Det finns människor och tillfällen man inte glömmer. En som bjudit mig på flera av dessa stunder är min förra flickvän, Emma. Hon är gladlynt och med på det mesta. Stundtals är hon rätt påfrestande i sin verksamhetslusta, men mestadels trivs vi bra med varann.
Hon har ett starkt exhibitionistiskt drag, som jag stundom uppskattar mycket, och ibland tycker går för långt. Men då och då ger det sådana upplevelser man aldrig får igen.
Som förra sommaren när vi tog bilen till Ljusdal för att tillbringa en vecka tillsammans i en hyrd stuga. Det var varmt och soligt så vi var ganska lättklädda bägge två. Hon hade en top och shorts, och jag ungefär likadant klädd i skjorta och shorts.
Det var inte direkt en bilköernas dag utan vägen låg ganska tom framför oss. Då och då mötte vi någon och då och då körde vi om någon. Eftersom det är skogigt däruppåt och vägen inte är spikrak dyker andra bilar upp ganska oförhappandes, som email ungefär. Så vi kände oss ensamma och ostörda. Bara det är sällsynt när man är stockholmare.
Min audi har luftkonditionering, så hettan besvärade oss inte, men det är ju inte världens roligaste sysselsättning att köra femtio mil, direkt. Jag kunde se på Emma att hon började bli uttråkad. Som vanligt satt hon och sjöng med i radions utbud av poplåtar, men hon kastade då och då okynniga blickar på mig, och jag började bäva. Mest av förväntan. Man kan aldrig veta vad hon hittar på…
Så plötsligt knäppte hon upp säkerhetsbältet och jag öppnade mun för att säga något då hon flinkt tog tag i toppen och drog den över huvudet. Sedan spände hon fast sig igen, med ett muntert flin på läpparna. Själv fick jag med en medveten ansträngning igen munnen igen och log mot henne. En aning lystet, kan jag tänka mig. Nog hade jag vetat att hon inte hade behå på sig, men det var liksom mer framträdande nu. Emma har stora bröst, runda och fylliga, men ändå fasta och lite uppnosiga. I gengäld är hon inte av den magraste sorten, utan har lite bullig mage och markant rumpa.
- Du tycka om? frågade hon lite lagom självmedvetet och drog fingrarna runt de styvnade bröstvårtorna. Det är inte lätt att hålla koll på vägen när hon visar upp sig sådär. Mina shorts var ganska obehagligt trånga vid det här laget. Men hon vill ha svar när hon sagt nåt, så jag svalde.
- Hade du trott nåt annat? Fast jag kan ju tänka mig att restiden blir längre på det här viset. Jag kunde ju köra i diket, om inte annat.
- Du brukar vara så bra på att sköta flera saker på en gång, fortsatte hon retsamt och kupade sina händer om brösten underifrån så att det bildades en djup klyfta mellan dem. Så smekte hon brösten med fingertopparna och slöt ögonen till hälften.
När hon gör så grips jag alltid av en stark lust att bröstknulla henne. Fast nu var ju inte tillfället lämpat för sådana övningar. Jag ville helst komma fram till stugan innan lekarna blev alltför handgripliga. Att umgås med Emma är hur som helst väldigt stärkande för självbehärskningen. Men jag sträckte ut handen och smekte över de mjuka brösten. När bröstvårtorna kittlade min handflata suckade Emma nöjt och jag fick nästan bita mig i tungan för att slita handen tillbaka till ratten.
Efter nästa sväng kom en gammal Volvo emot oss. Emma draperade sitt midjelånga hår sedesamt över brösten, men jag tror ändå att det äldre paret blev ganska förvånade. När vi kommit förbi bilen skakade Emma på huvudet lite, så bröstvårtorna tittade fram i allt hår. Så började hon pilla lite på dem och lindade hårslingor runt dem. Jag knöt bägge händerna runt ratten och försökte koncentrera mig på vägen, men kuken hade helt andra idéer, och gjorde sig uppmärksammad gång på gång. Lite på försök stack Emma dit handen och började smeka lätt utanpå mina shorts. Jag var tvungen att tänka på isberg och geometri för att kunna fortsätta köra. Emma måste ha sett hur jag svalde, för hon log återigen sådär lojt lustfyllt.
- Stör jag? Jag kan sluta om du vill.
- Inte för att jag vill att du ska sluta, men det kanske vore bäst. Besviket plutade hon med munnen och tog bort handen från mitt skrev.
- Ska jag klä på mig också, tycker du? frågade hon lite sårat.
- Älskling, du vet att jag helst hade dig naken här bredvid, men jag trodde vi skulle försöka komma fram tidigt den här gången. Så nej, klä inte på dig igen. Även att bara titta på din vackra kropp gör mig enormt upphetsad, och det vet du mycket väl.
Som jag hoppats sträckte hon på sig och kråmade sig lite, glad och belåten. På många sätt är Emma fortfarande barnsligt lättillfredsställd, men det är vi ju lite till mans. Hennes nästa drag var jag dock inte beredd på. Hon knäppte upp de slitna jeansshortsen och dröjde med fingrarna i linningen. Så gav hon mig en pillemarisk blick.
- Ska jag ta av dem? Du sade ju att du helst såge mig naken. Och jag har inget under shortsen.
Nej, så mycket hade jag redan sett. Min kuk verkade ha ett eget liv och försökte mer eller mindre befria sig från shorts och kalsonger och jag hade inte mycket talförmåga kvar, för att inte tala om motståndskraft. Solen smekte hennes kropp med värme och intensitet, utforskade alla skrymslen och vrår den kom åt. Emma vred sig av välbehag och värme. Hon har alltid varit en riktig soldyrkare. Långsamt började hon kava ner byxlinningen runt höfterna. Mina kalsonger blev allt våtare av försats och det blev allt svårare att hålla ögonen på vägen.
- Du är allt en riktig trafikfara, Emma! Hon log förstås bara åt mig och sneglade menande neråt min mage.
- Svara nu då! Ska jag ta av dem?
- Du gör det svårt för mig att välja mellan det jag vill och det jag bör. Snälla Emma…
Purket knäppte hon igen. Men inte utan att först dra med fingrarna genom det mörka pubeshåret. Emma rakar sig ganska sällan för hon tycker inte om de ofrånkomliga hårsäcksinflammationerna. Dessutom har hon ett inte så litet nöje av själva håret. Hon säger att det är jätteskönt att pilla med det. Jag gillar det också så jag har inga invändningar.
I backspegeln dök det upp en merca som körde betydligt fortare än jag. Emma såg den också och bröstade upp sig med en sidoblick på mig. Fingrarna lät hon vandra från byxlinningen mot nyckelbenet i fjäderlätta cirklar. Trots värmen stod bröstvårtorna alltjämt i givakt och jag märkte att mercan plötsligt körde betydligt långsammare bredvid oss. Det dök upp en mötande bil, så föraren av mercan tvingades köra om ordentligt och istället lägga sig framför oss, vilket jag tyckte kändes betydligt tryggare. Det kunde ha blivit farligt om han riktat koncentrationen på min flickväns bröst snarare än på vad han hade för händer. Eller ja, bilen. Vem vet vad han annars hade i händerna…
Den mötande bilen svajade till lite oroväckande när den skulle passera oss. I alla fall för tillfället var jag fullt koncentrerad på bilkörningen. Nån av oss tre bilförare borde ju vara det, tyckte jag. Tydligen var jag inte ensam om den åsikten för mercans förare ökade snart farten igen och försvann utom synhåll. Den mötande bilen hade då för länge sedan försvunnit i fjärran. Vi var ensamma igen. Jag log mot Emma, smekte henne lidelsefullt över bröst och mage och lekte med de översta pubeshåren innan jag drog handen åt mig igen.
- Är du fortfarande uttråkad? Leendet jag fick sade mer än ord, men hon kan aldrig vara tyst.
- Tänk vad spännande en bilfärd ändå kan vara.
Snart nog kom avtagsvägen som vi skulle ta. Eftersom det bara var några kilometer kvar och dessutom betydligt lägre hastighet krängde Emma snällt på sig toppen igen. Vi behövde ju inte chockera grannarna med detsamma. Men min kuk lugnade sig inte för bröstvårtorna avtecknade sig tydligt genom det tunna bomullstyget. Jag visste att hon såg fram emot ”siestan” lika mycket som jag. Om inte mer.