huset - i rask takt mot cyklarna. Korgen med bär som stod kvar på trappen var det ingen av dem som tänkte på.




De båda tjejerna ledde sina cyklar längs grusvägen. Under tystnad. Fler och fler fåglar vaknade till liv runt omkring dem allt eftersom solen värmde och lyste upp skogen omkring dem. Det såg ut att bli en strålande vacker dag.

Det lilla torpet hade de för länge sedan lämnat bakom sig, och Ella kände för varje steg hon tog hur overkligt allt kändes. Som om det inte alls hänt.

"Jag hade visst fel" sa Sanna till sist. Ella ryckte till när tystnaden bröts så tvärt. Sanna stannade till och vände sig mot Ella. Hon greppade nederdelen på sitt linne och visade demonstrerande upp det.
"Han var visst inte helt tömd" fnissade hon och visade upp de glittrande ränderna av intorkad sperma.

Ella blev alldeles kall inombords. Hennes cykel dråsade ner i gruset när hon släppte den och började springa rakt in i skogen, över mossa och grenar - genom buskar och snår. Hon sprang tills hon inte orkade längre och blev stående flämtande bland tallarna.

Grenar knäcktes under Sannas fot när hon snart var ikapp. De båda tjejerna stod tysta några sekunder och bara tittade på varandra till ljudet av vinden i de knarrande trädtopparna.

"Förlåt" sa Sanna till sist, också hon flämtande efter språngmarschen.
"Jag försökte bara avdramatisera" fortsatte hon. Ella svarade inte på en lång stund. Hon behövde landa. Finna orden på sina känslor.

"Jag fattar inte hur du kunde! Vad fan skulle du knulla honom för?!" nästan skrek Ella och pekade i riktning mot det lilla torpet. Hon blev själv förvånad över hur arg hon lät. Nästan lika förvånad blev hon över hur förlägen den annars så kaxiga Sanna plötsligen kändes.

"Det var ju för att.." började hon, men kom av sig.

"För att?" svarade Ella surt och tog ett steg närmre henne.

"Jag märkte att han började smeka dig under täcket. Det kändes.. Schystast. Mot dig alltså"

Ella stod tyst. Mållös.

"Jag trodde att du inte ville. Men jag märkte nog att du fick ditt senare" fortsatte Sanna och klev ett steg närmre Ella.
"Inte visste jag att du var så kåt av dig" fnissade hon och tog ytterligare ett steg närmre.

Ella tog ett steg bakåt. Bort från Sanna. Hon föll nästan bakåt när en gren knäcktes under hennes fot men räddades upp av en tall.

"Var det skönt för dig med?" frågade Sanna med ett busigt leende och tog ytterligare ett steg närmre, varpå Ella tryckte sin rygg upp mot tallstammen. Hon sa inget. Läpparna darrade men gav inte ifrån sig ett ljud.

"Kom du också?" frågade Sanna vidare med ett leende som nu såg styggt ut snarare än busigt. Hon var nära henne nu. Ella kunde känna doften av henne och nästan ana värmen från hennes kropp i den svala morgonluften.

Ella skakade långsamt på huvudet. Darrningen från hennes läppar tycktes nu ha spridit sig ut i hela kroppen.

Sannas svala hand gav Ellas kind en öm smekning.
Ella stod stilla, fortfarande med ryggen upp mot trädet. Hon kände hur hennes andning åter igen blev snabbare.

"Men så kan vi ju inte ha det" viskade Sanna i Ellas öra. Hennes hand lämnade Ellas kind och gled ner längs hennes svettiga linne. Ellas kropp skälvde inte längre. Bara hennes andning.

Sannas händer knäppte långsamt upp Ellas byxor.

"Bara slappna av" sa Sanna och log. Ella höll ögonkontakten med henne medan hennes hand långsamt letade sig innanför hennes byxor.

Sanna höll sig nära, nästan ansikte mot ansikte medan hennes fingrar sakta kände sig fram utanpå Ellas trosor.

"Men gumman, du är ju genomvåt" viskade hon rakt in i Ellas mun.

Ella bara flåsade, oförmögen att säga något. Deras nästippar snuddade vid varandra medan Sanna smekte henne. Precis rätt.

Sanna såg vad Ella tänkte och log varmt mot henne.

"Det är inte min första gång med en tjej" viskade hon ömt.

Ella lutade sig tillbaka mot tallen och tittade upp mot de susande trädkronorna medan Sanna gjorde det skönt för henne. Snart kände hon hennes läppar mot sin hals.

Där ute bland barrträd och blåbärsris fick hon äntligen komma.

Där ute i djupaste skogen fick hon sin första kyss.