Annas vidare öden och äventyr med Mästaren

Författare: felix_t Datum: 2010-07-21 09:27:23

Kategori: Kinky

Läst: 14 460 gånger

Betyg: 3.7 (3 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Tidigare noveller om Anna:
http://www.sexnovell.se/novell/15640/anna-och-mastaren/
http://www.sexnovell.se/novell/15790/anna-serverar-middag-hos-mastaren/
http://www.sexnovell.se/novell/16204/anna-serverar-hos-mastaren-igen/
http://www.sexnovell.se/novell/16512/anna-serverar-hos-mastaren-igen-2/

*****

Anna vaknade till, fast ändå inte. Hon låg någonstans i gränslandet mellan sömn och vakenhet, och för den delen mellan berusning och den efterföljande baksmällan. Hon förstod först inte vad det var som hade väckt henne. Men någonstans i sin dvala kände hon händer på sina skinkor.

Långt bak i huvudet började hon minnas. Till hennes förvåning hade Mästaren bestämt att inget mer skulle göras med henne under kvällen. Hon hade fått servera vidare, och sedan hade gästerna gått hem. När de var ensamma hade Mästaren sagt att hon fick sova i gästrummet. Hon hade tackat honom, innan hon förstod vad hon tackade jag till.

Långsamt började hon känna hur det värkte i armarna där hon hade dem bundna bak på ryggen. Benen var också hopbundna nere vid fötterna, och Mästaren hade försett henne med ögonbindel, öronproppar och en konstig gummiboll med rem. Gummibollen hade placerats i munnen och remmen fästs runt hennes huvud. Hon hade sedan lämnats på sängen som ett paket, varken mer eller mindre, och hon hade somnat i ren utmattning.

Hon gjorde en ansträngning för att klarna till i huvudet, men det ville sig inte riktigt. Hon kunde inte riktigt röra sig heller, men när händerna känt på hennes stjärt ett tag så tog de tag i henne och manipulerade hennes kropp så att hon låg på mage med stjärten rakt upp.

Anna kände ingenting i sin dvala, varken ängslan eller förväntan. Hon hade ändå inte kunnat protestera, inte slå omkring sig, ingenting. Hon kände hur händerna knådade hennes skinkor för att sedan dra isär dem. Berövad syn och hörsel var känseln hennes viktigaste sinne, och i takt med att hon kände hur händerna bearbetade hennes skinkor allt hårdare vaknade hon till och kände hur just de sinnesförnimmelserna skärptes.

Plötsligt kände hon hur någonting rann mellan skinkorna, någonting tjockt och kletigt som letade sig runt och ner i hennes anus. Hon motstod frestelsen att kvida till. Hon förstod utan vidare att det inte skulle spela någon roll. Hon beslöt sig för att låtsas som om hon sov, även om hon också förstod att Mästaren – om det nu var han som fanns där – mycket väl måste veta att han hade väckt henne.

Hon kände rörelsen i madrassen och förstod att Mästaren (var det han?) tog sig upp i sängen. Händerna hade dragits bort från skinkorna, men hon kände hur de hamnade alldeles bredvid hennes axlar. Trots sin föresats att låtsas som om hon sov tyckte sig Anna nu känna hur hon började darra i kroppen. Det dröjde bara ett ögonblick innan det som hon väntade sig hände, när Mästarens (om det nu var han) erektion tryckte mot hennes stjärthål.

Anna gjorde sig beredd för att ta emot honom, men hon var inte alls beredd på att det skulle gå så lätt för hans grova lem att sjunka in i hennes anus. Tydligen hade omgången hon fått under kvällen av Ulfs monsterkuk töjt ut henne ordentligt, eller så var hon ordentligt insmord. Hon bestämde sig för att ligga helt stilla och låta Mästaren(?) göra bäst han ville. En del av henne ville inte alls vara med om detta – hon kunde inte låta bli att känna att detta var ett hål som var till helt andra saker. Men en del av henne gladdes åt att stå till Mästarens(?) förfogande på det här viset. Hon låg och ansträngde sig för att ligga stilla medan han sakta trängde så långt in i hennes stjärt att hon kunde känna hans kulpåse mot sig. Med långsamma, rytmiska rörelser började han sedan röra kuken i henne.

Känslan överväldigade henne. Berövad syn och hörsel var hon akut medveten om varenda rörelse i hennes stjärt. Hon motstod frestelsen att jucka emot, utan lät Mästaren(?) trycka sig långt in i henne för att sedan nästa dra sig ur igen. Undan för undan ökade takten, och han tryckte sin kuk allt hårdare i henne. Anna tvingade sig att ligga helt stilla och ta emot. När hon kände hur hans organ växte till lite i henne förberedde hon sig på att få känna hans sprut, men det kom inget. Hon kände att det ryckte i hans kuk, men ingenting annat. Hon hann inte reflektera närmare över detta innan hjärnan slog om till sömnläge igen. Hon var tillbaka i sin dvala innan Mästaren(?) ens hunnit dra sig ur henne.

På morgonen kände hon sig ordentligt bakis av allt smygdrickande kvällen innan. När Mästaren slet av henne ögonbindeln och tog bort öronpropparna och gummibollen blev intrycken nästan för mycket för henne. Hon var dessutom stel i kroppen och sträckte ordentligt på sig när han lossade på repen hon hade kring armar och ben.

Som om det inte var nog ville Mästaren att hon skulle duka fram frukost åt dem. Det gjorde hon, med viss motvilja. Hon lyckades få i sig lite juice och kaffe och en skiva rostat bröd. Sedan blev hon illamående.

”Jag hoppas du sov gott”, sade Mästaren, som själv åt med god aptit. Anna fångade upp något i hans blick, och först då kom hon ihåg det som hänt under natten, men så svagt att hon hade trott sig drömma det om hon inte hade lyckats se på Mästaren att det verkligen hade hänt.

”Ja, Mästaren”, sade hon bara. Det kändes säkrast att hålla svaret kort.

Han hade fortfarande något i blicken som hon inte kunde tolka och inte riktigt gillade heller. ”Jag hade en mycket bra natt”, sade Mästaren, ”och jag sparade något till dig.”

Va, vad menade han? Hon såg hur Mästaren reste sig och tog fram något ur kylskåpet. Han höll det dolt för hennes syn medan han gick fram till henne. ”Jag sparade det här till dig”, sade han sedan, och höll fram en kondom. Det vilade rikligt med säd i den. Det slog henne med en gång att det var därför hon inte känt något när det gick för honom under natten.

”Vad ska jag med den?” ville hon säga, men hon förstod att det lät uppstudsigt, så hon stirrade bara fånigt på honom.

”Jag vill att du ska dricka ur den”, sade han. Genast vände det sig i magen på henne. Det kunde hon inte. Inte en chans. Till hennes förfäran blev Mästarens anlete genast mycket strängare. ”Jaså du tvekar”, sade han. ”Du mår kanske inte så bra efter allt smygsupande igår som tärt på mina reserver.”

Naturligtvis hade han märkt det. Hon kände hur det knöt sig i magen. ”Är det så den otacksamma slynan tackar sin Mästare?”

”F-f-f-...”, började hon.

”Tyst!” röt Mästaren och drämde handflatan i bordet. ”Min första tanke var att slynan behöver uppfostras ordentligt. Hennes förmåga att lyda verkar ju vara... mycket begränsad.” Han spände ögonen i henne. ”Men jag låter mig blidkas om slynan häller i sig min sperma nu med en gång. Nå, låt höra; hur ska hon ha det? En ordentlig lydnadslektion eller min sperma rakt ner i halsen från den här kondomen?”

Anna bara stirrade. Men innerst inne visste hon redan svaret. Hon kunde inte förmå sig att dricka innehållet i kondomen.

När hon meddelat sitt beslut fick hon i uppdrag att duka undan innan hon fyllde fyra gamla vinflaskor med vatten. Mästaren satte sig vid bordet med en tom plastmugg framför sig. ”Så”, sade han. ”Eftersom det tydligen är så svårt för dig att hälla upp dricka ska du få träna på det. När du klarat av att hälla upp utan att spilla fyra gånger på raken har du klarat uppgiften.”

Annas första tanke var att det väl inte kunde vara så svårt. Sedan insåg hon att Mästaren aldrig skulle göra det enkelt för henne. Hon var heller inte helt stadig på handen insåg hon. Men hon tog en av flaskorna och gick bort till Mästaren där han satt. Så fort hon vinklat flaskan för att hälla var Mästarens hand framme som en oljad blixt och knuffade till muggen så att vattnet skvätte ut på bordet.

Hans andra hand åkte lika snabbt upp och daskade till henne på kinden. ”Igen, Slyna!” sade han strängt. Anna försökte igen, med samma resultat. Hon kände hur det sved i ansiktet, men det tog tid för henne att lära sig läsa av Mästarens kroppsspråk. Varje gång hon skvätte ut vatten fick hon ta emot en ny örfil. När hon äntligen lyckades hälla upp utan att spilla kändes det som en stor seger, men redan nästa gång skvätte hon ut igen. ”Igen, Slyna!”

När hon äntligen lyckades hälla upp fyra gånger på raken utan att spilla hade hon tappat räkningen över hur många örfilar hon fått ta emot. Hon kunde riktigt känna hur röd hon var på kinderna, och det stack och sved på ett sätt hon aldrig tidigare hade upplevt. Men om hon förväntade sig att Mästaren skulle berömma hennes insats tog hon miste.

”Ny uppgift”, sade han bara, innan han beordrade henne att klä av sig naken.

Anna gjorde som hon var tillsagd. Någonstans inombords kände hon att hon bara borde skita i honom och ge sig av. Men hon kunde inte. Det var inte för att hon var rädd för honom – det visste hon inte ens om hon var – men någonting hon inte kunde förklara ens för sig själv höll henne kvar.

Hon drog av sig kläderna och stod så naken inför honom. Hon rös till när hon kände hans granskande ögon glida över sin kropp, och det var inte enbart av obehag, insåg hon.

”Vi skall arbeta på din kroppshållning”, meddelade Mästaren kort. ”Stå rak i ryggen och fäst blicken rakt fram.” Medan hon ställde sig som han önskade fyllde Mästaren plastmuggen med vatten innan reste sig och gick fram till henne. Lugnt och metodiskt balanserade han sedan muggen ovanpå hennes huvud. ”Stå kvar”, sade han sedan, innan han lämnade rummet.

Anna vågade inte röra en fena. Hon undrade hur länge Mästaren skulle vara borta, men han återvinde inom mindre än en minut. När han ställde sig bakom henne kunde hon känna hans andedräkt i nacken. ”Gå bort till andra väggen, vänd dig om, och kom tillbaka hit – utan att spilla.”

Hon hade inte tagit mer än två steg förrän muggen gled ner från hennes huvud och dunsade ner på golvet så att vattnet stänkte ut över köksgolvet. Hon hann knappt höra hur det ven i luften innan piskan Mästaren tydligt hade hämntat träffade hennes ena skinka. Hon skrek till och hörde genast hans iskalla röst. ”Om du inte var en så klumpig liten Slyna så hade jag inte varit tvungen att använda piskan. Ta upp muggen så gör vi om det.”

När Anna nu förstod vad som väntade om hon inte lyckades göra det som Mästaren krävde av henne, så blev hon bara än mer nervös. På nytt hann hon inte ta mer än två steg innan muggen gled av och vattnet stänkte vida omkring. På nytt fick hon ta emot ett hårt piskrapp, och på nytt kom Mästarens isande stämma: ”Om igen, Slyna. Det är du som bestämmer hur mycket jag skall bli tvungen att straffa dig.”

Efter några försök till lyckades det Anna att gå en lite längre sträcka, men så åkte muggen plötsligt i golvet. På nytt fick hon ta emot ett rapp. Kinderna hade börjat kännas lite mer normala, men istället kände hon hur skinkorna blev allt ömmare för varje slag. Efter ett otal försök till bet hon ihop och gav sig den på att hon skulle lyckas med det Mästaren krävde av henne. Och gick äntligen i land med det. Hur många rapp hade hon fått ta emot? 20? 30? Hon visste inte.

Mästaren lade piskan på bordet. ”Så”, sade han, ”det var bättre. Nästa gång du serverar vill jag inte veta av några misstag. Du skall agera helt perfekt och tänka på kroppshållningen i alla lägen.”

”Ja, Mästaren”, svarade Anna. Nästa gång? Hur kunde han vara så tvärsäker på att det skulle bli en nästa gång? Men hon visste samtidigt att det skulle bli en nästa gång, bara han själv ville det, och det ville han tydligen.

”När du har torkat upp här i köket kan du komma upp till sovrummet.” Torka upp? Var hon hans jävla piga eller något? Han fångade upp hennes blick och fyrade av en egen som sade att hon inte skulle sätta sig på tvären. Medan hon städade upp kunde hon inte låta bli att känna ett litet pirr av förväntan. Hon hittade också en huvudvärkstablett och kände hur det lindrade baksmällan lite.

Men när hon kom upp till sovrummet uppfylldes hennes förväntningar inte. Mästaren hade i och för sig tagit fram en salva som han smorde in hennes ömmande bak med, men efter det sade han bara åt henne att klä på sig igen. ”Men jag förväntar mig absolut lydnad av dig.”

”Ja, Mästaren”, svarade Anna automatiskt.

”Är det helt säkert att du lyder mig i allt, till punkt och pricka?”

”Ja, Mästaren”, svarade Anna igen, samtidigt som hon tänkte att hon inte kunde vara klok som sade det med tanke på allt som redan hade hänt henne. Hon såg hur Mästarens tungspets trängde fram mellan läpparna innan han tog till orda igen:

”Imorgon eftermiddag kommer jag och hämtar upp dig med bilen. Du ska ha på dig en blus och en kort kjol, men inga underkläder. Är det klart?”

”Ja, Mästaren”, svarade hon igen. Hon ville fråga vart de skulle åka, vad han hade för planer, men hon förstod instinktivt att några nyfikna frågor inte skulle uppskattas. Väl hemma i sin egen trygga vrå tänkte hon att hon inte riktigt kunde vara klok, men när hon tänkte tillbaka på det som varit var det inte utan att det pirrade till i henne, och hon visste att även om hon inte var klok så skulle hon göra som han sade åt henne att göra.

Nästa dag tog hon på dig en ljusblå blus och en lite mörkare kjol. Hon lämnade de två översta knapparna i blusen uppknäppta och gick omkring i kläderna hemma för att vänja sig vid känslan av att inte ha några underkläder under. Hon kontrollerade flera gånger att bröstvårtorna inte syntes genom blusens tyg – ifall de nu skulle någonstans där någon skulle kunna se att hon inte hade behå.

Kvart i tre ringde hennes telefon. ”Jag väntar”, var allt Mästaren sade. Nervöst låste hon lägenheten bakom sig och kände sig nästintill naken när hon gick ut till bilen som stod och väntade alldeles utanför porten. Så fort hon satt sig i passagerarsätet och dragit på sig säkerhetsbältet började bilen röra på sig. ”I handskfacket hittar du en ögonbindel”, sade Mästaren. ”Ta på dig den.”

Hon öppnade handskfacket och trevade med handen därinne. Hon kände hur den vid det här laget välbekanta spända nervositeten kom över henne när hon hittade tygstycket. Utan att blinka satte hon bindeln på plats och kände bilens rörelser desto starkare. Hon ville veta, men var inte säker på om hon borde...

”Vart ska vi, Mästaren?”

Det tog en stund innan han sade: ”Om jag hade velat att du skulle veta det hade du inte fått ta på dig ögonbindeln.” Han lät i alla fall inte arg. ”Låt oss bara säga att det du nu ska vara med om är en konsekvens från gårdagen.”

Anna tänkte så att det nästan hördes hur det knakade. ”En konsekvens av gårdagen? Vad menade han? Hon tänkte tillbaka, men kunde inte alls komma på vad han kunde mena med det.”

Färden gick i tystnad, frånsett motor- och trafikljud. Anna var inte ens säker på hur långt de hade kört när Mästaren efter några snabba svängar i rask följd stängde av motorn.

”Så. Du kan ta av ögonbindeln nu”, sade han. Hon gjorde som han sade och kisade i det starka solljuset innan hon lyckades orientera sig. Hon kände inte alls igen sig, men såg att de stod parkerade utanför vad som såg ut att vara en idrottshall. Mästaren öppnade dörren. ”Kom”, sade han.

Innan de gick in i byggnaden tog Mästaren fram en väska ur bagageluckan. Rätt omgående hörde hon ljuden av hejaramsor och applåder. På något sätt kom de in bakvägen i en hall där det pågick en handbollsmatch. Mästaren ledde Anna uppför en trappa så att de kunde gå längs hela hallen längst upp i byggnaden. Hon tyckte sig se hur han nickade till en av tränarna nere vid sidlinjen, men var inte säker. De gick nedför en trappa, sedan genom en lång korridor innan Mästaren öppnade en dörr. De befann sig i en ny hall, som var helt tom, och som liknade de gymnastiksalar Anna kände igen från skoltiden.

”Nu ska du få veta vad det innebär att ta konsekvenserna av din egen ovilja”, sade Mästaren. Han förde henne till en av salens långsidor. Sida vid sida fanns den välbekanta raden ribbstolar. Mästaren ställde ner väskan och tog fram några smala rep ur den. Han valde ut en av ribbstolarna och knöt det ena repet runt en av trappstegarna nära golvet, och sedan ett annat lite högre upp. Under ribbstolen stod en smal bänk utan ryggstöd bara någon decimeter eller två i höjd. Anna, som stod med nervdaller i magen förstod nästan ingenting när Mästaren sedan ur väskan tog en naturfärgad och -formad dildo som han ställde på bänken så att den pekade rakt upp.

När han tog tag i hennes arm och drog henne mot ribbstolen kunde hon märka en viss hårdhänthet. Ur väskan tog han en tub som hon snart såg var glidmedel. ”Smörj in dildon”, var allt han sade.

Anna tryckte fram en klick av medlet på dildon. Sedan smetade hon ut det. Dildon var ganska grov och såg fullständigt oanständig ut där den stod. Hon förstod nu att den hade en sugkopp i botten. När hon var klar med uppgiften tittade hon på Mästaren som om hon väntade sig beröm, men han tittade bara uttryckslöst tillbaka och sade: ”Sätt dig ner över den.”

”Va?” tänkte hon säga. Men hon hejdade sig i rättan tid. Vad han än hade i kikaren tänkte hon inte utsätta sig för att gå honom emot. ”Ja, Mästaren”, sade hon istället.

Hon var inte riktigt uppvärmd, och det gjorde lite ont när hon sjönk ner över dildon, men glidmedlet hjälpte till, och snart kände hon hur den grova tingesten fyllde henne. Den korta kjolen hade glidit upp över låren så att en betraktare utan direkta problem kunde se hur tingesten satt i henne. Utan ett ord gick Mästaren fram, tog tag i ett av repen som fanns bakom henne och drog fram de båda ändarna på vardera sidan om henne. Sedan knöt han repet om henne strax under midjan. Det andra repet knöts strax under hennes bröst, och hon kände nu hur blusen smet åt.

Anna visste att hon stirrade på Mästaren med stora ögon, men hon kunde inte hjälpa det. Hon visste inte alls vad detta skulle leda till, och hon vågade inte fråga heller – eller vågade och vågade; hon ville helt enkelt inte misshaga honom. Nya rep åkte fram ur väskan. Han tog hennes arm och sträckte ut den i dess fulla längd innan han band fast den vid ribbstolen, och upprepade proceduren med den andra. Hon satt nu fasttjudrad vid ribbstolarna och kände hur det knöt sig i magen. Än mer gällde det när han tog fram något slags metallanordning ur väskan. ”Gapa!” sade han. Anna lydde och förstod snart att hela syftet med anordningen var att hålla hennes mun halvöppen. Vad det än var Mästaren tänkte göra så var det redan något helt bortom hennes vanliga referensramar.

Mästaren ställde en låg pall framför henne innan han betraktade sitt verk en stund. Han såg nöjd och nästan lite glad ut. ”Sitt kvar”, sade han, som om hon kunde annat. ”Jag kommer snart.”

När han hade gått testade Anna att dra i armarna, men de rörde sig knappt alls. Hon kände redan att det skulle värka ordentligt i dem om hon var tvungen att sitta så här någon längre stund. Hon försökte röra sig framåt och upptäckte att hon i princip inte kunde flytta ryggen mer än några milimetrar ifrån ribbstolarna. Hon var akut medveten om atrappen hon satt på, men än mer om de fjärilar som nu levde loppan i hennes mage. Hon funderade igen på vad han kunde mena med att ta konsekvenserna av sin egen ovilja, men kom ingenvart.

Hon ryckte till när hon hörde hur dörren öppnades igen. Tänk om det inte var Mästaren. Hon såg snart att det var Mästaren, men hjärtat började bulta som en stångjärnshammare när hon såg att han slog följe med en hel klunga män. De flesta hade idrottskläder på sig, men några var kostymklädda. För att stilla sin nervositet räknade hon dem alla. 23 stycken; herregud, vad var detta?

Klungan ställde sig en liten bit framför henne. Mästaren tog plats snett framför henne. Med blicken intensivt stirrande stack han ner handen i kavajfickan. Nästan genast började dildon att rotera i henne. Anna flämtade till, helt tagen på sängen – så att säga – av detta. Hon förstod nu att Mästaren hade en fjärrkontroll i kavajfickan.

Nervös som hon var hade Anna ingen möjlighet att stå emot känslan i hennes sköte när tingesten började rotera lite snabbare. Hon försökte låta bli, men kunde inte låta bli att stöna till. Framför henne lirkade männen en efter en fram sina organ. Där fanns alla former och storlekar, verkade det som. Snart stod alla 23 och runkade långsamt medan de betraktade henne.

”Är det inte din födelsedag, Janne?” sade någon.

”Jo”, sade mannen som tydligen hette Janne.

”Då kan väl du få äran att börja?”

En lätt knubbig man med uttunnande hår i 35-års åldern klev fram. Vad hans utseende i övrigt lämnade att önska så hade han kompenserats av naturen med en kraftig doning. Han gick fram till henne och ställde sig på pallen. Hela tiden drog han i kuken med ena handen. Med den andra strök han henne nu över håret. Hans kuk var bara centimetrar från hennes ansikte, och hon kunde känna doften från den. Anna började förstå nu varthän det här barkade. Hon ville göra motstånd, men de ständiga rotationerna i hennes underliv undergrävde hennes motståndskraft.

Janne runkade allt snabbare. Anna försökte att inte själv stöna när mannens andhämtning blev allt kortare. Så ställde han in siktet och fyrade av en stor stråle rakt mot hennes mun.

När Anna kände sperman i sin mun försökte hon instinktivt svälja, men det var som att sitta hos tandläkaren. Det ville sig inte riktigt, och hon fick vinkla huvudet för att undvika att nästa stråle hamnade i munnen. Hon dreglade ut sperma genom munnen samtidigt som en ny stråle träffade hennes kind och överläpp. Några strålar till träffade henne innan Janne var klar. När hon tittade ner såg hon hur hans sperma fläckade hennes blus. Den var en av hennes finaste, men det kunde hon inte göra någonting åt nu.

Särskilt inte som två män till klev fram. Båda runkade ihärdigt och det tog inte alls lång tid innan den ena var på väg. Han tog tag i hennes huvud och såg till att hon inte kunde undkomma när han tryckte ollonet mot hennes mun och fyrade av. Hon lyckades svälja lite och hålla kvar resten i munnen. När han var färdig åkte huvudet fram och mer sperma rann ut över hennes klädsel. Den andra mannen riktade kuken mot hennes urringning och lät laddningen rinna ner mellan hennes bröst.

Tjugo till, hann hon tänka. Dildon roterade ståndaktigt vidare i henne och tvingade henne att känna lust när nästa man klev fram. Han runkade kuken snabbt och intensivt, men hade ingen kontroll över var sperman hamnade. En stor stråle sköt upp i hennes näsborre och hon var tvungen att snyta ut den bäst hon kunde medan han kladdade ner hennes ansikte med resten. Den femte mannen sprutade i hennes mun och över hennes haka. Kladdet droppade nu från hennes ansikte medan hon stönade av att Mästaren ökade farten på dildon.

Nästa man var riktigt lång. När han ställde sig på pallen var hans kuk i nivå med Annas hårfäste. Hon stirrade rakt in i hans kulpåse medan han runkade. Sedan riktade han staken mot hennes panna och fyrade av. Han hade en hel del att bjuda på, och när hans sperma rann ner mot hennes ögon blev Anna tvungen att blunda. Hon kände hur kladdet rann ner över ögonlocken och vidare ner. Hon kunde inte längre öppna ögonen utan höll dem hårt slutna medan nästa man kom fram.

Från och med nu tappade hon räkningen. Hon var intensivt medveten om den grova dildon som grävde i hennes fitta, samtidigt som sprut efter sprut träffade henne i ansiktet. Helt nedsölad i ansiktet kunde hon bara sitta där och vänta på att nästa spermaladdning skulle läggas till kladdet.

Så hände något som hon knappt var medveten om förrän det hände. Den roterande dildon gick inte att stå emot länge. Fasttjudrad vid ribbstolen och med flera lager sperma över hela ansiktet började det rycka okontrollerat i Annas kropp. Hon kände hur någon runkade av sig i hennes urringning och en annan lyckades pricka hennes mun medan orgasmen skakade henne. Hon kunde bara sitta och flämta medan de sista av männen tömde sig över henne. Sedan hörde hon steg som lämnade salen. Dildon slutade rotera. Sedan kom Mästarens röst. Han måste stå väldigt nära henne.

”Låt det bli en läxa för dig. Vill du inte ta emot din Mästares sperma, så...” Han lät resten hänga i luften, men där hon satt med ansiktet helt nedsölat behövde han inte säga mer. Anna kände sig både upprymd och förnedrad samtidigt, och hon visste inte vilken känsla som övervägde. Hon kände något mjukt mot ansiktet. En handduk. Mästaren torkade av henne och hon blinkade när hon slog upp ögonen. När hon tittade ner såg hon att blusen hade oändligt många blöta, kladdiga fläckar på där sperman droppat.

”En sak till...”

”Ja, Mästare.”

Örfilen kom som en fullständig överraskning. Chockat stirrade hon på honom. ”Du får aldrig komma utan att be om lov. Aldrig någonsin. Har du inte fått det gjort klart för dig?”

Hon slog ner blicken. ”F-förlåt, Mästare.” Hon belönades med en ny örfil.

”Det där biter inte på mig. Tydligen behöver du tuktas ännu mer din olydiga lilla slyna.”

”Ja, Mästare”, svarade Anna. Hela vägen tillbaka i bilen medan hon på nytt satt med ögonbindel på kunde hon bara tänka på det Mästaren sagt. Hon behövde tuktas ännu mer. Vad kunde det innebära? Hon kunde tänka sig på ett ungefär, och det fick det att slå knut inombords.

När de nästan var framme fick hon ta av sig ögonbindeln, och när Mästaren stannade till utanför hennes port vände han sig till henne: ”Jag ska ta mig tid att fundera ut hur slynan bäst kan sona sin olydnad”, sade han. ”Jag hör av mig när jag har det klart för mig. Under tiden för slynan under inga villkor tillfredsställa sig själv eller bereda sig själv minsta njutning. Är det klart?”

”Ja, Mästare”, svarade Anna.



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright