Dit Ingen Människa Gått Förut

Författare: chronauer Datum: 2019-02-22 17:10:44

Kategori: Heterosex

Läst: 12 162 gånger

Betyg: 3.5 (5 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



Hej igen i vintermörkret!

Här kommer en kort novell om sällskapet mellan en mänsklig man och en utomjordisk kvinna. Det kanske inte är allas kopp te, men å andra sidan är ni i mitt kök och får gott ta emot det ni blir erbjudna.

Happy wanking!


--------------------------------------


Stadsplaneten Kalypso sken alltid upp i skarp orange när man var på väg att bryta genom hennes atmosfär. Långt innan jag ens hade landat kunde jag känna av stimmet av alla miljontals människor som bebodde hennes mörka gator och gränder. Inte för att jag på något vis var en person som skulle kunna tänka mig att stanna på samma plats under längre tid än några dagar, men även om jag var det har jag svårt att tro att jag skulle välja det här råttboet som hem.

”Hasselstjärna, åtta-fyra-nio för landning”, meddelade jag hamnen. Tio krediter för landningstillstånd, men tjugo för alla som landar under namnet Hasselstjärna, åtta-fyra-nio. Värt vartenda öre för någon som värdesätter sin anonymitet.

”Plattform nitton. Välkommen till Kalypso”, svarade en automatiserad röst. Jag sänkte farten när jag närmade mig landningsplatserna, och satte ner Sevilla mjukt och försiktigt. Jag låste rodret, och gick mot landgången, genom mitt sovrum och kök. En snabb blick av fåfänga i den spruckna gamla spegeln på väggen visade en relativt frisk ung man med korta ljusbruna lockar och blå ögon. Skäggstubben hade vuxit sig lite väl långa efter nästan tre veckor i rymden, och en dusch i färskvatten var väl behövligt.

Jag tog min rödbruna rock från sin krok och vred av huvudbrytaren innan jag klev iland. Trots att landningsplatserna och hela staden var byggd mer än tusen meter över Kalypsos bergstrakter, kände man alltid en lättande känsla av att kliva av skeppet för första gången på länge. Vädret där var alltid svårförutsett, och som det såg ut hade jag landat mitt i ett otäckt regnväder. Jag svepte rocken runt mig och gick snabbt av plattformen och in i hamnens värme.

Innanför hamnporten stod en redan min kontakt och väntade. Bosco var en gråhyad och rundmagad octavian, med två små gula ögon och fyra tjocka tentakler som hängde nedför hans kinder och gungade under hans haka när han ropade på mig.

”TARIS!”

Han slog upp sina tjocka armar för att omfamna mig. Tentaklerna gjorde det mindre trevligt, men det var alltid trevligt att träffa Bosco. Även om han inte var en vacker syn var han en god kamrat och ett kärt återseende. Han var skarpare än ett rakblad, och han kände halva galaxen.

”Taris Nord! Min favoritbandit!” ropade han glatt i mitt öra medan han kramade mig.

”Hej, Bosco”, hälsade jag och petade bort en av hans tentakler från min axel. Han bröt kramen och höll mig om axlarna innan han granskade mig uppifrån och ner.

”Du ser blekare ut än vanligt”, sade han kyligt. Jag klappade honom på magen som svar.

”Du ser tjockare ut än vanligt.”

Han vrålskrattade mig rakt i ansiktet, och klappade mig så hårt på axeln med sin tunga hand att mina knän nästan vek sig. Vi slog följe ut mot handelskvarteret där dagens möte skulle äga rum.

”Hur går Sevilla? Du borde måla om henne”, sade Bosco medan han slog upp ett litet paraply för att skydda sig mot regnet, trots att det var så många gånger mindre än han själv att han bara slapp droppar just uppe på sin grå skalp.

”Hon håller ihop, och jag gillar färgen som den är, Bosco”, förklarade jag.

”Rost är ingen riktig färg, pojk”, svarade Bosco samtidigt som jag snabbt grep tag i flickungen som nästan hade krockat med mig. Hon tittade skräckslaget upp på mig innan hon suckade och gav tillbaka plånboken som hon tagit ur min ficka.

Bosco skrattade och skakade på huvudet, medan flickan sprang sin väg.

”Jag kommer ihåg när du var sådär liten! En riktigt ettrig jävel var du!” sade han med sentimental röst.

”Skillnaden var att jag inte blev påkommen”, svarade jag, och Bosco skrattade igen.

Vi genade över torget och gick in på en krog vars dörr pryddes av en ljus neonskylt och vaktades av ett fyrarmat muskelberg. Bosco bytte några väl valda ord med dörrvakten, innan han nickade åt mig och släppte in oss båda.

”En bekant?” frågade jag när jag gick efter Bosco genom en mörk korridor.

”Min kusins grabb”, svarade Bosco innan han hälsade på en vakt till och visade vägen in på krogen. Musiken var högljudd och varelser i alla olika storlekar, färger och former fyllde lokalen som badades i skarpt ljus.

”Häng kvar här en stund medan jag hittar Ingen”, fick Bosco nästan skrika i mitt öra för att överrösta den dunkande musiken. Jag nickade åt honom och tog plats i baren medan min kompanjon vaggade iväg in i folkmassan.

”Jin-shaa!” hälsade jag på den enögde bartendern, som snabbt ställde fram ett glas bärnstensfärgad vätska framför mig. Jag luktade noggrant på min drink för att försäkra mig om att det var något som passade livsformer som jag istället för att det skulle, till exempel, rinna rakt genom mig och sedan fräta hål i golvet. Tillslut gav jag med mig och smakade, och även om det påminde mer om raketbränsle än sprit verkade det åtminstone inte ta död på mig där jag satt. Det fick duga.

”Dricksa honom innan du beställer nästa gång”, sade en röst bredvid mig. Jag vred blicken åt vänster och lade ögonen på en kvinna med hud som var samma sorts blå som gamla jordens himmel.

”Vadå då?” frågade jag.

”Han gillar dig bättre då, och bjuder på de bra sorterna”, förklarade hon vidare. Det blå ansiktet var ganska likt en människas. Ögonen var större och vackert mörka, och istället för hår pryddes hennes blå huvud av smala avslappnade tentakler som hon hade samlat i ett prydligt hårband. Hennes vältränade kropp var klädd i ett gult tygstycke som satt virat om henne likt en tajt klänning, och sedan slutade i en knut på hennes ena axel. Dräkten räckte bara en bit ned på hennes lår, och hon satt på barstolen med de slanka blå benen korsade och fötterna bara.

”Har du tittat färdigt?” frågade hon plötsligt, och tittade menande på mig. Jag slet blicken från hennes vackra ben, och såg henne i ögonen.

”Ursäkta mig. Det var inte meningen att fastna”, svarade jag. Hon ryckte på axlarna och drack av den klara vätskan i hennes glas.

”Vad dricker du själv?” följde jag upp, och kunde inte låta bli att låta min blick vandra längs hennes utsökta figur. Det var alltid lika intressant att möta arter man aldrig träffat på förut eftersom att man alltid fick spela ett sorts lotteri om vad de hade under kläderna.

”De bra sorterna”, svarade hon nonchalant och tittade ner i sitt glas igen. Jag bestämde mig för att bedriva väntetiden på ett så gott vis som möjligt och sträckte fram min hand mot henne.

”Taris Nord”, hälsade jag artigt. Hon tittade på mig med de stora, nästan svarta ögonen och sedan ner på min hand innan hon tog den i sin.

”Dali”, hälsade hon och log mot mig. Trots att jag var en självkrönt mästare i skitsnack, kände jag hur jag snubblade på min egen tunga framför den blå kvinnan.

”Terra?” frågade hon plötsligt. Gamla jorden kallades oftast så i den här delen av universum.

”Ja, jag är människa”, svarade jag och höjde mitt glas på patriotiskt vis. ”…och du är ifrån…?”

”Loran”, svarade hon och tömde sitt glas. Loran, tänkte jag. Jag kunde inte placera planeten i mitt huvud, men gav med mig tillslut.

”Jag har hört att det är fint där”, ljög jag. Mest för att låta trevlig i hopp om att konversationen skulle få fortsätta.

”Då hörde du fel”, svarade hon. Hon stod upp och klev närmare innan hon lade en hand på min axel.

”Har du bestämt dig?” frågade hon lågt i mitt öra. Jag vände mig mot henne. Hennes ansikte var så nära mitt att våra nästippar nästan nuddades.

”Bestämt vad?” frågade jag. Hon rullade på sina ögon och drog sig ännu närmare mig.

”Tusen krediter för en natt”, viskade hon i mitt öra. Jag förstod då hur det låg till. Att Dali var en sällskapsdam.

”Ah - jag förstår”, började jag. All energi jag hade kvar efter min långa resa gick åt att inte stirra ner på hennes kropp igen, och jag kunde känna hur min puls bultade hela vägen ner genom min kuk.

”Jag har nog tyvärr inte tid, kära du. Min kompanjon kommer tillbaka alldeles snart”, sade jag. ”Förresten är jag rädd att jag inte har råd.”

Hon tittade runt sig, och suckade sedan innan hon såg mig i ögonen igen.

”Kom igen - jag har ingen lust att dra med mig något av dräggen här. Har du ingenting av värde?” frågade hon hoppfullt. Jag höjde på ena ögonbrynet och såg henne i ögonen, trots att det motverkade det jag tänkte säga.

”Och vad får dig att tro att jag är så intresserad då?” frågade jag hastigt. Inte en lögn som så, men jag visste mycket väl att jag inte ville göra något annat än att ta henne där över bardisken. Hon gav mig bara en korkad min, och korsade sina armar.

”Halsbandet”, sade hon sedan. Jag tittade ner i öppningen på min skjorta och tittade på mitt gamla halsband. En lilaskimrande metallamulett på en sliten läderrem. Inget märkvärdigare än krams som jag fick av en handelsman på Melchior för många år sedan.

”Jag är ledsen, men det är inte värt något. Det är bara sammanslaget kisel”, sade jag ärligt. Dali bara skakade på huvudet.

”Det gör ingenting. Jag kan sälja den dyrt”, svarade hon och tittade först på halsbandet och sedan upp på mig igen.

Jag band upp knuten i nacken och tog av halsbandet innan jag tittade på det i min hand. Sedan höll jag upp det mellan oss, för att Dali skulle se det ordentligt.

”Vad får jag för det här då? Jag är mycket fäst vid det”, frågade jag. Musiken fortsatte att dunka genom salen och Bosco var fortfarande borta. Jag kunde lika gärna se vart vägen tog mig.

”En natt av vad fan du än vill”, svarade hon utan att blinka. Jag satt tyst och funderade en liten stund. Bosco kunde vara tillbaka vilken sekund som helst, men det hade många gånger hänt att han kommit tillbaka en vecka senare. Dali satte sig på sin barstol igen och strök en blå hand över sitt tentakelklädda huvud. Hon var oerhört vacker, och jag kunde inte ens säga vilket art hon tillhörde.

”Kör till”, svarade jag och släppte halsbandet som föll och dinglade från min fingertopp. Dali sken upp och ryckte blixtsnabbt åt sig halsbandet, och band det runt sin egen hals.

”Så. Vill du gå härifrån? Jag har ett rum högst upp”, sade hon. Jag nickade, och hon tog min hand och ledde mig genom folkmassan mot en hiss. Vi klev in, och Dali tryckte in en kod på hissens panel. Med ett sus började vi fara uppåt, och tystnaden lade sig runt oss. Våning efter våning passerade, och Dali stod knäpptyst med sina händer bakom ryggen och tittade på den stigande siffran på panelen.

”Högt hus…” tvingade jag fram, medan jag beundrade Dalis rumpa, och undrade över hur hennes kropp såg ut under tygets lager.

”Oroa dig inte”, sade hon snabbt utan att titta på mig.

”Förlåt?”

”Jag är loran, du är människa. Vi är kompatibla”, förklarade hon och såg mig sedan i ögonen. ”Oroa dig inte”, avslutade hon. Jag stod som en idiot och tittade på henne. Den blå huden och de stora ögonen. Den långa slanka kroppen. Hela Dalis uppenbarelse var sakta på väg att driva mig till vansinne.

”Okej…”, svarade jag. ”och vi har hela natten på oss?”

Dali tog min hand och ställde sig närmare mig.

”Din tid började ticka när jag tog halsbandet ur din hand”, sade hon och lade en hand på tygknuten på hennes axel. Hon drog i ett hörn, och på ett par sekunder föll det gula tyget från hennes kropp och landade på hissgolvet.

Jag stod med uppspärrade ögon och beundrade henne. Sakta gick jag runt henne för att beskåda den vackra kroppen, medan Dali följde mig med blick och leende. Hon var lika blå över hela kroppen, utom en vit fläck som löpte mellan brösten och ner över hennes navel. Jag såg två fylliga blå bröst prydda av mörka bröstvårtor ovanför den muskulösa magen. Jag såg ett mörkt underliv, och en rund och fast rumpa. Hon var så lik en människa, och ändå helt annorlunda.

Kompatibla, var ordet hon hade använt.

”Det är långt kvar till toppen, och den gör inga andra stopp”, viskade hon i mitt öra, innan hon sakta klev ner och ställde sig på knä på sin klänning.

”Jag skulle vilja veta vad som händer om man slickar på en människokuk”, fortsatte hon och lät sina händer vandra från min mage och ner till mitt bälte innan hon började knäppa upp först det, och sedan mina byxor. Jag lade min hand på hennes huvud och kände på hennes frisyr medan hon arbetade. Hennes hud var kallare än min, men mjukare på något vis. Som att hela hennes kropp var täckt i ett extra lager sammet.

Hon lyckades dra ner mina byxor och plockade fram min redan bultade kuk, och precis som att jag var fascinerad av hennes kropp tycktes hon fascinerad av min. Hon lyfte på min kuk och vred och vände på den för att se den från olika vinklar.

”Har du tittat färdigt?” frågade jag retsamt, och Dali fnissade innan hon slöt sina ögon och räckte ut en spetsig, mörkgrön tunga som hon sedan lät löpa längs mitt svullna skaft.

Jag lutade mig bak mot hissväggen, och klappade försiktigt hennes mjuka huvud medan hon slickade på min hårda kuk.

”Den är både mjuk och hård samtidigt”, sade Dali medan hon försiktigt höll den nyupptäckta lemmen i sin hand. ”Vad brukar man göra med människokukar?” frågade hon sedan.

Jag svalde innan jag lyckades svara.

”Det där du gör nu fungerar rätt bra”, sade jag och lade min hand på hennes för att instruera henne.

”Bara fram och tillbaka?” frågade hon och ökade farten med handen genom mina stön. Jag nickade hastigt.

”Ja… bara fortsätt”, väste jag och njöt när Dali tog i för allt hon var värd, och runkade min stenhårda kuk medan hon lät sin spetsiga tunga virvla runt mitt kukhuvud.

Plötsligt suckade hissen till, och gav ifrån sig ett plingande ljud.

”Framme”, sade Dali och blinkade åt mig. Medan jag drog upp mina byxor, svepte hon snabbt upp sin dräkt från golvet och slog med vana händer tyget runt sin kropp igen. Hon brydde sig inte om att knyta, utan höll bara i ändarna över sin axel medan hon visade mig att kliva ur hissen.

En lång korridor med hundratals dörrar låg framför oss. Dali gick först och jag följde hennes förföriska höfter som vickade mjukt medan hon gick.

”Nummer tolv. Här…”, sade hon och tryckte en kort kod på panelen bredvid en dörr som bar tecknet för siffran tolv. Dörrhalvorna delade sig med ett svisch, och Dali välkomnade mig in.

Det var ett enda rum, med ett brett fönster som såg ut över det hav av skyskrapor som var huvudstaden på Kalypso. Större delen av rummet tycktes dock vara sovplats, med stora kuddar, madrasser och fåtöljer spridda lite hur som.

”Får jag ta din jacka?” frågade Dali och stängde dörren efter oss. Jag klädde av mig men innan Dali tog emot den, släppte hon dräktens ändar och lät tyget falla till golvet på nytt. När hon tog emot min rock var hon helt naken igen, och jag kunde återigen beundra den blå huden och den kritvita magen. Hon hängde rocken på en krok vid dörren, och kom sedan fram och lade sina händer över mina axlar. Hon lät försiktigt händerna vandra ner till min skjortöppning, och började sakta knäppa upp knapparna.

”Jag vill se dig”, viskade hon när hon närmade sig den sista knappen i skjortan. Hon drog den nerför mina axlar och lät den falla i golvet innan hon lade händerna på mitt bälte. När hon lyckats få upp spännet knäppte hon snabbt upp resten och beordrade mig att kliva ur mina stövlar innan hon drog av mig byxorna.

Nu stod jag naken framför henne, och jag kände hur hon smekte min kropp med sin blick. Hon tog ett steg tillbaka för att se helheten bättre, innan hon tog ett steg åt sidan, och sedan ett till. Sakta gick hon ett varv runt mig och undersökte hur jag såg ut under mina kläder.

”Jag tar det som att du aldrig haft en människa förut?” frågade jag. Hon skakade på huvudet och tittade storögt på min bultande kuk och upp längs min bringa.

”Jag gillar din hud. Den ser mjuk ut”, sade hon sedan försiktigt med dimmiga ögon. Jag tog ett steg mot henne, och tog hennes hand.

”Den är mjuk. Lite för mjuk för den här världen, egentligen”, svarade jag och placerade den blå handen mitt på mitt bröst. Dali sträckte på sina fingrar för att känna efter, och slöt sedan sina ögon.

”Ditt hjärta känns genom bröstkorgen”, suckade hon efter att ha känt på mig en stund. Jag lade båda mina händer på hennes hand och smekte den blå huden försiktigt, medan jag beundrade hennes klarblå ögonlock och det avslappnade ansiktet.

”Det är vackert”, lade hon till och öppnade ögonen igen för att se på mig. Min blick mötte hennes och under en lång stund stod vi så, medan Dali kände på min puls.

”Sätt dig där”, sade hon plötsligt och pekade på en stor fåtölj. Jag var inte sen att lyda, utan satte mig snabbt och lutade mig bakåt till att jag nästan låg ner.

Dali gick fram mot mig och stannade precis framför mig där jag halvlåg på fåtöljens kuddar. Hon sträckte en hand upp mot sitt huvud och tog bort bandet som höll ihop hennes många tentakler. Precis som tjocka flätor föll de ner över hennes axlar och lade sig i en vackert rufsig frisyr. Min kuk bankade hårt vid synen av hennes mörkblå sköte och den vitfläckade magen. Hon var så exotiskt vacker att min mun vattnades.

Dali klev upp på fåtöljen med mig, och satte sig försiktigt gränsla över mina lår innan hon lät saliv droppa från sin gröna tunga ner på min kuk. Hon lade snabbt händerna på min bultande mandom och började smörja in den.

”Säg till om jag gör fel”, väste hon innan hon snabbt höjde sina höfter och flyttade sig längre fram över mig. Hon riktade mig in mot sitt underliv innan hon sakta sjönk ner igen.

”Åh… Människor är definitivt större än dem hemma”, sade hon flämtandes. Med ögonen slutna i ansträngning lät hon min kuk borra djupare in i sig mellan hastiga andetag.

Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Man kunde aldrig vara helt säker på hur andra raser var uppbyggda inuti, men medan min hårda lem försvann upp i Dalis våta, mörka öppning kunde jag inte göra annat än luta huvudet tillbaka och njuta. Dittills hade min kuk aldrig kramats av något vackrare, trängre eller skönare. Dali andades djupt innan hon höjde på sina höfter för att sedan snabbt låta sig sjunka ner på mig igen. Försiktigt började hon röra sig fram och tillbaka medan jag lade mina händer på de blå brösten och kände på hennes fasta kropp.

Dali red mig med snabba och vana rörelser och stönade högre och högre för varje gång jag försvann in i hennes mörkblå sköte. Hon fortsatte ända till att hon pustade av utmattning och saktade farten för att åter igen gnida sig mot mig i en stadig och lugn takt.

”Du är fantastisk”, stönade jag och grävde in mina fingrar i hennes hud. Dali lugnade sig och tittade ned mot mig.

”Du… Jag vet att du har betalat och allt, men…”, började hon med sammanbiten min. ”… går det bra om jag… byter hål?”

Jag stannade upp snabbt, och tittade upp på henne.

”Byter…?” stammade jag fram och kände hur min puls dunkade rakt genom min ryggrad.

”Ja… Det är så mycket lättare att komma då”, förklarade hon men red mig fortfarande med långsamma, säkra rörelser. Hon blundade och bet sig i läppen innan hon fortsatte.

”Jag skulle verkligen uppskatta det…”

Jag nickade bara storögt, och stötte hårt upp i henne ett par gånger till innan Dali klev av mig på skakande ben. Jag ställde mig upp och omfamnade henne innan vi fortsatte kyssas passionerat.

”På madrassen”, viskade hon sedan och klev graciöst ned och satte sig på huk. Sedan satte hon ned sina händer och höjde inbjudande på sin blå rumpa. Jag var inte sen att följa henne ned på golvet, och placerade mig bakom henne där hon stod redo och väntade på att jag skulle knulla henne.

”Kom igen då…”, väste hon när jag försiktigt kände på hennes öppning med mina fingrar. “Du kommer inte att göra mig illa. Bara knulla mig.”

Jag rättade mig efter Dalis önskning, och greppade tag om min kuk innan jag riktade den mot hennes rumpa. Damerna från jorden brukade ha svårt för det här, om man inte var väldigt försiktig till en början. Men Dali stönade högt så fort hon kände mitt kukhuvud mot hennes öppning och tryckte sig själv bakåt med en hastig rörelse. På ett ögonblick försvann jag in i hennes tajta men mjuka anal, utan varken friktion eller några tecken på smärta.

“Fortsätt nu. Kom igen… Sluta inte, sluta inte…”, stönade hon. Jag var inte sen att lyda och lade mina händer på hennes höfter och började genast stöta så hårt i henne att den blå rumpan smackade mot min kropp.

“Hårdare. Håll inte igen! Knulla mig!”

Jag ökade farten under Dalis höga stön, och tittade ned på min kuk som gång på gång försvann in i hennes blå öppning. Hon kramade mig mer perfekt än min egen hand, och jag kände redan hur jag började närma mig att spruta rakt upp i Dalis rumpa.

“Jag är nära…”, väste jag hastigt, och Dali tjöt till av lycka.

“Kom då! Kom i mig! Fyll mig”, stönade hon högt, och började stöta tillbaka mot mig med vana rörelser. Jag hade velat ta vara på tiden mer, men med min lem begravd i en varelse så vild och rovlysten som Dali hade jag inte en chans.

Jag klarade av fem stötar till.

Fem gånger studsade hennes lätt gummiaktiga rumpa mot mig, och fem gånger bottnade jag i hennes tajta stjärt innan jag inte kunde hålla ut längre. Jag kom. Kraftigare och vildare än någonsin medan passion och eld strålade genom mig som elektricitet. Jag fortsatte glida in och ut ur henne medan jag tömde min sats djupt inne i hennes kropp, och jag kom på mig själv med att stöna ohämmat innan jag slutligen drog mig ur henne och lät mig själv falla bak på madrassen.

Mitt hjärta slog på högvarv medan jag flåsade av utmattning. Strax kände jag hur Dali lade sig vid min sida och sedan hur hon smekte mig över bröstkorgen med sin nätta hand.

“Imponerande”, viskade hon. “Ditt hjärta slår ännu hårdare nu.”

“Jo…”, pustade jag till svar. “Det brukar bli så.” Jag vände mig mot henne, och såg hur de mörkblå läpparna och vita tänderna gnistrade i ett bedårande leende. “Du är vacker”, klämde jag fram mellan mina tunga andetag. “Du med”, viskade hon till svar och lät sina fingertoppar vandra över min bringa medan mitt hjärta lugnade sin våldsamma rytm.

Vi somnade där på madrassen. En drömlös sömn som varade i en evighet. Det sista jag mindes var Dalis ljusa naglar som krafsade lätt på min bröstkorg, och när jag tillslut vaknade tycktes hon inte ha rört sig alls. Hennes hand låg på samma plats på mitt bröst, och hon hade borrat in sitt ansikte mot min hals där hon sov på min arm. Hon såg liten ut. Liten, blå och fullkomligt ljuvlig.

“Förlåt, väckte jag dig?”, viskade jag när hon plötsligt öppnade sina stora, mörka ögon. Hon försökte svara, men blev avbruten av en lång och utdragen gäspning. När jag skymtade hennes gröna tunga, kände jag hur mitt hjärta slog en volt i mitt bröst. Hon var så annorlunda. Exotisk. Dyrbar och god.

“Vill du tvätta dig? Jag har en dusch, där inne”, sade hon mjukt och lade sin nakna kropp över mig för att klumpigt peka mot sitt badrum. Jag passade på att slå mina armar om henne, och kysste hennes hårlösa hud.

“Bara om du följer med”, viskade jag som svar och Dali log. Hon ställde sig snabbt upp, och jag fick återigen skymta hennes nakna kropp innan hon försvann ut i badrummet. “Kommer du”, ropade hon tillbaka.

Jag satte mig upp, och drog fingrarna genom mitt hår. Hur tidigt det var kunde jag inte avgöra. Sedan ställde jag mig upp, och gick mot min rock där den hängde på väggen, och tog fram min fickdator. Femton timmar hade vi sovit. Min tid hade gått ut.

“Kom nu”, tjoade Dali från badrummet. Hon visste säkert inte heller hur lång tid som passerat. Jag blundade, och insåg snart att jag skulle ångra mig om någon minut.

“Dali…”, började jag och gick in i badrummet där Dali stod naken under porlande vatten som fick hennes mjuka hud att blänka. Jag ville inget hellre än att ignorera min inre röst. Jag ville kliva in under vattnet och vara med henne igen. Men hon hade varit god mot mig. Snäll, trevlig och öm.

“Jag tror att tiden har gått ut”, sade jag tydligt. Dali vände sig mot mig under vattnet och tittade på mig medan hon lät tvål rinna bland tentaklerna på hennes huvud. “Skit samma”, sade hon med ett leende och nickade åt mig att komma in i duschen. Jag tittade på henne, och följde hennes konturer med min blick.

“Är du säker?”, frågade jag, men kände redan hur min puls började hamra genom min kuk på nytt. Dali skrattade, och klev ut ur duschen och fram mot mig på lätta fötter.

“En kock slutar väl inte äta, bara för att han gått av för kvällen? Eller?”

Sedan kysste hon mig på kinden och log mot mig igen, innan hon sjönk ner på knä framför mig.

“Jag vill smaka på dig”, sade hon innan hon tittade upp mot mig och gapade. Sedan sträckte hon ut sin långa gröna tunga och fångade upp min kuk i munnen. Jag suckade djupt när jag kände hennes varma, våta mun omsluta mitt skaft. Hon började försiktigt, men ökade snabbt farten medan hon sög av mig. Fortare och fortare rörde hon på sitt huvud och jag fick gripa tag i handfatet för att inte tappa balansen.

Jag stönade och smekte hennes huvud över tentaklerna med min lediga hand, och kunde efter en stund inte stå emot att göra små rörelser tillbaka. Det blå huvudet rörde sig så fort att jag nästan blev orolig över hennes nacke, men när jag tillslut stod i badrummet och knullade Dali i munnen försvann all oro. Hon var som skapt för alla dessa vilda lekar. Alla hål och möjligheter fanns på bordet, och Dali tycktes njuta vad man än gjorde med henne.

Efter en stund kunde jag inte hålla mig längre. Jag drog upp henne på fötter igen och lät adrenalinet flöda nog för att lyfta henne upp från golvet och sätta ned henne som handfatets kant.

“Du har inte heller fått nog, märker jag?”

“Får någon, någonsin nog av dig?”, frågade jag som svar och lät min kuk glida rakt in i henne med detsamma. Hon stönade högt och slog sina ben runt mig medan jag började knulla henne igen. Vi krossade hennes badrumsspegel, och välte ned allting på handfatet. En vattenledning vek sig och duschen översvämmade golvet. Ingenting spelade någon roll. Jag kunde inte sluta. Hennes kropp i mina armar. Hennes fitta om min kuk, och de blå ögonen som såg in i mina medan stönen blev högre och högre. Hon var perfekt.

Jag drog mig ur henne.

“Nej, snälla, sluta inte”, gnydde hon vädjande. Jag lutade mig fram och kysste henne, innan jag flyttade henne närmare kanten. Nära nog för att komma åt hennes rumpa igen. Hon spärrade upp ögonen i en nästan korkad min när jag penetrerade henne, och började stöta i henne hårdare än jag vågat tidigare.

“FORTSÄTT! FORTSÄTT”, skrek hon och bet i min axel. Det smärtade och jag är i efterhand rätt säker att hon kom genom huden, men där och då kunde jag inte bry mig mindre. Det enda som spelade någon roll var att fortsätta knulla henne.

“Åh, jag kommer. Åh, jävlar, jag kommer”, kved hon där hon satt fastnaglad mellan en trasig spegel och en frustande rymdbandit. Hon skakade och hon stönade och hon kved genom orgasm efter orgasm, och efter ytterligare en stunds våldsamt knullande var vi båda redo att trilla ihop på golvet.

Vi tvättade oss. Vi kysstes ömt och kärleksfullt i duschen, och sedan klädde vi oss. Jag i mina byxor, min skjorta, mina stövlar och min brunröda rock. Hon i ytterligare ett tajt lindat färgglatt tygstycke som hon knöt över axeln. Hon skulle sälja mitt halsband, och jag skulle leta reda på Bosco.

Vi åkte hissen ned tillsammans, och jag stod med armen om henne hela vägen. Kanske kan jag en dag tänka mig att slå mig ned. Ha någon i mitt liv. Någon speciell. Dali? Vem vet. Bara vi inte bor på Kalypso.

Utanför byggnaden vände vi oss mot varandra. Hon såg på mig igen med sina stora vackra ögon, och sedan kramade hon mig. “Leta upp mig om du kommer tillbaka någon gång”, viskade hon i mitt öra, och innan jag hann svara vände hon sig och gick. En sekund senare var hon borta i folkmassan.

Dali. Jag skulle sakna henne. Det visste jag redan, men som på beställning dök Bosco upp runt ett hörn för att få mina tankar på annat håll.

“Morrn, pojk! Ursäkta att det dröjde. Hoppas du hittade något att ägna tiden åt.”

Jag nickade, och försökte att inte verka brydd. “Hittade du Ingen?”, frågade jag direkt. Bosco nickade.

“Vi har ett jobb, pojk.”

Samma morgon tog jag plats vid rodret på Sevilla, men för första gången var det inte bara lycka och frihet jag kände när motorerna vrålade och universum öppnades för mig. Jag började genast planera min retur till Kalypso, och till min vackra, blå, vän.

Dali.



Fler noveller av samma författare

Denna författare har inga andra noveller

Kommentarer

trosrecensenten 26 Februari 2019, 00:29

Fan vad roligt med lite tema! Gillade jättemycke!


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright