Eriks saga del 1 - Självrisk

---

---

((( Innan du läser denna novell)))

När jag skriver så skriver jag långt. Jag skriver om mig själv - men utifrån mitt alterego. Jag kör 50% sanning och 50% fiction. Vad som är vad får ni lista ut själv. Om du är ute efter en quick fix så är detta inte novellen för dig. Om du vill att det ska gå långsamt och tillslut nå klimax så ska du fortsätta läsa.

Vad som följer är en liten baksidetext.

Erik säljer elektronik på ett stort elektronikföretag. Hans arbetsdag ser oftast likadana ut efter sex år i branchen. Men en dag händer något han aldrig kunde räkna med. Något som skulle slå frö i ett gammalt intresse han bar på - och en kund som behövde lite extra hjälp.

Detta är historien om hur Erik återfann sitt intresse för fotografering efter ett möte han aldrig skulle glömma.




Snart inne på sjätte året. I nästan sex långa år hade Erik sålt elektronik i en butik strax utanför stan. Ett shoppingcenter med fyra anslutningar med buss och tåg. Det är märkligt hur tiden går. Hur han en dag började som praktikant, visade framfötterna och sedan avancerade upp till säljare med fast anställning. Inga fler avancemang därefter. Trotts möjligheter att gå vidare så hade han stannat där. Han var nöjd. Det behövdes inte mer ansvar och lönen var bra om Erik var bra. Nu tjugonio år, singel och med en tvåa sex kilometer från jobb och ingen bil, inget körkort. En cykel och 40 minuter motion per arbetad dag i ur och skur. Vinter som sommar bortsett från stormar och snö.

Det var en helt vanlig dag. Dörrarna slog upp klockan tio en fredag i oktober. Många gånger är inte arbetsveckan slut klockan sju på en fredag. Det är vanligt inom handeln att man jobbar två eller tre helger i månaden, men för Erik var det slutet av en sexdagarsvecka. Han lämnade en intensiv tid bakom sig. Ingen semester under sommaren alls. Han hade sett till att jobba fullt ut hela sommaren. Gällde att täcka upp alla semestrar och den siste hade precis återkommit från semester och pappaledighet.
Det berörde inte Erik. När vintern kom, mörkret, det var då Erik behövde sin paus. Då packade han sin väska och reste någonstans, ensam. Alltid ensam. Det var sån han var. Kanske av eget val, kanske inte. Han kunde inte riktigt få ihop det själv och lät det därför bero. Han lät det vara, liksom allt annat i livet som han hade svårt för. Två misslyckade uppkörningar på bilskolan, låt det bero. Misslyckade uppsatser på universitetet, låt det bero. Det fanns kanske bara en sak han var bra på här i livet. Han var bra på att sälja. Siffrorna menade åtminstone på det, även om han själv tycktes ha svårt att tro.


Det var några minuter efter att dörrarna öppnat som en ung kvinna steg in i butiken. Hon hade brunt, nästan svart svallande tjockt hår, kanske en och sjuttio lång. Förmodligen lite kortare om hon steg ur sina högklackade stövlar. Hon hade eleganta kläder som gick i svart. Passade hennes ögon bra. Erik gissade på sydeuropeisk härkomst. Hon hade ett sug i blicken som han genast lade märke till.

Hon ställde sig vid bärbara datorer och tittade. Hon ögnade igenom modell till modell då Erik gick fram och frågade om han kunde hjälpa henne. Frågan har ställts fler gånger än vad som rimligtvis kan räknas, och på så många olika sätt där finns att säga det på. Vanligtvis är svaret;
”Nej jag tittar bara.” Då säger Erik som så många gånger förr:
”Säg bara till om det är något du vill ha hjälp med” Sedan vänder han sig om och just då, som alltid, säger kunden;
”Jo, jag undrar vad skillnaden är mellan...”

Konversationen gick precis så. Erik förstod. Han kunde själv relatera. Hur man går in i en butik. Hur en charmig säljare med påklistrat leende kommer fram och kastar sig över sitt byte som en gam. Därför lät han kunden själv nappa på betet han så fint lagt ut. Först fick kunden avväpna säljaren med att säga att han eller hon bara tittar. När säljaren retirerar plockar hon snabbt själv upp betet och säljsamtalet kommer igång.

Erik skulle precis vända sig om när hon frågade om det fanns en laptop till ett bra pris.
”Jag är inte så bra på det här med datorer och teknik och sånt” sade hon. Där fanns en brytning. Ändå var det flytande svenska. Det kallades så fint för malmöitiska, men samtidigt var dialekten ändå välartikulerad. En ovanlig melodi med rullande tungljud. Hennes näsa var liten men rak, och ögonen smala och intensiva. En liknelse slog honom. Hon såg ut som Jasmine ur den tecknade versionen av Alladin. Eriks första kärlek som barn. Han kunde se den filmen om och om igen.
”Vad kommer du använda datorn till?” frågade Erik. Behovsanalysen var viktig. Det var nyckeln till en lyckad affär och Erik brukade vara bra på lyckade affärer.
Hon tänkte efter, tog ett djupt andetag och lade huvudet på sned. ”Jag vet inte riktigt, sånt man brukar använda en dator till. Facebook och bloggar, betala räkningar och...” hon log ”...porrsurfa?” Hon sökte Eriks ögon för att utläsa hans reaktion.
Det hade hänt när Erik ställt samma fråga till äldre män att de svarat på detta viset. Det var sällsynt, men några gånger hade det hänt. Då skrattar man och går vidare som om ingenting har hänt. Men nu stod en ung vacker kvinna med ett busigt leende framför honom och hon hade sagt just det som alla gör, men ingen pratar högt om.

Erik stakade sig, harklade och sade ”dont we all?” med ett halvt leende. Sedan gick han direkt vidare med nästa fråga, nästan som om inget hade hänt. Inombords var han nära på att skratta.
”Vad är det mest krävande du kan tänka dig att datorn måste klara av?”
Kvinnan tänkte efter utan att svara.
”Spelar du några spel?” Frågade då Erik.
”Nej, inga spel. Min gamla dator klarade inte spel.”
”Skulle du vilja kunna spela spel?”
”Kanske? Jag vill ha en dator som klarar sig en tid.” Hon nämnde dessutom att hon tycker om att hålla på med bilder. Hon skulle köpa en digital systemkamera också, lära sig ta bra bilder.

Erik tog henne till en dator som han tänkte skulle passa. Den var bygd i borstad aluminium och var femton tum stor. Priset låg på en anständig nivå för en bra multimedia dator. Inte något billigt skräp som går sönder efter två år. Erik tyckte inte om att sälja dålig elektronik.
Efter ytterligare ett par frågor om vad hon kunde tänkas använda datorn till så kände Erik sig redo för en produktlösning.
”Denna datorn har en kraftfull AMD processor. Jag skulle kunna visa dig en dator med intel processor istället, men de är i regel dyrare i förhållande till vad du får i prestanda. Denna dator är mer än vad du behöver idag, men den kommer kunna följa med i utvecklingen några år fram. Den är dessutom snygg och har bakgrundsbelyst tangentbord så att du kan se dem när det är....mörkt i rummet.” Erik märkte hur han hade fått till slutklämmen på sin pitch helt omedvetet. Fördelen att ha ett upplyst tangentbord när man porrsurfar fanns där subtilt.

Kvinnan kände på datorn med sina fingrar. Hon stod på sidan och Erik tyckte om hennes profil. Kanske Erik hade haft modet att säga det om han träffade henne ute en kväll? Troligtvis inte. Han behövde många drinkar i kroppen för att ens våga säga hej.

”Den är fin” sa hon och log ett halvt leende. Det var något med hennes leende, hur hon kunde le med bara halva munnen och ändå tränga rakt in genom Erik. För första gången under hans yrkesliv i butik höll han på att tappa allt. Vad var det med denna kvinnan som slog sönder allt? Erik log tillbaka. Inte ett tillgjort leende, ett äkta leende.
”Jag ville köpa en digitalkamera också” sa den nu mycket mystiska kvinnan framför honom. De gick bort till kameraskåpet och snart hade hon bestämt sig för en bra digital systemkamera med väska och minne. Priset verkade inte bekymra henne alls.
Erik tog samtalet till avslut och frågade om han skulle hämta datorn och kameran? Hon svarade att det gick bra och Erik gick mot lagret. Väl utom synhåll öppnade han munnen, fyllde lungorna med luft tills det spände. Skakade på huvudet och gestikulerade till en kollega på lagret. Händerna upp mot skjortkragen för att släppa ut ånga. Han kände sig faktiskt varm och lät andan gå.

Erik kom ut med datorn och kameran och de ställde sig vid en terminal. Han föreslog en laptopväska, en mus och passade på att fråga om hon skulle använda datorn till skolarbete eller andra typer av textredigering och ganska snart hade han ett kvitto han var nöjd med. Han erbjöd antivirus så att hon kunde betala räkningarna tryggt på internet samt slippa onödiga intrång. Hon sa i princip ja till allt utan frågor. När det kom till att prata om försäkring på datorn och kameran sa hon först nej. Tyckte det var en stor kostnad och har liksom så många andra hört att de är onödiga. Men Erik tog inte ett nej för ett nej. Den säljare som lägger sig vid ett första nej är inte säljare, han är på sin höjd expedit och tar inte sitt yrke på allvar. Självklart ska man respektera kundens beslut, därför brukade Erik lägga sig först efter tredje försöket. Ändå utan att vara påstridig. Han hade hört hur andra kunde vara påstridiga och muta sig till försäkringar. Erik argumenterade sig till dem istället. Sakligt och tydligt. Att förklara vad garanti är kontra reklamationsrätt, sedan vad försäkringen täcker och inte täcker. Erik var faktiskt noga med vad en försäkring inte täcker.
Två nej blev ett ja. Det brukade bli så när Erik säljer. Nu var han nöjd och kvittot landade på strax under sextontontusen och kvinnan hade nu allt hon behövde. Erik bad kvinnan om legitimation. Det brukade vara enklast så. Bara att skriva av det som står på identifikationskortet och inte hänga upp sig på konstiga stavelser. Hon tog fram sin plånbok ur väskan, tog fram körkortet.
Erik tittade på bilden. Hon var vacker, huvudet lite på sidan så att hon visade örat. Hon hade tagit sitt körkort när hon var arton. Hon var född -88. Luciana hette hon.
”Du har ett fint namn” sa Erik.
”Jag kallas Lucia” sa hon och fortsatte på sin sjungande dialekt.
”Kan man få hjälp att komma igång med allt?”
”Javisst” svarade Erik och skulle precis börja packa upp datorn vid terminalen. Då hejdade hon honom,
”Bra, hemma hos mig klockan nio?”

Erik hade gjort några hembesök ibland. Han hade ställt in TV kanaler till kunder, satt ihop hemmabio system och trådlösa nätverk. I början något avhållsamt. Han var som vanligt osäker på sin förmåga. Rädd för att misslyckas. Men det hade gått bra alla gånger så numera var det enklare att ta sådana jobb. Han brukade ta sexhundra för ett hembesök.

Sagt och gjort. Luciana lämnade butiken och Erik undrade vad som egentligen hade hänt? Hade hon flörtat med honom? Hon hade varit charmig, men ingen brukade vilja charma Erik. Han såg förvisso inte dålig ut, men han var ju inte utmärkande snygg. Statistiken för hans utseende talade liksom emot honom om han bröt ner det till beståndsdelar.
På tio år hade han haft två flickvänner. Sedan hade det varit ett gäng one night och där hade varit en KK en kort period, men detta var fram till att han var tjugosex. Därefter hade det stannat av. Nu var det ett år sedan han hade haft sex. Innan dess hade det varit ett och ett halvt år. Han hade helt enkelt slutat jaga. Tyckte att det var dags att en tjej skulle ta initiativ. Trotts det var han aktiv på flera dejtingtjänster, varav ett par vuxnare alternativ. Men det hade aldrig hänt något. Han var väll inte så bra på att skriva till tjejer. Det man skriver drunknar ändå i ett hav av sex-förslag. Att skriva ett litet ”Hej, jag tycker du är vacker och gillade din presentation” försvinner så lätt i etern. Att istället skriva ”Tjena bruden, söt du e, vad säger du om att träffas hos mig ikväll och ha lite kul?”skulle garanterat ge fler och större reaktioner. Erik ville inte skriva så.
Han hade inga romantiska intentioner med de mer vuxna dejtingtjänster. Där ville han bara hitta någon som ömsesidigt ville utnyttja honom så som han ömsesidigt utnyttjade henne. Inget konstigt med det. Så dessa åren i dejtingträsket gick ut på att vänta att någon skulle lägga sig framför honom så att han kunde få snubbla till ordentligt. En strategi som var mer än lovligt misslyckad. Nu var Erik snart trettio och började förlika sig med tanken att gå ensam genom livet. Bara låta det bero.
”Vad håller jag på med? Går händelserna i förväg sådär?” Erik log åt sig själv. Skrattade till när han snurrade ett halvt varv och skakade på huvudet. Hans högra hand for upp till ögonen och pannan för att instinktivt förmedla en fundersam gest mot sig själv.
Det fanns en kosmisk lag som styrde hans liv. Det du tror kommer hända, det kommer aldrig hända. Som ett försök att överlista denna regel så brukade han leka med tanken att inte vilja det han vill ska hända. ”Jag vill absolut inte ha sex med henne.”
Erik tänkte att han borde lämna över besöket till sin kollega. Han skulle ju ändå inte gå miste om något. Vad ser hon i mig? Jag blir bara besviken, ingen idé att skruva upp förväntningar” Erik tillade i sitt resonemang; ”Hon frågade dessutom bara om att få komma igång med sin dator.” Mer var det inte och det skulle inte bli något mer. Detta var bara ett helt vanligt hembesök. Han skulle trycka på startknappen. Skapa ett användarkonto, uppdatera windows till senaste versionen och installera antivirusprogrammet. Det var allt.
Han kom på att han glömt nämna vad han skulle ta betalt för besöket, men det var inte hela världen. Innerst inne kunde han själv betala för att komma hem till henne och trycka på startknappen. Erik skrattade igen. Han resonerade att hon måste ha pojkvän. Alla tjejer han någonsin tittat på en extra gång hade pojkvän. Det var ännu en av dessa kosmiska lagar som styrde hans liv. Men det pirrade ändå till i hans mage. Det gick inte att förneka att Erik började känna sig kär. Det var helt enkelt för bra för att vara sant.
Erik bestämde sig för att ändå göra ett försök att vilseleda den kosmiska lagen. Han berättade för en kollega att han hade ett hembesök att göra på kvällen klockan nio. Frågade hövligt om kollegan ville ta det istället. Inombords visste Erik att det skulle bli ett nej, men det var en chansning. Den kosmiska polisen skulle kanske låta sig luras och tro att han inte ville ha träffa henne och därmed väva om ödets trådar till att det blev en träff En fånig tanke, men detta var vad Erik lärt sig av livet. Det blir aldrig som man vill.


Del 2.

Butiken stängdes ner och Erik cyklade hem. Det var hans sätt att motionera. En snabb tur på morgonen för att hinna i tid till jobb, en lite lugnare tur hem, ibland stanna till utanför mataffären för att fylla på förnödenheter. Men nu hade han bråttom. Snabbast hade han cyklat på sjutton minuter när vinden var med honom. Denna kväll låg den svagt mot nordost. Bitvis medvind men annars inte så mycket luftmotstånd. Det skulle gå snabbt. Han ville duscha, byta om och äta något.

Han låste upp dörren och hälsades av sin katt. Hon hette Linnea och var egentligen inte alls Eriks katt. Hon ägdes av någon organisation som tog hand om hemlösa katter. Eriks förra flickvän hade ett par hemlösa katter. Under deras förhållande hade Erik råkat säga kanske mer än en gång att han gärna ville ha en katt, men inte så länge han bodde i en trång liten etta på trettionio kvadrat. Därför tackade han nej till alla förslag.
Förhållandet tog slut en dag. Hon ville åt ett håll, Erik åt ett annat, så de avslutade det hela på ett bra sätt och höll kontakten. Hon fick dock en ny katt in i flocken som ställde till med problem. Hon kunde inte umgås med andra katter. Därför tvingades hon bo i ett litet kök på tolv kvadrat. Erik fick då åter igen frågan om han kunde tänka sig, bara för max två veckor vara värd för denna katt. Ha svarade att det var okej. Det var fyra år sedan.
Kattorganisationen glömde bort katten. Erik hade försökt ringa och maila dem ibland. De skulle ”återkomma” men det hände aldrig. Visade sig att Linnea var svår att hitta ett hem åt då hon led av en foderallergi. Erik tog saken i egna händer och utredde allt hos olika veterinärer. Gick inte att fastställa vad hon var allergisk mot, men Erik hittade ett foder som hade ett syntetiskt framställt protein som fungerade någorlunda bra.
Erik sökte igenom golven i hans tvåa. Han hade flyttat sedan han fick Linneá och valde en stor tvåa så att hon skulle få lite utrymme. Hon kunde dessutom gå ut på balkongen själv. Erik hade satt ett grönt nät på balkongräcket så att hon inte skulle kunna hoppa upp och ramla ner. På mattan i vardagsrummet hade hon kastat upp igen.
”Alltid på mattor” tänkte han och lät det ligga. Det fanns ingen idé att torka upp det från en ryamatta. Det fick torka in. Om tre dagar skulle dammsugaren ta allt på en gång. Det var det som var så bra med specialfodret hon åt. Det torkade snabbt.
Linneá klättrade högst upp på sitt katträd och ville leka. Erik gjorde lite ljud ifrån sig samtidigt som handen for fram och tillbaka. Hon jagade handen med tassarna, alltid med klorna indragna. Hon var en snäll katt, och de hade liksom växt ihop på något vis. De var ensamma själar, men de hade ändå varandra. Linnea sa godnatt till Erik var gång han skulle sova, hon var där när han vaknade.

Efter två Billys Piroger, ett glas cola och en dusch var klockan redan kvart över åtta. Det var dags att skynda sig. Erik tog en sista blick i spegeln. Håret var blött och han drog det bakåt. Det var för långt egentligen, han borde ha klippt sig sedan en månad tillbaka.
Tre dagars skäggstubb. Han lät bara rakmaskinen ta kring halsen och under hakan denna gång. Lite rakvatten på det och därefter Calvin Klein. Tankarna hade farit åt alla håll när han bestämde sig vad som vore passande att ha på sig. Det var ju ingen dejt han skulle på, men det kändes som en dejt. Hur han än försökte tränga undan tankarna slutade det med en finare uppsättning kläder. Svarta byxor, samma typ som han brukade jobba i. En mörk strykfri skjorta, tre knappar uppknäppta för att ge ett avslappnat intryck. Brösthåret kunde precis skönjas. Svarta finskor och en svart rock med en liten halsduk, stickad på ena sidan och silke på andra. Han såg sig själv i spegeln igen. Han var alldeles för fint uppklädd för att åka hem till någon och trycka på en knapp. Ångest kom krypandes och han fick en klump i magen. Han borde slita av sig allt och dra på sig en stickad tröja, men klockan var tjugo i nio och på sängen låg redan tre byxor och fyra skjortor spegeln inte godkänt. Det fick räcka nu. Han släkte lamporna bortsett från en. Katten skulle inte behöva tassa runt i en grotta. Låste dörren och for ner till cykeln, startade bak och framlykta och for ner mot stan. Alldeles för elegant klädd för att ens cykla, men tiden var knapp.

Erik var inte glad i att komma försent. Han var gärna punktlig, kanske lite väl punktlig. Att komma in till jobb och stämpla in på minuten var en följetång med svetten jagades i ryggen. Men nu fick han hålla ner på kraftansträngningen. Fem över nio ställde han cykeln och gick in till innergården där hon bodde. Stor fastighet med hyres eller bostadsrätter på sex våningar. Månen lyste perfekt upp gården och någon gick där med sin hund. Där var en fest på andra våningen från ena uppgången, men Erik gick vidare till nästa. En stor röd dörr ledde vidare till trappuppgången. Erik kände sig mycket nervös helt plötsligt när han stegade upp för trapporna. Någon lyssnade på musik och Erik följde det svaga ljudet till en dörr det stod Luciana på, därefter ett lång efternamn han inte kunde uttala.
”det handlar bara om en installation” Han ska se till att hennes dator fungerar som den ska, kanske visa henne lite trick med kameran hon köpte, men inget mer. Han skulle inte förvänta sig något mer alls för där fanns inget att förvänta. Han fyllde lungorna med luft, höll andan några sekunder och kände hjärtat bulta. Han andades tungt ut och ringde på dörren. Bara några hjärtslag senare rasslade kedjan till och Lucia stod där med tindrande ögon. Det kom en doft av rökelser och söt parfym från hallen.
”Hej” sa hon och log. ”Jag var rädd att du inte skulle komma, ...välkommen in”
Hon öppnade dörren helt, Erik tackade och gick in. Hon bar en mörkgrå åtsittande klänning som följde hennes kropp ner under höfterna. Där tog svarta strumpbyxor över. Hon bar ett bälte där midjan var som smalast. Hon var med andra ord förblindande vacker. Det tjocka mörka håret föll omkring henne bortsett från luggen som var förd bakåt med en klämma. Det fanns något vilt i hennes utseende. Så vacker, så intensiv. Hennes armar var fria, hon hade en urringning som gömde något respektingivande.
Erik insåg att han inte sagt något sedan han steg in.
”Vad fint du har det här” var det första han kunde komma på att säga. Han såg snart att han menade varje ord. Det var en fin lägenhet, högt i tak, djupa rum. Lucia hade inrett allt själv och det kändes väldigt osvenskt. Kanske en viss avsaknad av färdiga lösningar från IKEA och mer självständigt tänkande? Hon hade ett glasbord vars stomme var torkade björkstammar. På väggarna hängde flärdfulla tavlor och dekorationer. Hennes inredning kändes som en explosion av flera olika kulturer som landat i samma gryta. Stereon spelade klubbmusik, men Lucia sänkte volymen och tryckte fram en ny skiva. En lugnare musik trängde genom tystnaden.
”Har du rest någon gång?” frågade Lucia när hon märkte att Erik fastnat bland alla fotografier på en vägg.
”Tre gånger Thailand, en gång Egypten” svarade Erik. Han såg Lucia på varje bild. Hon red på elefanter, hon åkte skidor, hon satt bak på en jeep på en safari, förmodligen Afrika. Hon kramade om en kompis med lutande tornet i Pica i bakgrunden och på en annan bild höll hon en av pyramiderna i handen. Ett optiskt trick som var populärt att göra bland turister.
”Jag ser du också varit i Egypten, vad tyckte du?”
Hon svarade att hon tyckte det var en intressant resa. ”Kul att du själv varit där, hade du roligt och vem var du där med?”
Erik berättade kortfattat om resan. Det var första resan han åkte på helt själv, hur han lurades av säljare på gatan och köpte resor som inte fanns. Men sammanfattade att det var en nyttig resa. En resa som visade för honom att allt ordnar sig tillslut ändå. Men han skulle inte vilja åka tillbaka, eller om i så fall för att se konungarnas dal som han missade att se. Lucia pekade på en bild som visade att hon varit även där. Hon såg några år yngre ut på bilderna som var från Egypten, innan oroligheterna började ta form.
De kallpratade om resor ett tag. Hon var berest, långt mer än vad Erik var, och även hon hade gjort några av dessa resor på egen hand. Hon tyckte om att klara sig själv.
”Dricker du vin?” frågade plötsligt Lucia och Erik svarade snabbt ja. Det blev nu uppenbart för Erik att detta faktiskt var en Dejt. Lucia gick ut mot köket och hämtade en redan öppnad flaska vin, Two Towers. Erik kände till det och tyckte det var för sött för hans smak, men sa naturligtvis inget. Tackade och tog emot.
Datorn stod uppackad och klar på det ovanliga glasbordet på björkstammar. Den var dock inte påslagen. Det rådde inga tvivel dock för Erik att hon borde vara fullt kapabel att sätta igång den och säkert kunde hon också modelera i 3D program för allt Erik visste. Detta var en klipsk tjej utan tvekan. Bredvid datorn fanns ett färdiglöst Sudoku från dagens metro.
Det fanns levande ljus runt om i lägenheten och Lucia drog ner dimmern i rummet, sedan sjönk hon ner ledigt i soffan bredvid Erik. Närvaron fick hjärtat att slå hårda slag och en spänning byggdes upp nertill. Orolig att hon skulle höra hjärtslagen eller se den växande bulan harklade han sig och hoppade genast in i sin yrkesroll. Att visa tjejen vad hon förmodligen redan visste. Det fanns något mycket bisarrt i situationen och han försökte att inte lotsas om den.
”Ja du har ju startknappen...”
”mmm?” Lucia lutade sig fram och tittade nyfiket på Eriks finger som pekade på en liten rund knapp på höger sida strax under skärmen.
”...här. Så du trycker på den...”
”Ahaa?” flikade Lucia in nästan omedelbart. Hennes parfym luktade söt och orientalisk och för en sekund skymtade Erik ner i hennes urringning. Han kunde känna hennes ena arm lätt nudda hans.
Datorn surrade till och strax syntes Windowsloggan. Genast förstod Erik att datorn varit igång sedan tidigare. Annars hade han fått välja språk och skapa ett användarkonto nu. Han kände sig dum nu och sneglade på Lucia som log stort mot honom. De levande ljuset tindrade likt stjärnor i hennes annars bruna, men för stunden svarta ögon. Det var vackert att se. Hon såg så oskyldig men ändå farlig ut.
”Du kan redan allt detta” konstaterade Erik.
”mmmmh...” nickade Lucia, fortfarande med ett oskyldigt leende.
”Vad gör jag här?”
Lucia förde sitt finger mot Eriks mun och med en vig rörelse satt hon gränsle över Erik.
”Shhhh” Hennes ena ögonbryn höjdes något när hon tittade på honom, granskade honom. Hon tog sedan bort fingret och kom mycket nära en Erik, av sten. Han kände hennes andedräkt. ”Jag lurade den kosmiska lagen ändå” hann han tänka, böjde sig fram för att kyssa henne.
”Aa Aa” Lucia drog sig tillbaka något, fortfarande med ett leende som talade om lek. Hon skakade på huvudet och såg förvirringen i Eriks ansikte. Hon log. ”Jag vill att du fotograferar mig, vill du det?”
Lucia for upp från soffan och måste ha sett den pulserande bulan på Eriks gren. Hon vände sig om och hämtade kameran.

”Ta bilder?” Förvirringen var total. Men visst kunde han ta bilder, inga problem. Faktum var att han hade fotografering i grunden på sin utbildning. Erik besinnade sig och bestämde att ta tillbaka lite auktoritet, lite kontroll över situationen. Försöka hoppa in i sin yrkesroll igen, där kunde han känna sig trygg.
Men det var ju också detta han hade väntat på? Att en tjej skulle ta initiativet och förföra honom? Det är ju på grund av detta som det varit en längre tid utan någon som helst fysisk relation. Han ville ju bara flyta med en gång för alla. Men han visste ju inte. Hon hade skickat olika signaler, eller var han bara dum?

Lucia kom tillbaka. Hon höll digitalkameran hon köpt i sin hand. Hon tog upp den och klickade av en bild.
”Hoppsan, det blev helt svart” sa hon uppgivet. ”Prova du”, hon räckte fram kameran till Erik. Han tog kameran, reste sig från soffan och tog av linsskyddet, utan att släppa henne med blicken. Förde sedan sökaren till ögat, siktade och tryckte av en bild. Skärmen visade genast bilden han tagit. Han hade sett till att hon köpte ett bra minneskort som inte hade någon läs eller skrivfördröjningen. Bilden var ok om man klassade sig själv som amatör. Blixten hade slagit ut hennes hudfärg och förstärkt glittret under ögonen. Erik stängde av blixten, snurrade pre-set hjulet till manuellt läge och kände av ljusnivåerna. Han behövde öppna upp bländaren till max och öka upp slutartiden. När exponeringsmätaren var nära mitten tryckte han av, Spegeln öppnades och slöt sig på en halv sekund. Bilden blev varm och mjuk, aningen oskarp på grund av rörelse. Det var en bra ljussensor i kameran som kunde ta en så pass bra bild i befintligt ljus, utan blixt.
”hur vill du ha mig?” frågade Lucia.
Erik siktade med kameran igen. ”Stilla” sa han och justerade slutartiden något. Det klickade till och denna gången fångade han henne i helbild, med en ung kvinnas former i en åtsittande klänning.
Erik såg sig omkring. Det var ett djupt rum och många färger vid ena änden. Han ville utnyttja detta. Han dimmade upp ljuset något, drog fram en röd ryamatta som låg i hallen. Han placerade den mitt i rummet och bad henne lägga sig på den. Luca lade sig på den som en Betty Booze, med knäna ihop och uppdragna. Hon lät stödja sig på ena armen där hon låg på sidan, andra handen vilade på höften. Hennes lugg hängde ner och skymde ena ögat. ”Vill du ha mig såhär?” frågade hon.
Erik svarade inte först. Han backade rakt in i bordet. Höll på att välta det, konstaterade att det var i vägen. Han flyttade ljusen och vinglaset. Sedan hävde han det åt sidan utan att skada det. Han backade in mot väggen. Han kunde få henne i helbild, men det var inte syftet. Han zoomade in och fick henne i halvbild. Ökade slutartiden något och klickade av. Bilden blev perfekt. Lucia var skarp i ansiktet och bakgrunden med alla färger och ljus var oskarp. ”Ja, jag vill ha dig precis så.”
Han tog två bilder till medan Lucia ändrade små detaljer i sin utstrålning. Men Erik fick inte med hela hennes kropp från denna vinkeln så han bad henne vrida sig ett kvarts varv moturs. Han siktade igen. Lucia fick titta framåt in mot kameran med stöd av sin arm. Erik zoomade ut bara lite och fångade en helkroppsbild. Hon tittade med trånande blick in i kameran och visade sin urringning. Det var precis så att urringningen började ta en oskarp nyans. Hon hade haft sitt undre knä uppdraget till stöd för sitt övre ben som stack rakt ut. Foten vilade på golvet någonstans i oskärpan. Den röda ryamattan gav en dramatisk komposition till alla färger. ”Du är vacker Lucia”

Lucia log. Hon tog sin lediga hand över höfterna, kände sig upp över brösten. (klick) Hon förde in sitt pekfinger i munnen, (klick) hon tittade sedan snabbt in i kameran med en blick som påminde om att bli plötsligt påkommen eller överraskad (klick) Erik flyttade sig till ny vinkel. Han var i en ny sorts yrkesroll. Han hade alltid drömt om att fotografera. Han kunde ju hantverket, det var bara kameran som saknades. Det var ju detta han alltid pratade om när han sålde kameror till kunder. Använd er av manuellt läge, brukade han säga. Lär er fotografera på riktigt, använd inte auto-läget och för guds skull inte blixt. (klick)
Lucia påminde om en katt där hon hade rest sig i halvsittande ställning med benen ihop (klick) hon var den lilla sjöljungfrun från H. C Anderssons saga (klick) hon var ett lejon som gjorde sig redo (klick) att anfalla från sitt gömställe bakom det höga gräset. (klick)
Lucia satte sig på huk. Hon rufsade till sitt hår med båda händerna (klick) och förde sedan sin hand över axelbandet till klänningen. Den föll ner över axeln. (klick) Eriks andetag var tunga, upphetsningen var total. En sorts extas och han ville bara ha mer.
Klänningens axelband följde motvilligt hennes finger. Hela hennes uppenbarelse påminde om ett vilddjur när hennes tjocka hår var i oordning. Hon förde ner axellinjen så den stannade precis ovanför bröstet. Hon tittade mot kameran (klick) och förde sakta ner den så att bröstet blottades (klick) . Erik tryckte frenetiskt på utlösaren så att bild efter bild trycktes av, som om han var rädd för att de inte skulle fastna. Lucia fuktade sitt finger och förde det till sin bröstvårta. Hon tittade förföriskt in i kameran och Erik kom närmre, (klick) sedan en bild från fågelperspektiv. (klick)
Lampan med dimmerfunktion hade en ljusspot kan kunde ställa som en läslampa. Den hade varit släkt. Erik satte på den på halv styrka och lät den vridbara armen peka ner mot golvet. Han sa åt henne att lägga sig på mattan igen och föra benen samman, men sedan öppna upp. Erik placerade sig en bit från hennes fötter, själv liggandes. Han klickade av några bilder, Lucia förde bit för bit upp klänningen och hennes vita trosor lystes upp av läslampan, halvt dold av strumpbyxorna. Det gick inte att ta någon dålig bild på Lucia insåg Erik. Hon var fotogenisk på alla sätt. Hennes markerande drag fångade ljus från alla håll och framkallade dramatiska skuggor, och hon log så vackert. Men plötsligt reste hon sig upp. Med små vickande rörelser från höfterna, drog hon ner strumpbyxorna.
Hon gjorde en tydlig gest att hon inte ville bli fotograferad. Hon stampade av sig strumpbyxorna sista biten och tappade nästan balansen. Hon skrattade till och Erik log tillbaka.
”Försiktigt” sa han.
Lucia stod nu helt upprätt och Erik låg ner. Då sa Lucia med sin rullande dialekt.
”hur vill du ha mig nu då? Jag är din, bara din och du får göra vad du vill med mig inatt. Var snäll mot mig bara”
Erik nickade. Han kände sig inte klar med fotograferingen. Några bilder till tänkte han, samtidigt som det rusade i huvudet allt han ville göra tillsammans med Lucia. Han hade en lem nu som var hårdare än marmor. Han hade en årslång frustration som ville explodera, men några bilder till. Bara några till.

Erik tog fram en av björkstammarna som hade stött glasbordet tidigare. Han ställde det på mattan och bad Lucia stödja sig på det när hon låg ner. Hon hade nu klänningen neddragen till midjan som hölls upp av skärpet. Brösten var helt blottade och hennes ben var nakna. (klick) kompositionen med den fnoskiga nävern så nära hennes vildvuxna hår var monumental, så djurisk. Hennes ögon blev som hökvingar från denna vinkeln.
Hon förde upp klänningen igen, blottade sina vita trosor.
”Jag är så varm här” viskade hon. Hennes hand visade honom var hon var varm (klick) och hon smekte sig mitt mellan sina ben. Hon stönade, som om hon hade hålt inne med flera andetag och nu släppte allt. (klick)
Hennes hand vandrade in under trosan och Erik fångade även detta på bild. Hon kände sitt kön, stönade ännu en gång som om en tung last släppt från hennes axlar. Hon tog upp handen och förde den till sina läppar. (klick) Erik kunde snart inte hålla sig tillbaka. Begäret började göra bilderna suddiga. Han tryckte av igen, skärpan återkom.
Lucia förde ner handen till trosan igen, tog ett starkt tag och slet av det tunna band vid höften som höll trosan på plats. Bermudas triangel föll åt sidan och hon visade ett rakat kön med frisering på toppen. Det gick i svart. Glipan mellan hennes ben skymdes smått av en skugga från höften (klick) och Erik åtgärdade det med att ändra vinkeln på lampan. Han siktade, fick med allt på en bild. Lucias hela förföriska väsen, från hennes stående bröst till hennes febriga kön. Hon förde åter sin hand ner dit, smekte vulvan och stönade. Hennes långfinger vandrade upp över glipan och ner igen. (klick) Hon lade sig ner på mattan i bekväm ställning och särade på benen. (klick) Hon låg där och smekte sig och Erik kunde inte längre hålla sig. Han slängde vårdslöst ifrån sig kameran och gick fram till henne med bestämda steg. Det var ingen lek längre, han tog tag i hennes hår och hon följde honom upp. De stod så, kanske bara ett andetag och såg på varandra, sedan kysste Erik henne samtidigt som han höll hennes kropp tätt intill sin. Lucia började fumla kring hans knappar, men två hjärtslag senare slet hon av dem. Knappar for säkert åt alla håll, ingen av dem brydde sig. Hennes hårda bröstvårtor rispade mot hans bringa och snart trycktes dom ihop. Erik lät munnen smaka glupskt av Lucias läppar och tunga. Han vandrade sedan neråt, han ville ha allt på en gång och Lucia lät honom ta för sig. Hon hade för en natt gett bort sig själv till honom, en tanke, en känsla som hon tyckte om.
Erik smakade på hennes bröst, salt och en förnimmelse av sprit från parfym. Hennes klänning och bälte stoppade full framfart neråt så Erik tog av skärpet, drog sedan ner klänningen till hennes fötter. Hon stampade av sig den och slussade den åt sidan. Erik ägnade några andetag att se hennes nu fria hemlighet. Han andades, lät luften smeka hennes sköte innan han slöt sina läppar mot hennes. Hon stönade till och lyfte sitt ena lår att vila mot Eriks skuldra. Tungan letade sig rätt och smakade på hennes safter. Han hade glömt hur det smakade. I en bråkdel av en sekund lovade han sig själv att inte låta det gå så långt som ett år igen. I natt kändes det som om han föddes på nytt och tungan slickade girigt. Lucia lät sig falla kontrollerat framåt. Erik följde efter och låg ner med Lucias sköte över munnen. Hon tryckte sig mot honom och Erik kände hur hans tunga kom allt djupare in i henne. Hon stönade så skönt. Hon lät sig sitta där på Eriks ansikte en stund med slutna ögon medan hon kände tungan i henne, och hon märkte att hon var mycket nära att komma.
Hon knep ihop, som att försöka hålla emot orgasmen. Erik kände sammandragningar ändå och Lucia stönade högt. Hon lättade trycket mot Eriks mun och vände sig om. Erik försökte vända sig upp men Lucia tryckte ner honom med sin nakna fot. Hon vände sig ett halv varv och satte sig ner med benen på var sida. Erik såg hennes rumpa och hur hela hennes nu genomblöta kön underifrån. Lucia lät händerna smeka Eriks överkropp där den låg och vandra in under byxorna. Beröringen fick det att skälva i Eriks kropp och ljumsken ville dra ihop sig. Skärpet knäpptes upp och gylfen drogs ner. Nästan brutalt drog hon, från hennes perspektiv, upp byxorna tillsammans med kalsongerna. Hon tycktes inte bry sig om vad som dolde sig där, Hon slöt hela sin hand om lemmen och stoppade den omedelbart i munnen. Erik skälvde till när den blöta och varma munnen slöt sig om staken. Hon lät den duktigt vandra in och ut och han hörde baksuget i hennes mun. Erik andades ut stötvis samtidigt som han såg hela Lucias rumpa och sköte reta hans nästipp. Han letade sig in, nu djupare med tungan. Lät den vandra kanske mer än vad som skulle vara lovligt bland kungliga kretsar, men han brydde sig inte längre. Förbjudet? Äckligt? Det fanns inga regler längre, inga konsonanter som kunde skapa ordning, bara vokaler och dom lät sig höras. Lucia lät sig höras där borta någonstans där hon höll staken i sin mun. Erik lät sig höras då han slickade allt han kom åt. Åter tryckte han sin mun in mot hennes läppar och fokuserade på hennes ömma punkt. Lucia ökade tempot och många gånger vandrade hon nästan hela vägen ner till roten. Det var imponerade gjort, han var en halv centimeter från tjugo och hon behandlade den som en jojjo. Men han kände också att det började bli för bra. Känslan av att bara låta det komma, den var så frestande. Att bara ligga där och explodera bland alla färger. Men han ville mer, han ville mer nu, inte sen. Så han sköt ifrån sig Lucia, rullade henne på rygg samtidigt som han kämpade emot sig själv. Lucia fick se honom skälva en stund, hålla sig mot könet och lugna sig. Hon var andfådd och hela hennes gyllenbruna kropp var fuktig. Det skimrade så vackert bland alla levande ljus. Erik var likadan, svettig och glansig men blekare hy. Hon stönade, såg på honom. Erik såg på henne, men några fler andetag måste gå innan han kunde vara säker på att fortsätta. Pulsen han sjunka två slag, sedan rörde han sig fram och särade hennes ben. Trängde in i henne. Hon skälvde i hela kroppen och han fortsatte hela vägen tills deras kön möttes och liksom ville tryckas in i varandra. De ville bli till ett. Lucia kände hur den trycktes mot hennes mynning någonstans inuti. En kittlande känsla som ibland kunde bli obehaglig när mannen var för stor, men nu var den perfekt. Erik började föra den in och ut, och hennes trånga hål var samtidigt mer än tillräckligt våt.
Han kände ändå att han kunde hålla ut en stund till, men långt ifrån evigt. De kunde bitvis se varandra i ögonen och tungorna gick som hjulen i ett drev. Deras kroppar rörde sig rytmiskt till och från varandra i ett allt högre tempo och ibland var lemmen hela vägen ut. Den hade inga problem att glida in i hennes våta kön igen. Det blev som en stöt genom hela hennes kropp. Hon var nära en ny orgasm och han kände det. Han lät det komma men ville själv hålla ut en gång till. Han ville ha allt av henne. Hon hade gett sig själv till honom och han skulle ta allt. För att inte själv komma när hennes sammandragningar skulle förhöja känslan så drog han ut, förde in två fingrar och avslutade jobbet. Hans lem pulserade men utan att spruta. Han hade starka muskler och kunde hålla ut. Ibland kunde det hända att man höll igen försent, då imploderade orgasmen, Hjärnan tror man är klar och stänger ner, men satsen ligger kvar i sin vagga.
Luciana skrek ut sin orgasm utan hämningar. Det var den andra denna kväll och Erik hoppades han inte tog slut på henne. Fingrarna jobbade frenetiskt under hennes orgasm och till Eriks förtjusning såg han hur hennes sköte släppte ifrån sig små portioner vätska. Han hade ju sett det förr, var inte obekant med fenomenet. Rätt stimulering mot hennes körtlar inne i skötet, strax innanför mynningen om man vandrar från klitoris så kunde det hända att hon fick denna typ av orgasm. En liten fontän, och den brukar oftast lämna henne skakandes en stund. Det var vackert att se. Lucia verkade dock ha upplevt något nytt. Hon hade sammandragningar som ville skälva hela hennes kropp. Hon ville skratta men kunde inte få fram något. Efter ett par andetag lugnade hon sig. ”Vad har du gjort med mig?” frågade hon.
Erik andades fortfarande häftigt och lät bli att svara. Hon log, det var allt som betydde något. Hon tyckte om det. Erik funderade om han skulle fortsätta med vad han tänkt. Hon hade gett sig till honom fullständigt och han tänkte tränga in i henne fullständigt. Men hon såg trött ut nu. Han påminde sig själv att han lovat vara snäll mot henne, så han lät det bero.
Lucia drog sig fram och tog den starka lemmen i sin hand. Hon drog den mot sig och smakade på den. Safterna från hennes kön fyllde hennes mun. Hon sög, hon tog den ända in och sedan sakta ut igen. Hon lät mycket saliv ringla runt den. Sedan lämnade hon den helt, ställde sig på alla fyra och vinkade till sig Erik. Med handen tog hon tag i lemmen och styrde den in alldeles ovanför sitt kön. Det var trångt. Men kvällens utbyte av vätskor hade en oljande effekt. Han trängde in i hennes andra öppning och hon stönade liksom han. Hon med ett lågt smärtsamt stön, han med ett nästan förlösande stön. Bara hålla ut lite till tänkte han. Så förde han den in tills det inte gick längre, sedan ut igen. Rytmen kom från dem båda, och han lutade sig fram. Låg nästan över hennes rygg och tog båda händerna till att hålla hennes fritt hängande bröst. De guppande till med varje stöt han gjorde i henne. Det var en annan känsla att vara där. Något som liksom slöt kring hela lemmen från roten hela tiden. Snart gick rytmen snabbt och hans ljumske slog mot hennes skinkor i högt klappande ljud. Hon glänste om ryggen och Erik kunde följa hennes ryggrad med naglarna. Han lät lemmen gå ut nästan hela vägen och sedan in igen. Hon stönade lite högre då, han gillade det. Men snart stönade han högre än henne, det var dags.
Hon kände det och drog sig ur, vände sig om och tog lemmen i sin hand. Hon ville inte riktigt ha den i munnen nu, men hon ville ha hans säd. Först kom en kort stöt av säden, sedan kom mer, och det träffade rakt i hennes blöta vidöppna mun. Nästa kom precis upp mot kinden, nästa upp på pannan med en liten träff på luggen. Ytterligare två sprut kom över ansiktet och den sista träffade munnen igen. Det var mycket. Det brukar bli mycket när man har hållt igen flera orgasmer. Kroppen tror det är dags att producera mer.
Det var en överväldigande orgasm för Erik. Ett år av frustration och han hade lurat den kosmiska lagen. Det hade blivit mer än förväntat, men han var trött nu. Men glansiga ögon såg han på Lucia. Han hade målat hennes ansikte och hon log. Hon smekte fortfarande lemmen. Hon till och med sträckte sig till att kyssa den. Sedan såg hon upp på Erik. Hon tog ena handen, strök bort säden på kinden och slickade upp det. Hon gjorde samma sak med det som kom i pannan. Hon tvättade sig som en katt. Till sist svalde hon.

Efteråt kom tystnaden. De kysste varandra som nykära, men Erik visste inte om han skulle stanna eller gå. Allt var så overkligt på något sätt. Hur kom allt detta att hända egentligen? Det var hon som hade styrt allt, så långt var allt klart. Hon hade bestämt allt, detta var planerat. Men varför just Erik? Han måste fråga.

”Varför jag?” frågade han.
”Jag har sett dig innan. Flera gånger, och alltid ensam. Jag har handlat av dig förr.” Hon fortsatte. ”Jag tyckte om dig, du hade kommit tillbaka från Thailand en gång och jag skulle köpa en TV. Du var solbränd och glad, full av liv och energi. Jag tyckte om det jag såg”

Erik mindes. Han hade varit två veckor i Thailand och fyllts av livslust och glädje. Men det var mer än ett år sedan nu. Jobbet, stressen, livet tränger sig på och man blir grå. Hon hade träffat honom när han var en annan sorts människa.

”Tack” sa Erik.
Lucia log. Hon sträckte sig mot kameran och tittade på den. Objektivet satt snett.
”Tror kameran gick sönder” påtalade hon.
”Ingen fara, den är ju försäkrad.”

Erik skrattade till. Det vanligaste argumentet kunder brukar intala sig själv efter att de sagt Ja till en försäkring är att ”vad som helst kan hända.” Så vem kunde räkna ut att säljaren själv kunde komma hem och slå sönder kameran?

”Ingen skälvrisk” tillade han.


/M

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Eriks saga del 1 - Självrisk	Heterosex	3.0	15/7-18

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.