Tillbaka på marknaden
Författare: zzzzaragon Datum: 2020-10-06 13:33:57
Kategori: Heterosex
Läst:
37 531 gånger
Betyg: 4.6 (18 röster) 10 medlemmar har denna novell som favorit
Mina vänner försökte uppmuntra mig, spelade rent av avundsjuka på min situation. Hela världen låg öppen för mina fötter, påstod de. Staden var full av singelkvinnor att utforska, njut av att vara fri, du märker själv när det är dags att slå sig ner igen, sa de.
Jag var glad att jag var fri. Att jag och min sambo till sist separerat hade varit bra för oss båda. Det var inget tufft uppbrott, ingen av oss sörjde, det var bara skönt att det var över. Vi hade vetat länge att vi inte hade någon framtid ihop. Enda anledningen till att vi stannade kvar var att vi varit tillsammans så länge vi kunde minnas, vi hade liksom inget liv att återgå till.
Så jag var inte knäckt av uppbrottet, det var inte därför jag behövde uppmuntran. Det handlade mer om att jag inte visste vad jag skulle göra med mig själv. Vem var jag, hur ville jag bo, vad gjorde jag på min fritid? Vi hade flyttat ihop medan vi fortfarande var tonåringar, jag hade aldrig fått tid att forma ett riktigt liv på egen hand.
I min vilsenhet, på mina vänners uppmuntran, var jag ofta ute på krogen. Eller krogarna, det fanns tre värda namnet i stan. Jag försökte ragga, men visste inte hur man gjorde utan att vara antingen töntigt blyg eller alldeles för påträngande eller rent av olämplig i beteendet.
Helt fruktlöst var det inte. En extra trång kväll stod jag plötsligt ihopträngd med en söt blond tjej som såg upp mot mig med stora bruna ögon. Är det bara jag eller är det något alldeles speciellt med blondiner med riktigt mörka bruna ögon? Jag fastnade i hennes blick och sen liksom bara hände det. Vi kysstes. Ömt och mjukt, knappt någon tunga alls, men helt fantastiskt. Det pågick säkert bara i 5-6 sekunder, men ni vet väl hur tiden kan stanna ibland? En kort evighet av hennes otroliga läppar, och sen tillbaka till verkligheten igen. Tumultet runt oss började trycka på och vi avslutade kyssen. Hennes ögon var fortfarande stängda när jag såg på henne. Långsamt öppnade hon ögonen.
"Tack. Min kille är värdelös på kyssar." sa hon, och sen försvann hon i folkvimlet när en grupp passerade förbi.
Det tog någon minut innan jag hämtat mig. Jag sträckte på huvudet, men hon var borta. Stoppade handen i byxfickan och drog lite i kalsongerna, hoppades att det inte skulle märkas hur det rörde sig där innanför. Jag behövde få en minut för mig själv, smälta det som hänt. Jag sökte mig mot toaletterna. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, jag hade aldrig runkat på en offentlig toa innan, men något måste jag göra. Jag klev rakt in i ett olåst bås och tog fram kuken nästan innan jag ens stängt dörren.
Vi såg förskräckt på varandra. Inne i båset stod en rödhårig tjej med fräknar. Jag hade inte sett henne förrän det var för sent och stod paralyserad. Hon stirrade lika paralyserat mot mitt stånd. Hon såg mig i ögonen med ett leende innan hon snabbt sträckte sig fram, låste dörren bakom mig och gick ner på knä framför mig. Hon hade kuken i munnen innan jag hunnit säga "Ursäkta".
Jag var helt överrumplad. Vad skulle jag göra? Bli arg för att hon kastade sig över mitt kön utan att be om lov? Å andra sidan, var det inte precis sånt här mina vänner pratat om när de uppmuntrat mig att gå ut och ta för mig av världen? Jag hade en känsla av att det fanns åtminstone ett par viktiga frågor till jag borde ställa mig men ... Allt sköljdes bort, jag insåg vilken talang främlingen på toan hade för att suga kuk. Det kändes magiskt! Min sambo hade aldrig fastnat för det där med att avsugningar, så min erfarenhet var ytterst begränsad, men detta måste väl definitivt få klassas som en riktigt bra avsugning? Jag stängde ögonen.
Jag var stenhård. Det kändes som att ståndet svällde ytterligare när hon tryckte det långt in i sin mun, ner mot halsen, och sög ivrigt. Vakuumet i hennes munhåla verkade liksom pumpa upp kuken till nya storlekar och det sträckte så att det nästan värkte över ollonet. Jag började andas tyngre och mina fingrar rev genom främlingens vilda röda hår medan jag närmade sig klimax. Hon märkte uppenbarligen vad som var på väg att hända och höjde intensiteten.
Jag litade på att hon visste vart det bar av och lät det hända i hennes mun. Jag exploderade ner i hennes hals. Sädesvätskan strömmade ut i pulser som hon ivrigt sög i sig och svalde. Hon sög hårt på ollonet och masserade skaftet när utlösningen avtagit, och fick i sig de sista dropparna. Jag var mer andfådd än hon när hon reste sig och klämde sig förbi mig mot dörren.
"Vänta, kan vi inte..." började jag.
"Aldrig i livet" avbröt hon med ett leende innan hon låste upp, slank ut genom dörren och stängde efter sig.
Jag hann låsa innan nästa person började dra i dörren. Satte mig ner på toalocket. Vad var detta för kväll? Först blondinen med kyssen och nu en avsugning utan förvarning. Jag satt kvar en stund och samlade mig. Kuken hade slaknat och skavde obekvämt mot gylfen. Någon knackade och drog i dörren. Jag harklade mig för att visa att det inte var tomt, torkade kuken ren från saliv och eftersatser, stoppade in den och drog igen gylfen, spolade, låste upp och gick ut. Försökte se ut som att jag kom ut från vilket toabesök som helst. Det kändes som att folk glodde, men jag hade ingen aning om de verkligen förstod vad som hänt där inne. Tvättade händerna vid vasken, lyckades klämma ut en liten droppe tvål ur tvålpumpen, sköljde av händerna och skvätte lite vatten i ansiktet för att försöka nyktra till.
Jag strosade runt ett varv på krogen, osäker på vad jag letade efter. Jag såg ingen av tjejerna, och inget nytt kastade sig över mig. Konstaterade snart att inget mer skulle hända ikväll - Ja, jag HOPPADES att inget mer skulle hända utan skyndade mig hem. Det var utan tvekan den konstigaste kvällen i mitt liv. Jag mådde konstigt, kunde inte sova. Gick upp, slog på TVn och kollade på några meningslösa Youtube-klipp för att skingra tankarna. Det gick hyfsat. Började dåsa till i soffan, slog av TVn och stapplade in till min säng.
Halvfull, halvsovande, vaknade jag mitt i natten med ett jättestånd. Ollonet kändes sådär uppblåst svullet som under avsugningen. Blondinens bruna ögon försökte fånga min blick igen, som om hon önskade sig en kyss till i nån sorts halvvaken dröm. Jag runkade tills jag fick kramp i armen. Minns inte ens om jag avslutade eller om jag somnade innan jag blev klar.
Under flera veckor kunde jag inte skaka av mig de två intrycken från den kvällen. Dels känslan av avsugningen. Men än mer fastbunden var jag i minnesbilderna av kyssen och blondinens stora bruna ögon. Det var som om jag förälskat mig i tjejen jag bara träffat i några sekunder. Jag visste inte vem hon var, var hon bodde, vad hon hette. Jag visste bara att hon hade en pojkvän som var dålig på att kyssas.
Jag fortsatte gå ut, åtminstone någon kväll i veckan, men erfarenheterna från den där kvällen hindrade det sista självförtroendet jag hade kvar. Jag skymtade den rödhåriga främlingen från toaletten ett par gånger, men hon låtsades inte om mig. Blondinen såg jag däremot inte. Och varför skulle jag leta efter henne, hon hade ju pojkvän.
Det var hopplöst. Vad gjorde jag ens där? Vad var jag ute efter? Hade jag tagit chansen till ett one-night-stand om dag fick den? Jag var inte säker. Inte bara mitt sociala självförtroende var dött, utan även mitt sexuella.
Mina år som sambo hade bara varit ett enda stort sexuellt misslyckande. Jag insåg efter hand att hela min lust bygger på att få min partner att njuta. Det behöver inte vara dåligt i sig, men om man är så dålig på sex som jag, så blir det dåligt. Det kändes som att vi försökte med allt, men bara vid enstaka tillfällen fick jag det att gå för min sambo. Jag kunde inte pulla henne till orgasm, det gick aldrig. De två första gångerna jag slickade henne hade hon kommit, jag hann tänka att här har vi något båda gillar, men sen slutade det också att funka. Hur mycket jag än försökte, hur uthållig jag än var med olika tekniker så gick det ytterst sällan i mål. Oftast bad hon mig sluta för att hon var uttråkad. Att penetrera henne hade hon inte större glädje av heller. Hon tyckte rent av oftast att det var obekvämt, ibland gjorde det till och med ont. När förutsättningarna var rätt kunde hon gå igång och jag kunde tränga in i henne utan att hon klagade. Särskilt om hon fick tillfredsställa sin klitoris själv med fingrar eller duschstråle, så kunde det gå för henne ibland, men jag vet inte om jag verkligen bidrog. Leksaker gjorde inte heller saken bättre. Det var frustrerande, för jag märkte att jag hade en hög sexdrift och jag kunde in i det sista tända på henne, men mitt självförtroende att testa nya sätt att få henne att njuta började ta helt slut.
Vårt förhållande hade inte alltid varit dött. En gång i tiden hade kärleken och lusten spirat. Jag hade verkligen gjort allt för att få henne att njuta. Övat och övat på att slicka henne till mer respons, övat på att fingra henne till njutning. Jag hade lärt mig hålla tankarna i styr så att jag kunde knulla timmavis, för att se om det hjälpte, men även de gånger min sambo njutit åtminstone hyfsat av det hade hon alltid bett mig att sluta till sist. Jag hade accepterat att jag helt enkelt var sämst på att få min sexpartner att njuta.
Så jag fick allt svårare att motivera mina kvällar på krogen, eftersom jag visste att jag var hopplös på sex ändå. Jag hade förälskat mig i en upptagen tjej jag träffat i fem sekunder, ingen ville ha mig och jag visste att det skulle gå dåligt om jag mot förmodan fick napp. Det fanns ingen poäng att gå dit mer.
Mina vänner tyckte att jag skulle vidga mina jaktmarker, men jag kände snarare att jag behövde börja om på något sätt. Hitta något nytt kul att syssla mig.
"Men vadå, ska du typ börja vindsurfa nu eller nåt?" frågade en av mina vänner.
"Det är faktiskt ingen dum idé!" utbrast jag.
"What? Jag menade det som ett dåligt förslag!" invände han, men jag brydde mig inte.
Jag kunde se det framför mig. Bara fördelar. Jag fick åka till havet ofta, jag fick motion, lära mig något nytt, nya vänner, bara bra saker.
Jag hörde av mig till vindsurfingklubben som höll till bara någon mil bort. Första gången fick jag låna grejer av dem. Det var en strålande lördag när jag kom dit. Allt var förberett, vinden låg rätt, det var bara att kasta sig rakt in i det. Jag hade seglat lite som ung, så jag förstod lite av hur seglet skulle användas beroende på vindriktning och hastighet.Men det är svårt att vindsurfa. Och jobbigt, om man vill göra det bra. Att hänga ut för att få rätt vinkel och balans ger snart mjölksyra i alla möjliga muskler. Efter 40 minuter var jag helt slut, men jag fick beröm av instruktören, jag hade gjort det bra för att vara första gången. Jag kände mersmak.
Andra gången var tyngre. Jag kom dit med utrustning jag köpt ihop själv. Det tog tid att få allt i ordning, och när jag väl kom ut blåste det lite för mycket. Jag ville ändå ut en liten runda när jag lyckats få allt i ordning. Balansen i brädan jag skaffat var helt annorlunda mot den jag lånat veckan före. Jag fick slita hårt på vägen ut och drev långt i sidled. Att kryssa tillbaka längs kustlinjen var hopplöst i den vinden och till sist gav jag upp och bar tillbaka grejerna längs stranden istället. Efter det var jag inte riktigt lika övertygad om att detta med vindsurfing verkligen var en bra idé, men jag hade investerat en handfull tusenlappar i grejerna, så det var inte läge att ge upp än.
Jag kämpade på två lördagar till, båda blåsiga och lite ruggiga dagar. Men när jag kom dit för min femte lördag var vädret strålande igen. Några vindsurfare var redan ute och jag anslöt mig till ett gäng som stod och betraktade de tidiga surfarna. Jag hade börjat lära känna folk där och försökte räkna in gänget.
"Jimmy med svart segel. Lova med rött. Men vem är hon?" frågade jag rakt ut.
"Emily. Hon är tillbaka till EM nu. Du har väl träffat henne?" svarade Isak som stod närmst.
"Tror inte det. Hon är ju grym! Hur gick det för henne?"
"Tredje raka guldet. Du har verkligen missat något!"
"Ja, jag ser det" svarade jag eftertänksamt.
Trots att hon var mindre än Jimmy och Lova fick hon till vinklar på seglet som jag aldrig sett motsvarigheten till innan. Hon hängde ut, centimetrar från vattenytan, med brädan i en vinkel som borde fått ekipaget att kapsejsa i tvärsen, men hon tog vartenda slag och varenda kurva felfritt och åkte i princip i cirklar runt de andra två där ute. Det var verkligen imponerande, och jag stod tyst och beundrade hennes åkande en lång stund innan hon svängde in mot stranden.
Det var ögonen jag kände igen först. De stora bruna ögonen som sken av lycka när hon klev upp på stranden. Hennes blonda hår var blött av havets stänk och klistrat längs huvudet och nacken. Våtdräkten följde hennes atletiska kurvor på ett sätt som var svårt att slita blicken ifrån.
Hon spanade med blicken över gänget med beundrare på stranden. Vissa hade hon nog redan hälsat på innan hon gav sig ut, men några av oss fick ett leende och en nick. Även jag. Hon log och nickade igenkännande, men frös till när hon insåg att det inte var i vindsurfingstugan hon träffat mig tidigare. Hon fladdrade förläget med blicken och jag undrade väl på samma sätt, skulle vi hälsa eller inte låtsas om varandra? Situationen räddades när hennes kompisar kallade på henne och började prata om EM.
Jag sysselsatte mig med min utrustning. Jag försökte få det att se vant och självklart ut med förberedelserna, medan jag anade att hon sneglade åt mitt håll ett par gånger, kanske pekade hon till och med mot mig när hon pratade med en kompis. Vad sa hon om mig? Vad tyckte hon om att jag var där?
Jag blev klar med utrustningen och hängde med ett gäng ut på vågorna. Det gick bättre än på länge, nu när förutsättningarna var lättare. När jag kom tillbaka in var hon borta. Jag frågade Lova om hon hade sett henne.
"Nä, hon måste ha stuckit. Vet faktiskt inte vart."
"Hem till sin kille, kanske?" frågade jag, som om det var helt normalt att säga, och inte ett fiskande efter information.
"Jimmy? Nej, de gjorde slut för över en månad sen" svarade hon. Jag antar att hon uppfattade hur mina ögon vidgades vid informationen, för hon la snabbt till, "Men skaffa dig inga förhoppningar. Hon är på jakt efter någon särskild, har jag förstått det som!"
Jag bytte om, packade ihop och gick bort för att hämta mitt segel som legat på tork mot en ställning på baksidan av stugan. Det satt en lapp på insidan av bommen.
'Bra vind imorgon. Ses här kl 11? /E'
Jag såg mig om, stoppade lappen i fickan och tog mig hemåt. Funderade hela dagen på vad lappen kunde betyda. E kunde betyda Emily. Jag kom inte på någon annan i klubben som började på E eller som kunde ha någon annan anledning att underteckna ett meddelande så. Men varför skulle hon skriva ett sånt meddelande till mig? Hade hon satt det på fel segel? Eller hade hon lämnat lappar på allas segel? Så kunde det förstås vara, men det var för sent nu att fråga om någon annan skulle dit. Jag bestämde mig för att förvänta mig att hela klubben skulle vara där.
Söndagen kom och jag tog mig ner till klubbstugan. Undrade vad jag skulle förvänta mig, men hade under kvällen och morgonen inbillat mig att vi kanske skulle åka ut på en långrunda, ett helt gäng.
När jag kom fram var där ett helt gäng med barn där. Jag har ingen aning om att det fanns vindsurfinggrejer i barnstorlek, men där var säkert femton stycken i 8-14 års-åldern med full utrustning. Emily stod där, framför allihop och pratade glatt. Varenda unge gav henne sin odelade uppmärksamhet. Jag började undra vad som pågick och vad jag gjorde där. Hade jag blivit inlurad att hjälpa till vid ungdomsträningarna?
Innan jag hann börja oroa mig vinkade Emily till barnen, alla ropade adjö och började springa mot föräldrar som hade börjat dyka upp vid parkeringen. Emily pratade glatt med ett par barn som dröjde kvar innan hon vinkade iväg dem och såg mot mig.
Det kändes som att vi mätte varandra med ögonkontakten ett ögonblick. Väntade in hur den andra skulle reagera. Men långsamt sprack Emily upp i ett leende och jag gjorde detsamma. Hon började gå mot mig och jag mötte henne.
"Vad kul att du kom!" sa hon.
"Hehe, ja, lite bra vind tackar man ju inte nej till!" svarade jag och insåg att det nog var det fånigaste jag kunde säga i den situationen.
"Precis" log Emily. "Okej om vi tar en tur? Min bräda är redan klar, så jag kan fixa din medan du byter om."
"Absolut, tack!"
Några minuter senare kom jag ut ur stugan med våtdräkten på. Emily stod och väntade med båda brädorna längre ner på stranden.
"Det är alltså bara vi här..." konstaterade jag och såg mig om. Jag hade förväntat mig in i det sista att det skulle dyka upp fler.
"Ja, bara vi två. Hoppas det är okej?"
"Absolut! Kul!"
"Ja, jag tänkte ta chansen och lära känna dig. Jimmy kanske tar det illa om han ser oss ihop, är jag rädd. Du har hört om Jimmy, eller?"
"Han som kysste så dåligt?"
Hon rodnade på ett ögonblick. "Ja, han som kysste så dåligt..." svarade hon sen.
"Får jag fråga vad som hände? Det kan ju inte ha varit bara att hans kyssar, eller?"
"Jo, faktiskt. Eller..." Hon öppnade munnen ett par gånger, innan hon bestämde sig för hur hon skulle formulera sig. "Jag och Jimmy blev tillsammans när vi var fjorton. En halv evighet sen. Det var dags att gå vidare, insåg jag till sist. Ett förhållande kan inte grundas på att båda vunnit junior-VM en gång i tiden. Och ibland så bara kommer den där sparken i rumpan som man behöver..."
Hon kom av sig igen, tvekade på hur, eller om, hon skulle fortsätta. Jag la ner mitt segel på sanden för att visa att jag ville höra hela berättelsen innan vi gav oss ut.
"Sen stötte jag på dig och du kysste mig och..."
"DU kysste MIG!" avbröt jag.
"Nähä, det var du! Jag bara.."
Vi såg på varandra. Utan ord kom vi överens om att det var en onödig sak att bråka om. Vissa saker bara händer.
"Och vad hände sen?"
"Jo, eh..." Hon ritade förläget i sanden med ena stortån, vågade inte möta min blick. Det såg ut som att hon var på väg att börja prata ett par gånger, men sist bangade hon. "Jag berättar när vi kommer tillbaka, jag lovar. Din tur att berätta! Hur hittade du mig?"
"Hittade dig?"
"Ja, hur visste du att jag vindsurfar?"
"Jag visste inte det. Det var en slump. Typ." Jag visste inte hur mycket jag kunde avslöja.
"Aha..." Hon såg ner i marken. "Jag... Sen den kvällen har jag undrat varje dag vem du är, vad du sysslar med, var man hittar dig nånstans..."
"Exakt de frågorna har jag ställt mig själv också. Jag och min sambo ... EX-sambo, separerade för några månader sen. Vi hade varit tillsammans ... för alltid, men förhållandet var totaldött sista åren. Det var dags att gå vidare, men det var svårare än jag trodde att hitta sig själv när man trott så många år att man varit någon annan, liksom. Så jag letade efter mig själv på krogen. Hittade dig istället. Letade efter dig på krogen i flera veckor efter det. Gav upp. Insåg att jag behövde hitta en hobby. Började vindsurfa. Nu är jag här."
Hon var tyst några sekunder. Hade jag sagt för mycket?
"Hur går det då? Har du hittat dig själv?" frågade hon försiktigt.
"Jag är på god väg, tror jag."
Det fanns så mycket jag ville fråga henne. Så mycket jag ville säga, men jag visste inte om jag vågade. Jag stod där, kanske hon också, och tvekade om jag skulle säga eller fråga något mer. Men några sekunders tystnad gjorde det klart: Det var dags att ge sig ut på havet och skingra tankarna en stund.
I en synkad rörelse plockade vi båda upp våra brädor samtidigt och tog de första stegen ut i vattnet. Vattnet var kallt, men ingen av oss ryggade tillbaka för kylan, snart skulle ansträngningarna på brädan göra oss varmare.
"Jag klickade fram sitt segel två steg i fästet, förresten. Du kan väl se om du gillar balansen bättre, annars kan du ställa tillbaka själv!" berättade hon när vi kommit ut på lagom djup.
"Aha, jag ska testa" svarade jag, utan att ha en aning om vad det kunde innebära att klicka fram eller tillbaka seglet. "Vart ska vi?"
"Rakt ut!" Hon pekade med rak arm rakt ut mot det öppna havet. "Det bästa jag vet! Vinden är stabil och perfekt parallell med stranden, det blir full fart ut och full fart in!"
Det lät lite läskigt. Jag hade mest hållt mig inom ett par hundra meter från stranden, men jag kunde inte fega ur inför henne. Innan jag visste ordet av, stack hon iväg på sin bräda i ett språng. Jag var inte alls lika smidig på att starta och innan jag hunnit krångla mig upp på brädan och få lite fart var jag 60-70 meter efter. Men när farten väl kom så gick det undan. Jag kunde hänga djupare med bättre stabilitet på seglet än jag lyckats med tidigare och jag insåg att det måste bero på justeringen hon gjort i fästet.
Havet stänkte, ögonen tårades av fartvinden och musklerna brände av mjölksyran, det var helt enkelt våldsamt roligt och jag skrattade och tjoade av ren lycka! Jag hängde i så gott jag kunde och försökte att inte tappa avståndet ytterligare, men till sist blev jag tvungen justera min position för att inte få kramp. Avståndet började öka och Emily hängde i seglet, centimetrar ovanför vattenytan, som om det var ingenting.
Plötsligt började jag ta in på henne, men jag märkte snart att det berodde på att vinden avtog. Hon stannade helt medan jag närmade mig. Precis som när man cyklar är det svårare att hålla balansen när farten är lägre. När jag kom fram till henne hade hon lagt ner seglet på vattenytan och låg själv på rygg på brädan och kisade mot solen.
"Yeeee-haaaaa" ropade jag när jag närmade mig, fortfarande upprymd av både adrenalin och mjölksyra.
Jag fick krångla lite, vända en gång och därmed klättra runt seglet i slaget, men lyckades bibehålla balansen och lägga min bräda parallellt med hennes utan att förödmjuka mig helt.
"Vad lugnt det är här ute..." konstaterade jag.
"Exakt. Tror att det beror på att det är så djupt." svarade hon.
Jag insåg hur mörk vattenytan var och fick nån sorts svindel medan jag försökte lägga mig ner på min bräda. Jag försökte slappna av, men brädan gungade oroligt och havets djup under mig var påtagligt. Hon sträckte ut ena foten och drog min bräda mot hennes så att hon nådde den med handen. Det lugnade både mig och brädan och till sist kunde jag ta några djupa andetag medan pulsen dalade.
"Detta är det bästa jag vet" berättade hon. "Jag håller koll i sjörapporten varje dag efter precis denna vinden. Idag är det perfekt! Perfekt för hög fart på vägen ut, och ändå helt lugnt här ute."
"Åker du ut hit ofta?"
"Så ofta jag kan, men förutsättningarna är ovanliga. Ibland kommer det två sådana här dagar på ett helt år, ibland är det så här varje dag två veckor i sträck."
"Ensam eller med sällskap?"
"Ensam. Jimmy tyckte det var otäckt här ute. Något med att havets djup gav honom svindel. Han vågade inte ligga ner och slappna av, utan stressade och ville åka tillbaka in. Efter några försök gav jag upp och slutade bjuda med honom."
Jag var totalt lugn. Skräcken över havets mörka djup var borta. Jag ville inte titta ner i vattnet, inte än, men så länge jag låg ner var allt underbart lugnt. De lätta vågorna skvalpade mot brädorna och jag hörde Emilys avslappnade suckar. I övrigt var det helt tyst. Hon hade ena foten och handen kvar på min bräda för att vi inte skulle driva isär. När jag andades djupt rörde min axel vid mina fingrar. Det var skönt att känna att hon var där, och jag funderade på om jag skulle försöka flytta mig lite för att känna mer av hennes hand mot mig. Men jag var rädd att hon skulle märka vad jag höll på med, så jag låg kvar, slappnade av och nöjde mig med att snudda vid hennes fingrar vid de djupaste andetagen.
"Jag är glad att du hittade hit" sa hon efter en stund. "Att du hittade mig. Jag har letat, ska du veta. Det tog några veckor, men till sist insåg jag att jag behövde träffa dig igen. Jag hade hållt mig borta från krogen av rädsla för att träffa dig, men efter att jag dumpat Jimmy gick jag ut ofta. Men jag såg aldrig dig igen."
"Det måste varit precis efter att jag gav upp. Det kändes dummare och dummare att gå dit och försöka verka normal, medan jag bara hoppades på att råka stöta på dig." Det kändes läskigt att avslöja att jag längtat efter henne, men Emily verkade vara så orädd och det triggade mig att strunta i min rädsla också. Hon skrattade igenkännande åt min beskrivning av letandet på krogen och det gjorde mig tryggare.
"Haha, precis så!"
"Tror du på slumpen eller ödet? Gud?" frågade jag.
"Vet inte. Inte slumpen. Eller, vissa saker är såklart slump, men vissa saker tror jag definitivt är meningen, liksom..."
"Typ som?"
"Att vi stötte på varandra på krogen och att du hittade mig här. Tror inte du att det var meningen?"
"Kanske, jag hoppas det. Jag vet inte än vad det blir av detta..."
"Det vet jag" svarade hon och satte sig upp.
Jag hade nästan börjat dåsa till, jag hade velat ligga kvar längre. Men brädorna började röra sig mer, vågorna var inte så lugna längre. Jag insåg att den lugna stunden var slut och ville inte hamna efter igen på vägen in.
"Vad tyckte du om..." började hon fråga medan hon lugnt skakade av vattnet från seglet.
"Braaa!" ropade jag medan jag hängde mig mot vinden och kände farten byggas upp.
Jag antog att hon frågat om inställningen hon gjort. Jag hörde henne skratta åt utmaningen och såg hur hon satte efter mig. Jag hängde i allt jag kunde.
"Du har inte en chans!" ropade hon när hon var nära nog att höras.
Jag bet i, tyckte jag hade en chans, när balansen mot vinden plötsligt ändrades. Jag kunde inte hänga lika djupt längre och tappade fart. Jag kikade över axeln och skymtade Emilys grin genom hennes segel medan hon gled förbi. Jag fattade vad hon gjort. Hon låg uppvinds och även om hon inte kunde läa vinden helt med sitt segel, så störde hon den tillräckligt för att jag inte skulle kunna få ut samma fart av den. Hon var inte bara bättre på att få upp farten och hålla den, hon var också smartare och kunnigare. Hon hade rätt, jag hade inte en chans.
Hon höll sig tio meter framför mig resten av vägen in. Hon hade säkert kunna dra ifrån ytterligare, men höll sig förmodligen avsiktligt på tillräckligt kort avstånd för att regelbundet kunna möta min blick och skratta åt att hon slagit mig igen.
Vi siktade mot klubbstugan flaggor, kom in till land och drog upp brädorna på stranden i farten. Jag satte mig utslagen ner på sanden, men Emily stod raklång vid sin bräda och pustade ut. Den blöta våtdräkten glittrade i solen och gjorde ett fenomenalt jobb med att framhäva hennes vältränade kurvor.
Jag kände mig fortfarande inte riktigt säker på vad som höll på att hända. Emily var otroligt snygg och förmodligen den häftigaste människan jag träffat. Jag visste att hennes kyssar var gudomliga. Alla delar av mig skrek ut en längtan efter henne, ville att hon skulle vara den som gjorde att jag slapp vara singel något mer. Men hon var liksom lite för perfekt för att jag skulle hoppas att hon kände likadant. Allt var så självklart för henne, hon hade gett hintar som jag trodde att jag snappat upp. Men samtidigt fanns möjligheten att hon bara såg mig som en kul ny vindsurfarkompis som hon delade ett litet pinsamt minne med från krogen, men inte mer än så. Jag kunde inte helt utesluta det och var rädd för att öppna mig.
"Jag bits inte!" ropade hon plötsligt. Jag såg förvirrat på henne. "Kom och ta mig!"
Jag tvekade, men reste mig långsamt upp och tog några steg mot henne. Hon ställde sig bredbent och såg lurigt på mig. Hon fintade lite och jag förstod vinken. Jag tog ett par lugna steg till, tills jag trodde att jag var nära nog att kunna fånga henne.
Sen satte jag fart och försökte fånga henne, men hon slank undan. Hon var smidig och spänstig, men här på land skulle längd, räckvidd och snabbhet till sist bli avgörande. Jag jagade henne och hon insåg att jag skulle hinna ikapp henne. Hon kroppsfintade, men jag har spelat tillräckligt mycket amerikansk fotboll i min ungdom för att veta att höfterna inte ljuger. Jag såg på hennes höfter vart hon skulle vika av redan innan finten var fullbordad. Ändå slank hon undan igen, mina fingertoppar gled längs hennes våtdräkt, men fick inte grepp. Nästa vändning kom hon dock inte undan. Jag fick armen om hennes midja och drog henne till mig. Hennes lätta lilla kropp var ingen match för mig när jag väl fått tag om henne. Hon sprattlade och försökte slita sig, men hon var fast.
"Du har ingen chans" sa jag i samma retfulla ton som hon använt ute på havet.
"Nej, jag har inte det" sa hon när hon lugnat sig. Hon stannade upp, ja hela världen stannade upp, när hon lät mig hålla henne mot mig i min famn.
"Jimmy ville aldrig leka med mig så här" sa hon.
"Tönt" konstaterade jag.
Emily vred sig mot mig i min famn och såg upp i mina ögon. Jag kände igen hennes stora mörka och oemotståndliga ögon från denna vinkeln. Jag kände vad som skulle hända.
"Vänta..." viskade hon.
Hon lösgjorde sin ena arm som hamnat innanför mitt grepp. Hon skakade på huvudet huvudet och drog bak håret som börjat krulla till sig lätt medan det torkade i solen. Hon sträckte på sig och drog ner dragkedjan en decimeter längs halsen, och la sen armarna över mina axlar. Jag drog henne närmre mig.
"Efter den där kvällen, efter kyssen..." berättade hon. "Så gick jag raka vägen hem till Jimmy. Och hade mitt livs bästa sex. Han trodde att han äntligen kommit på hur han skulle tillfredsställa mig, men jag visste vad som hänt. Kyssen... Den gjorde mig så ångande kåt att jag höll på att explodera av minsta beröring. Det var inte Jimmy som fick mig att njuta den natten..."
Vi såg varandra i ögonen.
"... Det var du" viskade hon.Hon sträckte sig upp och viskade i mitt öra som om hon skulle avslöja en ännu en intimare hemlighet, "Och jag vill uppleva det igen..."
Vi höll nog båda på att spricka av längtan efter den där kyssen, men vi visste också att den skulle bli bättre om vi lät den byggas upp ordentligt. Den var värd mer än vi kastade oss in i den. Vi såg varandra i ögonen. Jag slöt mina armar hårdare om hennes midja. Våra läppar närmade sig varandra långsamt. Och till sist möttes de.
Det var inte himmelskt. Inte utomjordiskt. För ingen annan plats i universum var perfekt nog att beskriva hur det var. Hela universums underbaraste plats var precis där vi var, ett femtiotal meter ifrån vindsurfingstugan, där vi stod tätt omslingrade varandra och förenades i kyssen.
Hon behövde inte säga det. Den där ångande kåtheten hon känt förra gången hon kysste mig var där nu också, jag kände det på hennes läppar, på hennes smak, på hennes kropp. Jag hörde det på hennes stön. Och hon kände nog mot sin höft och mage att jag blev precis lika kåt när hon pressade sig mot mig.
Jag skulle precis lyfta upp Emily i min famn när hon hoppade upp och klamrade fast sig med benen om min midja utan att bryta kyssen. Jag bar henne långsamt tillbaka mot klubbstugan. Jag var som i trans, jag hade aldrig kyssts så länge i sträck innan, min ex-sambo hade aldrig riktigt gillat att kyssas. Nu var det som om kyssen tog mig längre och längre in på en stig av kåthet som jag aldrig utforskat innan.
Jag följde stigen in i klubbstugan. Emily sträckte ner ena foten mot golvet och jag sänkte mer henne med ena armen om hennes midja. Hon låste demonstrativt dörren medan jag drog jag ner dragkedjan på hennes våtdräkt, ner mellan hennes bröst och ner till naveln. Dräkten öppnade sig när brösten släpptes fria. Jag undersökte det ena bröstet med handen och hörde på den alldeles speciella utandningen Emily gav ifrån sig att hon längtat efter det. Hon ställde sig raklång med armarna längs sidorna och jag rullade mer våldtäkten över hennes axlar och vidare ner till höften, fortfarande utan att bryta kyssen. Hon drog ner dragkedjan längs min rygg medan jag ledde henne baklänges mot klubbstugans sällskapssoffa. Vi lyckades krångla ner min våtdräkt till höften också och hon pressade sin nakna överkropp mot min medan jag smekte hennes dräkt vidare ner över rumpan. Hon gnydde till medan jag utforskade rumpan och hennes respons började göra mig otålig.
Hon ville göra likadant med min dräkt, men jag sänkte henne mot soffans armstöd. Hon satte sig på det och höjde vigt sina fötter. Jag lämnade till sist kyssen flämtande, tog tag om hennes våtdräkt och drog av den längs benen, tillräckligt oförsiktigt för att hon skulle ramla baklänges ner i soffan. Hon tjöt till när hon föll bakåt och jag dök ner mot henne.
Mina läppar mötte hennes och jag fortsatte kyssen - men nu var det hennes blygdläppar jag kysste. Mjukt och försiktigt först, men jag kunde inte hålla tillbaka när jag märkte hur hon reagerade.
"Åååååhh, herregud, herregud, herreguuuud!" ropade hon innan hennes förmåga att forma uttydbara ord försvann.
Inte desto mindre högljutt fortsatte hon att ge en nivå av respons på min behandling som jag aldrig varit med om maken till. Hon tjöt och vred sig i soffan medan jag allt mer ivrigt slickade och kysste hennes kön. Jag utforskade hela hennes kön, nafsade om de köttiga blygdläpparna, kände mynningen spänna om min tungspets och pulsera av längtan att penetreras. Och såklart klitoris. Jag fick vara försiktig med den, hon blev galen av knapp beröring, så det gällde att hitta rätt nivå. Var jag för oförsiktig kunde det lätt få omvänd effekt, det hade jag märkt under alla timmar jag försökt få min ex-sambo att komma. Jag gick så varsamt jag kunde fram i uppbyggnaden.
Ändå gick det nästan för fort, jag ville slicka henne mer, men snart gled hon över kulmen där orgasmen var ofrånkomlig. När hon exploderade fick jag backa med huvudet medan hon knep ihop benen. Jag skyndade mig runt soffkanten, så att jag kunde kyssa henne igen. Hon låg ihopkurad som en boll och skakade, men välkomnade mina armar om hennes kropp. Hon vred på huvudet för att möta kyssen, men läpparna var paralyserade av njutningen. Hon kved in i min mun, medan jag fick ner enda handen mellan hennes ben. Hon ryckte till när jag kom för långt med fingret och kom åt hennes klitoris. Men snart hittade jag punkten ovanför kulan där jag bara behövde lägga fingret för att ge henne den skönaste vägen genom efterdyningarna.
Hon flämtade i djupa suckar som om hon precis varit med om något omvälvande. Jag kände självförtroendet öka, när hon redan njutit så mycket. Detta var bara en liten del av min repertoar. Det var detta som var sex för mig. Att själv bli stimulerad var en sak, men att få respons för njutningen man fick den andre att känna, det var det som drev mig, det var det som gjorde mig upphetsad och hungrig efter mer.
Jag kände på hur hon började besvara min kyss att hon var redo för, och sugen på, mer. Hon särade lätt på benen och lät min hand känna sig fram medan hon mös och sjönk djupare in i kyssen. Det kändes ännu tydligare, eller åtminstone annorlunda, med fingrarna hur blött, svullet och mottagligt hennes sköte var. Jag fingrade med lång- och ringfingret mot hennes mynning samtidigt som jag rundade klitoris med tummen. Hon ryckte och darrade i hela underlivet, och sköt upp det mot mina fingrar. Jag fortsatte dock att bara fingra henne försiktigt, runt klitoris och utan att penetrera mynningen.
Jag ville höra henne skrika ut sin njutning igen och när hon var så responsiv till allt som hände nära klitoris var det frestande att bara gå lös totalt där. Det skulle vara så enkelt att smeka upp henne i brygga så att det skvätte om henne åt alla håll. Samtidigt var mynningen så trång, hal och välkomnande. När jag fingrade med de två fingertopparna mot den liksom pumpade mynningen mot fingrarna och hela området svämmade över av vätskor. Jag ville så intensivt sticka in fingrarna, kanske räckte det med ett, och känna hennes varma inre krama om det, höra hennes andning bli krampaktig och se hennes kropp spänna sig och rycka av känslan att bli penetrerad.
Men det fanns något fint i att spara penetrationen till snoppen. Min erfarenhet var att chansen att penetrationen skulle bli desto skönare för båda om förarbetet varit nästan plågsamt retfullt. Så jag stod emot och fortsatte att fingra henne lätt runt klitoris och vid mynningen. Emily var så mycket mer responsiv än jag nånsin lyckats få min sambo, men jag ville ändå tvinga henne vänta bara lite till. Det var förtrollande hur hennes kyssar bara stundtals var kontrollerade, och stundtals helt förlamade eller paralyserade av njutningen och längtan hon verkade uppleva.
Jag fortsatte att retas med fingertopparna mot mynningen och pressade lätt mot den för att känna hur trångt hon var och få henne att längta ännu mer efter att jag skulle tränga in. Hon verkade förstå så småningom att hon inte skulle få känna några fingrar i sig. Hon började famlade med ena handen mot våtdräkten som fortfarande bara var neddragen till min höft, med mitt bultande stånd innanför. Jag försökte, men lyckades inte rulla ner den längre med bara en hand, så jag släppte den retfulla behandlingen av hennes kön men fortsatte att kyssa henne.
Jag fick ner dräkten och lyckades kliva ur den med fötterna. Trots att jag slutat behandlingen av hennes kön blev hennes tillstånd nästan mer okontrollerat av insikten om vad som till sist var på gång. Hon särade vigt sina ben och jag klättrade upp i soffan mellan dem, fortfarande nästan helt utan att avbryta kontakten med hennes läppar. Hennes läppar var alldeles för heta att kyssa för att slösa någon tid med att lämna dem.
"Jag är så jävla kåt att jag inte vet var jag ska bli av" viskade jag mellan kyssarna.
"Jag vet... Kom in i mig... Knulla mig..." gnydde hon till svar.
Jag la ollonet på plats mot mynningen och hela Emily började rycka av upphetsning. Jag tryckte mig mot henne, kände ollonet glida in mellan blygdläpparna och mynningen strama om spetsen. Jag hade aldrig trängt in i någon annan än min ex-sambo innan, jag undrade hur annorlunda Emily skulle vara. Något sa mig att det skulle vara något helt annat. Hennes trånga, stramande mynning bådade gott nästan lika mycket som hennes kroppsspråk och ljud gjorde det. Emily utstrålade på så många sätt att hon längtade efter att jag skulle tränga in i henne. Det var första gången någon kände så om mig och tanken på det fick ståndet att svälla ytterligare, tills det var lika sprängfullt som vid den konstiga avsugningen på toaletten på krogen. Ollonet svullnade till bristningsgränsen och Emilys mynning stramade ännu hårdare om det.
Till sist tog jag spjärn och började tränga in i henne. Hon tog emot mig med pulserande konvulsioner och ett högt uppfyllt skrik med huvudet bakåtvikt. Hon kramade hårt om den delen av ollonet jag lyckades pressa in med första stöten. Jag tog spjärn igen och fick in hela ollonet. Hennes insida kramade så hårt om mitt sprängfyllda ollon att jag knappt vågade ta nytt spjärn, utan låg kvar med allt tryck jag kunde uppbåda för att inte pressas ut ur henne. Jag hade inte perfekt vinkel för att komma längre in, men pressade på tills hennes inre gav efter. I en enda långsam obruten rörelse trängde jag hela vägen in i botten på henne.
Det var det i särklass mest otroliga jag nånsin upplevt. Känslan av hennes tajta, stramande mynning, och hennes trånga pulserande inre, de mjuka och varma slidväggarna som fick ge rum för mitt ollon medan det trängde djupare och djupare, texturerna som varierade längs hennes slida, muskelrörelserna där inne, allt var makalöst, men inte makalöst som responsen hon gav av det. Hur hela hennes kropp rörde sig som en våg. Hur hennes röst gick från ett kvidande morr, till ett innerligt jublande tjut direkt ifrån själen. Jag hoppas att jag aldrig glömmer den reaktionen från henne.
Jag stannade kvar i botten av henne. Äntligen nådde jag hennes läppar igen, men samtidigt som jag kysste henne blev hon helt vild under mig. Det måste ha varit nån sorts orgasm, men jag hade aldrig sett med om något liknande innan. Hon kastade sig upp och ner i spasmer. Jag försökte hålla mig kvar i botten på henne, men jag gled ur lite för varje ryck hon gjorde, och när orgasmen inte verkade avta backade jag för att ge henne en paus.
När jag var ute ur henne avtog spasmerna efter hand och jag rullade över oss på sidan. Hon låg med huvudet på min överarm och pressade ansiktet in i mitt bröst medan hennes kropp fortsatte att rycka oregelbundet. Hennes reaktioner gjorde mig fortfarande så brinnande upphetsad att jag bara ville fortsätta få henne vild av njutning på olika sätt, men jag väntade tills hon återhämtat sig.
Så småningom började hon dunka sin panna i mitt bröst. Nån sorts blandning mellan snyftningar och skratt hördes bubbla upp från henne.
"Aaaaahh, jag orkar inte, vad händer?! Vad är detta?!" ropade hon. "Det var det sjukaste jag nånsin... HUR kan du få mig att känna så?!"
Jag undrade själv. Oftast hade jag ju inte kunnat få någon fart alls på min ex-sambo, med henne var uttråkade gensvar vanligare än uppskattande spontana stön. Men jag gjorde inget annorlunda i min behandling med Emily. Jag konstaterade att det måste vara hon som var sällsynt responsiv.
Emily tryckte sig närmre mig och kysste mitt bröst. Hennes läppar visade att hon hade mycket lust kvar och jag längtade efter att få henne att uttrycka mer njutning. Mitt stånd bultade och ryckte och påkallade inte bara min uppmärksamhet. Hon frös till innan hennes ena hand sökte sig ner till mitt skrev. Hon slöt fingrarna om lemmen och,
"WHAT?!" Hon satte sig upp i soffan och stirrade på mitt stånd. "What!?" utbrast hon igen. "Hur FAN kunde du få in DET MONSTRET i mig?!"
Hon såg storögt på mig, nästan irriterat, innan hon samlade sig.
"Det... Det kan inte vara meningen att de ska kunna bli så enorma, så grova! Fick du verkligen in... Jag fattar varför det kändes så... Fattar du hur skönt det var?!"
Även om hon inte avslutade sina meningar började jag förstå vad hon menade. Jag hade anat att jag hade en hyfsat grov kuk, men inte att den var så extraordinär. Jag hade aldrig haft något att jämföra med, liksom. Inte min ex-sambo heller, vi hade tagit varandras oskuld och sen varit varandra trogna. Hon hade visserligen ofta tyckt att det var obekvämt att ha den i sig, men jag hade inte insett att det skulle ha med min storlek att göra. Och tjejen på toaletten på krogen, kunde hennes 'Aldrig i livet' betyda att hon inte vågade bli knullad av en så grov snopp?
"Förlåt, jag ska vara lite mer försiktig med den" sa jag och försökte landa i nån sorts ödmjukhet medan mitt självförtroende sköt iväg som en raket.
"Så fan heller att du ska. Du ska knulla mig så jävla hårt och ofta med den!" Hon fick något lurigt över ögonen. "Egentligen borde jag låsa in dig, ingen ska få ta dig ifrån mig. Min egen sexgud, infångad för att tillfredsställa bara mig!"
"Kör på" sa jag och sträckte fram handlederna som en gest, redo att fängslas av ett par handklovar. Att bli en sån responsiv gudinnas sexslav var väl ungefär det mest fantastiska människoöde jag kunde tänka mig just då. "Om inte du låser in mig, så låser nog jag in dig. Du verkar ju vara helt unikt responsiv. Vilken loser Jimmy är som låter en sån juvel slinka iväg..."
"Jag sa ju det. Jimmy och jag hade så sjukt tråkigt sex. Ända tills du kysste mig, då vaknade något i mig. Och Jimmy... Vi ska inte ens jämföra era kukar, det blir bara pinsamt. Han stoppar alltid en strumpa i våtdräkten för att det inte ska synas. Men det ... såg jag direkt att du inte behöver göra..." Hon rodnade och fastnade med blicken på mitt stånd. "Hur kunde hon släppa iväg en kille som är så magisk i sängen som du?"
"Snoppen tyckte hon bara var obekväm. Och jag fick sällan igång henne alls, jag slickade henne, fingrade, pullade, testade allt, och fick henne ändå nästan aldrig att komma. Trodde det var jag som gjorde fel..."
"Det är INTE ditt fel, det du gör är helt gudomligt! Vissa tjejer är väl bara såna. Synd för henne. Och synd för dig. Menar du att du hållt på år ut och in och satt din egen njutning åt sidan för att försöka få igång henne?"
"Typ. Fast inte 'satt åt sidan'. Att få henne att njuta och visa att hon njöt var liksom det som drev mig i sexet. Det är mycket viktigare för mig än hur jag själv känner. Så jag testade och tränade, vissa saker funkade ändå hyfsat, åtminstone i perioder. Med rätt uppbyggnad kunde hon ibland komma efter någon timme eller så. Det var liksom mitt livs sport, att bli bättre på att tillfredsställa henne. Men det gick bara sämre och sämre med det..."
"Du kan ju..." Hon strök med pekfingerspetsen längs mitt stånd och såg försiktigt mot mig. "Du kan ju få öva på mig istället, om du vill. Har du något mer i din repertoar som du vill testa?"
"Du anar inte! Du ska få se!"
Hennes stora bruna ögon tindrade förväntansfullt mot mig medan jag klättrade upp ur soffan och lade henne till rätta för det jag hade tänkt härnäst. Några av mina nummer skulle nog funka i soffan. Sen fanns det några jag ville prova i duschen. Men det mesta, det fick vänta tills vi kom hem till min eller Emilys lägenhet, där det fanns ordentliga sängar. Jag hade så mycket att visa henne, och ännu mer att testa och utforska. Något sa mig att Emily, lite mer än min ex-sambo, skulle uppskatta mitt inövade specialnummer med att hålla ståndet stenhårt i timmar utan att komma...
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
wooowsa wooow vilken härlig novell ser seriöst framemot en fortsättning med Emily snarast
wooowsa wooow vilken härlig het novell och ser is verkligen framemot en snar fortsättning på denna novell snarast möjligt
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Härlig novell , ser fram emot att lära känna karaktärerna ännu mer .
grymt upphetsande när mannen ger kvinnan njutning