Liten erotisk novell del 3
Nr han vaknade nsta morgon s knde han sig tung i huvudet. I magen flg nervsa fjrilar omkring och strk insidan av hans bukvgg med sina sprda vingar. Det var tydligen en vacker hstdag, fr solen sken in genom persiennernas smala ppningar och gav rummet ett randigt och suggestivt intryck. Monica lg inte kvar bredvid honom, vad var klockan? Halv tta, jaha, lite sen men inte s att det brinner. Bilder frn grdagens hststormande hndelser fladdrade frbi hans medvetande som brottstycken ur en drm. Han knde sig m i kuken och hade en mrklig inre knsla av bde total frid och en nrmast katastrofal ngest. Vad skulle en sdan hr vndning i hans liv innebra? Just nu knde han sig egentligen mest frvirrad och frbryllad. Frvirrad infr sitt eget liv, dr ktenskapet med Monica nu hade ftt sig en rejl utmanare i det att han ju faktiskt visste, att hur bra sexliv de n haft tidigare s kom det aldrig i nrheten av mtet med Marie. Och henne hade han ju inte ens legat med! Frbryllad, infr Maries totala hngivenhet gentemot honom och hennes uppenbara passion infr honom som man. Vad hade hon fr mlsttning egentligen? Skrp dig, tnkte han sedan, det hr handlar inte om ngot jvla revisorstnkande; hon kanske bara r en livsbejakande person. Kom igen, stiff. Men om hon nu helt enkelt var ett vandringspris? Hon kan ju ha sjukdomar, kanske ligger med vem som helst nr som helst. Vad fan hll han p med egentligen? Han visste ju strngt taget ingenting om henne; bara att hon var vlutbildad, vacker och hrstammande frn Jmtland. Det utgjorde ju knappast ngon garanti mot klamydia, kondylom eller HIV. Han blev varm om kinderna nr han reflekterade ver sin egen infantilitet. Han hade rusat p som ett expresstg genom oknd terrng utan att stlla sig sjlv ngra frgor alls. Fngad av en stormvind, tnkte han och flinade till. Carola var nog ocks het i sngen, tnkte han. En riktig dubbelmoralist. Ganska sexigt, i all sin banalitet. Men hur fan skulle han gra nu d? Ta bilen till jobbet i dag, fr att slippa mta Marie? Om han nu tog bussen som vanligt, vad skulle han sga till henne?
- h hej, tack fr i gr, du jag undrar, har du knssjukdomar ocheh hur mnga mn ligger du med per tidsenhet, sg per kvartal?
Han visste inom sig att det skulle rcka med att se henne. Sedan skulle sjlvkritiken blsa bort som fgelskit p ett jetplan. Vilken karaktr, tnkte han. Vilken styrka. Att f honom lika okritiskt instlld som igr, skulle vara lika enkelt fr henne som att sandblstra ett ostkex. Det skulle g jkligt fort och smulorna av frnuftet skulle blsa all vrldens vg. Han drog en djup suck. Mste upp och duscha, tnkte han.
Frukosten blev en pina. Uppenbarligen misstnkte inte Monica att ngra oegentligheter frekommit under grdagen fr hon verkade vara precis som vanligt; omtnksam och rar. Sjlv irriterades han av att hos sig sjlv notera en viss vertrevlighet i tonen, fan, vilken uppenbar skuldngest! Brdet kndes torrt i munnen och han t mest fr att han visste att det var bttre n att inte ta. Monica vevade omkring med en Askokatalog och visade upp soffor, ftljer och sm trevliga inredningsdetaljer som hon hade fastnat fr. Han hummade och brummade och knde sig knappt kapabel att bre nnu en smrgs. Jag skiter vl i dina jvla soffor, tnkte han och fick genast nnu mer skuldknslor. Hon har ju faktiskt inte gjort ngot fel, tnkte han, det r du som hller p med det hr projektet, inte hon! Ska du vara arg s var arg p dig sjlv, tnkte han.
- Runkade du i badrummet igr, frgade Monica pltsligt. Han blev s stlld att han bara satt och gapade. Han satt och gapade med en halv limpmacka i handen och knde sig pltsligt som att han stod under mammas strngt granskande blickar. N, lille vn, gjorde du det?
- Vad d? frgade han enfaldigt.
- Det var spermaflckar p handfatet, du vet sdana dr gula sm stnkt verallt och sedan sg jag att oljeflaskan var avdammad. Hon kikade p honom ver Askokatalogen och han sg att hon log. Okay, tnkte han, vilken riktning ska jag vlja nu d? Hans ordinarie repertoar var ju onekligen inte, att s snart han kom hem frn krogen g in och runka av sig p toan. andra sidan mste ju han, som alla andra mnniskor, ha rtten att vara kt och behva en urladdande stund av onani i avskildhet. Gud, vilken fnig tanke! Usch, vilken pinsam situation.
- Ja, jag runkade i badrummet i gr.och jag sg till att f lite bruksvrde i vr gemensamma kostnad fr oljan innan den str och hrsknar. Ondigt, tnkte han omedelbart. Fan vad dumt, den syrligheten var kontraproduktiv.
- Jag frstr, sa Monica och han hrde att hon var srad nr hon fortsatte: jag frstr att du r less p vrt samliv men det r faktiskt jag ocks.
Han ngrade sin aggressivitet. Hon hade minsann inte p ngot vis frtjnat den.
- Frlt, sa han, jag blev bara s verrumplad nr du frgade om jag hade runkat.
- Det r okay, sa hon, jag frstr att du har sexualdriften kvar ven om den inte kanaliseras p mig lngre. Han tittade p henne fr att frska se om det fanns ngot inslag av ironi eller humor i det hon sa. Nej, hon verkade uppriktig.
- Hrdudu, tog han vid, det r ju knappast bara mitt ansvar att vrt sexliv ska fungera. Jag kan ju inte direkt pst, att du fr mig att knna mig attraktiv. Om jag gr och lgger mig med kuken i full blomstring s vnder du dig om och sover. Tror du det knns bra, eller?
Hon tittade p honom och han sg att hennes gon var glansiga. Det gjorde ont i brstet p honom men samtidigt s visste han, att han hade rtt i det han sa. Hon hade ett ansvar precis som han, det var inte en ensidig problematik det hr.
- Jag vet inte, sa hon och svaret frvnade honom. Jag vet faktiskt inte om ngon av oss har ett strre ansvar n den andre. Jag r bara ledsen ver hur vrt liv har blivit.
Han satt tyst under ngon halvminut och tittade p henne. Hon blddrade i katalogen med oseende gon. Fan ocks, tnkte han.
- Jag r ocks ledsen ver det, sa han. Vi mste frska hitta ngon vg ut ur det hr.
- Jag vet inte om det kommer att g, svarade hon och han insg pltsligt att han undervrderat allvaret i deras situation. Insikten kom till honom lika uppenbart som om en kristallklar diamant skjutits in i hans hjrna rakt genom pannbenet. Han mdde illa och knde hur ngesten steg inom honom. Bilder av separation och flyttbilar och lderdom flg genom hans medvetande.
Han var frsenad och drfr inte alls frvnad nr han noterade, att Marie inte fanns med p bussen. Han satt och kikade ut genom den stora glasrutan. Dr ute var hstdagen lika kristallklar som insikten han drabbats av fr tjugo minuter sedan. Mrkligt, tnkte han, att livet alltid knns s mycket mer verkligt nr man krisar. Han plockade upp Maries visitkort och satt och tummade lite p det. Dr fanns hemnummer, jobbnummer, mobilnummer, mailadress och faxnummer. Snacka om kommunikativ tillgnglighet! Han knde en mrklig blandning av vrme och illamende nr han lste hennes namn. Hon var ju s vacker och s intensiv. Monica var mer behagligt tempererad, om man s sger. Hur ofta trffar jag en kvinna som Marie, tnkte han sedan. Hur fel r det av mig att ta vara p den unika hndelsen? Han var inte p ngot stt religis men i huvudet for nd tankar om moral och sedeslshet som prvades mot ngon slags generell, kristen etik. Han reflekterade ver det ktenskapliga lftet om trohet och terkom till sina regelbundet uppdykande funderingar kring huruvida monogami verkligen var frenligt med mnniskans egenskaper och frutsttningar fr ett lyckligt liv. Var det inte bara artificiella pbud som forcerats p mnniskorna frn en sjlvptagen, kyrklig verhghet? En kontrollmekanism fr maktcentrat i samhllet? Han visste inte. Som vanligt.
Uppslukad av sina pseudofilosofiska funderingar kte han tv hllplatser fr lngt och fick g en kort promenad tillbaka till arbetsplatsen. Det var verkligen en fantastisk dag. Luften var, som man brukar sga, hg och ren, vad nu det egentligen betydde. Hur som helst var den skn att andas in och den ltta vinden svalkade hans huvud som brjade knnas verhettat av tankar och bilder. Ett beslut, tnkte han. Jag mste ta ett beslut. Han visste att just beslutsfrhet var en av hans starka sidor. ven om han, till fljd av en kanske i vermtt utarbetad sjlvkritik, ibland kunde behva tnka efter lite extra infr sina val av handlingar, s visste han att han nr vl beslutet fattats, kommer att genomfra det oavsett obehag eller motstnd. Det var ocks grunden fr hans framgngar i jobbet, dr han ju ofta var tvungen att g emot bde direktrer och professorer.
Vid skrivbordet satt han ter och tummade p Maries visitkort. Okay, tnkte han, nu bestmmer du dig. Oavsett beslut s ringer du henne och meddelar din vilja. Kapa av eller fortstta, ngot alternativ bjuds inte i vrigt. Han sg sig om i sitt arbetsrum. Fotografierna av Monica och barnen stod dr som vanligt. Hans sekreterare hade stllt in en silverbelagd termos med kaffe. Mattan som han vilade sina skor mot var av hg kvalitet och skrivbordet var utfrt i vackert deltr. Villan var vacker och helrenoverad. Vnnerna mnga och lojala. Han hade verkligen mycket att frlora. Verkligen mycket. Han greppade luren och slog snabbt Maries mobilnummer. Ngonstans inom sig hoppades han att hennes svarare skulle g p.
- Ja, det r Marie, svarade hon.
- Hej, det r Erik.
-Heej, svarade hon glatt.
- Du, jag mste prata med dig, sa han
2 be continued
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Kul att du driver argumentationen vidare, jake. Vi tycks glida in i en tmligen strikt argumentation att dma av din kritiska hllning. Texten i sig (eller snarare formatet) ger ju inte utrymme fr vare sig en mer socioekonomiskt intrikat utmejsling av karaktrerna, lika lite som det ges en mjlighet till ngon mer frdjupad beskrivning av deras intra- och interpersonella dynamik o rationaler. Vad som r maktens avnmare kan vl alltid diskuteras; bgge r i ngon mening, som du ju ocks ppekar, delar av ett tmligen elitistiskt skick i samhllet ssom varande akademiker och s kallat hyfsat vlutbildade mnniskor (om de sedan r vlutbildade obegvningar eller ej kan ju alltid diskuteras..). I den meningen, r de ocks individer som frmtt att agera konformt utefter rdande vrderingar inom deras socioekonomiska och socialpsykologiska sammanhang och ven rikligen belnats av sitt samhlle i termer av akademiska grader och, tminstone nr det gller Erik, fr man frmoda, ven i termer av ekonomisk gratifikation. En sdan positionering inom den rdande maktstrukturen, vilken frutstter denna konformitet och identifikation med (av erik och marie) uppfattade normer och vrderingar, gr dem i mina gon till ganska tydliga avnmare av en rdande maktstruktur. En viss inkonsekvens kan ju anas hos Erik som ju ironiskt en passant reflekterar ver sin torra akademikerkamrater och deras val av restauranger; kanske har han bara ett diffust, klassmedvetet patos ngonstans, vad vet jag! Att posera med termen frdomsfull innan man ger luft t en rasistisk och en homofobisk s.k rolig historia, visar vl egentligen bara p att man har en knnedom om att de bakomliggande vrderingarna inte r rumsrena men det faktum att man ger luft t dem talar ju nd fr att man omfattar dem i ngot avseende. I den bemrkelsen finns en relation i deras egenskap av avnmare ocks gentemot minoriteterna som i det hr fallet ju tjnar som orienterande kontraster t den egna identiteten. Jag saknar lite grann av konkretisering i din argumentation; du fr upp den p en verordnad teoretisk niv som i viss mening bygger en distans till en mer psykologisk tolkning av personerna i frga. Mats
Sjlvklart s r det texten som r i fokus, inte dig personligen. (Frfattarens r vl fortfarande dd, ven om Barthes sjlv ocks r dd?) Det r kanske ocks viktigt att ppeka att det jag sger inte r ngon frontalattack p vare sig dig eller din text. Det handlar ju egentligen om en liten detalj. Men eftersom du verkar vara ppen fr diskussion: Att maktens utvalda minoriteter [utgr] en utmrkt grund fr gemensam identifikation hos maktens avnmare vilket naturligtvis kan anvndas i dynamiken mellan tv mnniskor. Detta r en tom mening i frhllande till min invndning. Gemensam identifikation utifrn vilken disposition? Detta framgr inte i texten eftersom att personerna skulle vara maktens avnmare inte p ngot stt argumenteras fr eller antyds. Hur d avnmare? Knappast i frhllande till negrerna, eller hur Fr mig r frhllandet egentligen (med all nskvrd tydlighet) tvrtom. Deras position r mer i de hgre delarna i den makthierarki som r samhllet sjlvt, vilket gr att texten definitivt, vilket du ju ppekar, skapar en plattform som vita heterosexuella kan identifiera sig med, p ett stt som, p grund av dess egentliga maktdisposition, stter upp grnser mot all som inte delar plattformen.
Hrligt med en reaktion, Jake. Under frutsttningen att mina personer hade utgjort ett alter ego i ngot avseende hade jag kanske till och med knt mig lite trffad rent personligen; funderade faktiskt mycket innan jag tog med bg- och negerhistorierna. Men som du ju s tydligt illustrerar att du r medveten om, s utgr ju maktens utvalda minoriteter en utmrkt grund fr gemensam identifikation hos maktens avnmare vilket naturligtvis kan anvndas i dynamiken mellan tv mnniskor. Tack fr din kommentar, jag frsker att ngorlunda balansera action med vardag men det r klart; novellen r ett krvande format och man gr ltt fel! Mats
En liten ltt flkt av Nietzsche och kanske till och med Foucault ? Eller bara mindre "bildat" och lst "hobbyfilosoferande" kanske. Spela kanske ingen roll, men det vore nd intressant att applicera dessa filosofers tankegngar p den diskurs som du sjlv slr an i den frra delens tal om "negrer" och "bgar". Poserar som oskyltigt genom att urskta sig som "frdomsfulla", men r likafullt en del av en bakslug maktdiskurs. Nvl. I nsta del fr det grna bli lite action, ven om det r sknt att lsa ngon som kan skriva, dr man liksom hinner lra knna karaktrerna lite. Det kan bli s mycket sexigare s.
jag har bara skrivit (och fortstter del fr del att skriva)"liten erotisk novell", de andra r inte mina. Bara fr sakens skull. Mats
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
1. Att jag inte betnker karaktrernas psykologi r fr att det r fr enkelt och framfrallt fra att det r inte det som det hr handlar om. Det handlar om vilken typ av signaler texten snder ut som text. Textens egen psykologi. D v s det som du kallar en verordnad teoretisk niv. Att endast analysera karaktrerna r osofistikerat och gammalmodigt.
2. Jag sger inte att du ska utveckla en socioekonomiskt intrikat utmejsling av karaktrerna. Det har du gripit ur luften. Det jag sger berr inte huruvida karaktrerna borde utvecklas mer verhuvudtaget. Det har inte med det att gra. Jag talar om effekterna av den specifika typ av socioekonomiska sammanhang som redan finns i din text. Om dyu bara skulle plocka bort negerhistorien s skulle det handla mindre om det socioekonomiska vilket skulle vara bttre. D v s att karaktrernas gemensamma plattform i viss mn inte skulle behva basera sig p att det finns ett guilty pleasure i att samhllets offer r ngot annat n dom de Andra.
3. Maktens avnmare finns, som du ju tycks frst, i massor av steg som en del av en struktur. Makten r inte en elit i samhllet. Makten r en struktur i samhllet. Drfr r naturligtvis dina karaktrer maktens avnmare i den bemrkelsen. Men de har ocks som en del av strukturen omedvetet lrt in ett frhllande till negrerna, som du sen vljer att presentera som en viktig del av deras knsla av gemenskap hur mycket de n r medvetna om att det r en frdom. Vilken r historiens pong, jo att stereotypen negrerna r s jvla mycket offer i samhllet innehller ett slags kittlande humor, som speglar vad karaktrerna inte r eller som du sjlv sger: orienterande kontraster t den egna identiteten. Det r hos negrerna historiens laddning finns, som skrper ihop den gemensamma plattformen fr karaktrerna genom att den utgr en speglande Andre. Dr humorn och knslan av gemenskap ocks ligger i att karaktrerna i egenskap av att ha en mycket hgre status i samhllet n de s kallade negrerna knner en gemensam skuld fr att det trots allt r kul, vilket, i sig, gr det nnu roligare och nnu mer gemenskapsskapande.