En Förbjuden Dans på Restaurangen
Lina satt vid det lilla runda bordet nära fönstret i den livliga restaurangen "La Lumière", en elegant men inte överdådig plats i hjärtat av staden. Klockan var strax efter åtta på kvällen, och lokalen surrade av liv. Sorlet från gäster blandades med det mjuka klirret av bestick mot porslin, det dämpade skrattet från ett sällskap i hörnet och den svaga jazzmelodin som strömmade ur högtalarna. Ljusen från kristallkronorna kastade ett varmt, gyllene sken över de vita dukarna, och doften av vitlöksfräst hummer, nybakat bröd och fylligt rödvin fyllde luften.
Lina, en tjugo treårig kvinna med en slank, vältränad figur, kände en pirrande spänning i bröstet. Hon var inte här bara för att äta; hon var på jakt, driven av en impuls hon knappt själv förstod. Hennes mörka, vågiga hår föll i lösa lockar över axlarna, och hon hade valt en tajt, svart klänning med en kort kjol som smet åt om hennes lår. Under kjolen bar hon ingenting – ett medvetet val som fick hennes kinder att hetta av både djärvhet och förväntan. Hennes gröna ögon, skarpa och nyfikna, svepte över rummet, analyserade varje gäst, varje rörelse. Hon smuttade på sitt glas Pinot Grigio, den kalla, friska smaken av druvor och citrus mot tungan, och lät blicken vandra tills den stannade på ett par vid ett bord längre bort.
Mannen var i femtioårsåldern, gissade hon. Hans hår var gråsprängt, tunt vid tinningarna, och han bar en mörkblå kostym som såg ut att vara välskräddad men inte extravagant. Hans ansikte var vardagligt – en fyrkantig käke, en aning rynkor runt ögonen, och en näsa som var lite för bred. Inget hos honom skrek karisma eller mystik, men det var just det som tände Linas intresse. Han var vanlig, säker, kanske lite uttråkad. Bredvid honom satt hans fru, en kvinna i liknande ålder, med axellångt, ljusbrunt hår och glasögon med tunna bågar. Hennes beige klänning var konservativ, och hon log svagt medan hon lyssnade på något han sa, hennes fingrar lekte med stjälken på sitt vinglas. De var ett typiskt par, tänkte Lina, ett par som levt tillsammans i decennier, fast i rutin, kanske glömt passionen. En perfekt måltavla.
Lina lutade sig tillbaka i stolen, korsade benen och kände det sista tyget av klänningen glida mot hennes nakna hud. Hjärtat bultade hårdare nu, en blandning av nervositet och upphetsning. Hon hade alltid haft en dragning till det förbjudna, en lust att testa gränser, att se hur långt hon kunde driva människor. Det var inte bara sexet – det var makten, kontrollen, att få någon att överge sina principer för henne. Hon kastade en snabb blick runt för att försäkra sig om att ingen annan tittade, sedan justerade hon sin position. Med en långsam, medveten rörelse drog hon upp kjolen, bara en aning till en början, tills kanten vilade högt på hennes lår. Hon spred benen försiktigt, tillräckligt för att ge mannen en glimt av vad som dolde sig – eller snarare, vad som inte dolde sig – därunder.
Mannen mittemot sin fru märkte det. Hans ögon, som tidigare varit fästa på sin tallrik med oxfilé, flackade upp, mötte Linas blick för en sekund, och sedan gled de ner. Hans andetag stockade sig, synligt i hur hans bröstkorg stannade mitt i en inandning. Lina såg hans reaktion – pupillerna som vidgades, kinderna som rodnade svagt, gaffeln som darrade i hans hand. Han kastade en hastig blick på sin fru, som var upptagen med att smöra en bit bröd, omedveten om den elektriska spänning som just tändes över rummet. Lina log, en liten, slug krökning av läpparna, och spred benen en aning till. Ljuset från kronorna reflekterades svagt mot hennes hud, och hon kände en värme sprida sig i underlivet, en fuktighet som byggdes upp av hans intensiva stirrande. Hennes nakna kön var fullt synligt för honom nu, de mjuka, rakade läpparna blottade i en tyst inbjudan.
Han svalde hårt, hans adamsäpple rörde sig upp och ner. Lina kunde se konflikten i hans ansikte – frestelsen mot lojaliteten, begäret mot plikten. Hon lutade huvudet lite, lät en lock falla fram över ena ögat och blinkade långsamt, som för att säga: "Jag vet att du vill." Hennes fingrar gled ner till kanten av kjolen, drog den en aning högre, och hon kände luftdraget mot sin känsliga hud, en kylig kontrast till den hetta som pulserade inom henne. Mannen greppade sitt glas vin, tog en djup klunk, och hans ögon flackade mellan henne och hans fru, som fortfarande var ovetande, nu fokuserad på att läsa menyn för dessert.
Plötsligt reste sig frun. "Jag ska bara till toaletten, kära," sa hon, hennes röst mjuk och vardaglig. Hon lade sin servett på bordet, reste sig och gick mot korridoren i andra änden av restaurangen, hennes klackar ekade svagt mot det polerade trägolvet. Linas hjärta slog ett extra slag. Detta var hennes ögonblick. Hon dröjde en sekund, smuttade på vinet för att samla mod, sedan reste hon sig. Hennes höga, svarta klackar klickade mot golvet när hon gick fram till mannens bord, hennes höfter svängde med en medveten, förförisk rytm. Hon stannade bredvid honom, lutade sig fram så att hennes blus stramade över brösten, bröstvårtorna hårda och synliga genom det tunna tyget. "Hej," sa hon, hennes röst låg och len, som honung som droppade över varm sten. "Jag såg att du tittade. Gillade du vad du såg?" Mannen blinkade, hans mun öppnades men inget ljud kom ut.
Hans händer vilade på bordet, knogarna vitnade av spänning. "Jag… jag är här med min fru," mumlade han till slut, men hans ögon förrådde honom, gled ner till hennes lår, till den kjol som knappt dolde hennes hemlighet."Det vet jag," sa Lina och log, hennes tänder blänkte i ljuset. Hon böjde sig närmare, så nära att han kunde känna doften av hennes parfym – en blandning av jasmin och vanilj, söt och berusande. "Men hon är inte här nu. Vad sägs om att vi tar en liten… paus? Du och jag, på toaletten. Jag lovar, det blir snabbt, hårt och värt det." Hennes fingrar gled lätt över hans arm, en flyktig beröring som skickade en synlig rysning genom honom. Hon såg begäret tändas i hans ögon, osäkerheten smälte bort som snö i vårsol.
Han tvekade, kastade en blick mot korridoren där hans fru försvunnit. Sedan nickade han, en kort, ryckig rörelse. "Okej," viskade han, rösten hes. Lina rätade på sig, kastade en sista blick över axeln och gick mot toaletterna, hennes steg självsäkra, hjärtat bultande av triumf. Hon kunde känna hans blick bränna i hennes rygg, och värmen mellan hennes ben växte, fuktigheten sipprade nu, en fysisk manifestation av hennes upphetsning.
De nådde den handikappanpassade toaletten i änden av korridoren, en rymlig kabin med vitt kakel, ett brett handfat och en stor spegel. Lina steg in först, låste dörren bakom dem med ett klick som ekade i det tysta rummet. Hon vände sig mot honom, hennes gröna ögon glittrade av lust och makt. Mannen stod där, andfådd, svettpärlor på pannan, hans kostymbyxor redan spända av en växande erektion. "Vad heter du?" frågade hon, mest för att bryta tystnaden, för att dra ut på spänningen. "Thomas," mumlade han, hans röst darrade. "Och du?" "Lina," sa hon och steg närmare, hennes händer gled upp över hans bröst, kände den snabba rytmen av hans hjärta under skjortan. "Thomas, jag vill att du knullar mig. Hårt. Här och nu." Orden var råa, direkta, och hon såg hur hans pupiller vidgades, hans andetag blev flåsande.
Hon vände sig om, böjde sig fram över handfatet, hennes händer greppade kanten. I spegeln mötte hon hans blick, såg hungern där. Med en långsam rörelse drog hon upp kjolen till midjan, blottade sin nakna rumpa, hennes kön glänste av fukt i det skarpa ljuset från lampan ovanför. Thomas stönade, ett lågt, gutturalt ljud. Hans händer darrade när han slet upp gylfen, drog ner byxorna och kalsongerna i en hastig rörelse. Hans kuk var hård, tjock, ådrig, och pulserade av begär. Lina bet sig i läppen, spred benen bredare och vickade på höfterna i en inbjudan. "Kom igen, Thomas," viskade hon, "ge mig det."
Han grep hennes höfter, hans fingrar grävde in i hennes mjuka hud, och med en enda, kraftfull stöt trängde han in i henne. Lina flämtade, känslan av hans tjocka lem som fyllde henne var överväldigande, en blandning av smärta och njutning som fick hennes knän att darra. Han började röra sig, långsamma stötar först, som om han testade gränserna, men snart ökade tempot. Hans höfter slog mot hennes rumpa, ljudet av hud mot hud ekade i det kaklade rummet, blandat med hans flåsande andetag och hennes stön. "Åh, ja, Thomas, hårdare," stönade hon, hennes röst gäll och desperat. Hennes bröst gungade under blusen, bröstvårtorna skavde mot tyget och skickade ilningar av njutning genom henne. Hon kände hur han sträckte henne, hans kuk gled in och ut, våt av hennes safter, och värmen byggdes upp i hennes kärna, en tryckande, pulserande känsla som drev henne mot kanten.
Medan han knullade henne, hans händer hårt om hennes höfter, fiskade Lina diskret upp sin mobil ur den lilla handväskan som hängde över hennes axel. Hon tryckte på inspelningsknappen, vinklade telefonen mot spegeln så att den fångade allt – hans ansikte, förvridet av lust, hans ögon halvt slutna, munnen öppen i ett tyst stön; hans kropp som drev in i henne, höfterna som rörde sig i en frenetisk rytm. Videon var tydlig, komprometterande, och tanken på att ha den makten över honom tände henne ännu mer.
Hennes fingrar gled ner mellan benen, hittade hennes klitoris, och hon gnuggade i cirklar, hennes stön blev högre, mer okontrollerade, när njutningen byggdes."Du är så tight," flåsade Thomas, hans röst tjock av begär. Hans stötar blev hårdare, djupare, och Lina kände hur hans kuk bultade inuti henne, ett tecken på att han var nära. Hon tryckte sig bakåt mot honom, mötte varje stöt, hennes kropp skakade av ansträngning och extas. "Kom i mig, Thomas," viskade hon, och orden knuffade honom över kanten. Han grymtade, ett rått, djuriskt ljud, och hon kände värmen av hans säd när han exploderade inuti henne, fyllade henne med varma, pulserande strålar. Hennes egen orgasm slog till sekunder senare, en våg av njutning som fick hennes muskler att dra ihop sig, hennes kropp darrade när hon stönade hans namn.
De stod där, flåsande, svettiga, i det tysta efterskalvet. Lina stängde av inspelningen, stoppade mobilen tillbaka i väskan och rätade på sig. Hon drog ner kjolen, kände hur hans säd sipprade ner längs insidan av hennes lår, en varm, klibbig påminnelse om vad de just gjort. Thomas drog upp byxorna, hans ansikte blekt, ögonen fyllda av en blandning av skam och tillfredsställelse. "Det… det var galet," mumlade han, hans händer skakade när han knäppte gylfen. "Ge mig ditt nummer, Thomas," sa Lina, hennes ton bestämd, ingen plats för invändningar. Han tvekade, men under hennes stadiga blick fiskade han upp sin plånbok, drog fram ett visitkort och räckte det till henne. Hon log, stoppade kortet i väskan. "Du kommer inte att glömma mig," sa hon, blinkade och låste upp dörren. Hon gick ut först, kastade en sista, förförisk blick över axeln, och lämnade honom att samla sig.
Tillbaka vid sitt bord smuttade Lina på vinet, hennes hjärta bultade fortfarande. Hon öppnade mobilen, tittade på videon – hans ansikte, hans stötar, ljudet av deras gemensamma stön – och log. Med en snabb rörelse skrev hon in hans nummer från kortet och skickade klippet till honom, tillsammans med texten: "Något att minnas mig med, Thomas. Hoppas du gillar det." Hon kunde föreställa sig hans reaktion när han såg det, kanske senare ikväll, bredvid sin ovetande fru.Thomas återvände till sitt bord, blek och tyst, hans fru log mot honom och frågade något om efterrätten. Lina lutade sig tillbaka, korsade benen och kände den klibbiga värmen mellan dem. Hon hade vunnit, tagit kontrollen, och känslan av makt var berusande. Restaurangens surr fortsatte runt henne, men för Lina var kvällen fulländad – en förbjuden dans, fångad för evigt i hennes grepp.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| En Förbjuden Dans på Restaurangen | Age play | 0.0 | 16/6-25 |
| Huset i skogen | Age play | 0.0 | 16/6-25 |
