Den där dagen Bok 8 Godaishu Kapitel 20

Författare: sammet Datum: 2018-05-12 16:24:24

Kategori: Heterosex

Läst: 4 408 gånger

Betyg: 4 (5 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



Kapitel 20
Vi vaknar och tittar på varandra. jag lutar mig mot Rebecka och ger henne en kyss. Jag reser mig och går på toaletten, när jag är färdig och går ut så går Rebecka in
Jag börjar klä på mig och går ut till köket och tittar ut på vår trädgård. De andra kommer ut ifrån sina hus. De kommer gående över gräsmattan och kommer in. Rebecka kommer ut i köket och vi tittar på varandra
Vi går ut ur huset och upp till Nikos hus. vi knackar på och Constanza kommer och öppnar
- God morgon
- Gode morgon är allt väl?
- Ja säger hon med ett leende det är alldeles utmärkt. Hur är det själv?
- Jodå det är bara bra säger Rebecka
- Så bra säger hon
Vi går genom huset och sätter oss på deras uteplats. Nikos kommer ut till oss
- God morgon mina vänner säger han
- God morgon far säger Rebecka allt väl?
- Jadå det är bara bra
- Härligt
- Frukost?
- Ja tack kan vi hjälpa till säger Ilse
Constanza tittar på henne och ler
- Nej barn, låt oss få skämma bort er
- Ok säger hon med ett leende
De går in och börjar med frukosten. Vi sitter där och pratar om vardagliga saker och de kommer ut och säger att frukosten är serverad. Vi reser på oss och går in och tar mat. Vi sätter oss på uteplatsen igen
- Jag älskar friden här säger Esmeralda, det var i detta hus jag fann mitt mod och början till min inre frid
- Ja säger Sean det finns en som du säger frid här som påminner mig mycket om en speciell strand på Hawaii, det var där jag fann min inre frid säger han
- Jag fann min hos Berith i hennes hus säger Jesper
- Jag fann min i England säger Ilse det är något med skogen där hon ler och tittar på Alex
- Jag fann min när jag flyttade hem till er säger Alex och ler
- Jag fann min när jag öppnade ögonen och såg Rebecka. När hon somnade på mitt bröst första gången
- Mm säger Rebecka första gången jag somnade på ditt bröst efter den där första galna natten. Jag fann den i ett hus som var så fullt av onda minnen. Mitt i allt det så fann jag frid säger hon och ler
Nikos tittar på oss och ler. Vi äter upp frukosten och reser oss. vi tackar Nikos för gästfriheten. Vi går ut utanför huset. Det står en minibuss och väntar på oss, vi kramar Nikos och hans fru. Vi hoppar in i minibussen och den kör iväg
Vi kommer fram till flygplatsen och går ombord på planet och vi sätter oss. Planet lyfter och jag tittar på de andra och jag ler. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad. Flygresan går bra
Vi landar, vi tar våra väskor och går ut till våra bilar, vi sätter oss i dem och kör iväg. Vi kommer hem och parkerar bilarna i garaget och vi går in. Vi går ut till matplatsen och där ligger en lapp från min mor. De är iväg och handlar
Vi tar våra väskor och går ner i källaren. V packar upp våra vapen och lägger våra dräkter i tvättstugan. Jag och Rebecka går in i träningsrummet och tar våra svärd. Vi tittar på varandra och går igenom våra mönster
Vi är i perfekt synk och stannar exakt samtidigt. Vi leker en stund med svärden och sen så tränar vi på dödsdansen. När vi är färdiga så går vi upp och in i duschen
Vi duschar och byter kläder och går ut i trädgården. Vi tittar på rabatterna och konstaterar att vi får hyra in någon som gör vi dem. Jag plockar fram gräsklipparen och börjar klippa
När jag klippt halva så går jag in i huset
- Någon som vet var Sean är?
- I deras lägenhet säger Ilse
- Ok säger jag
Jag joggar nerför trapporna och går genom korridoren bort till deras lägenhet. Jag knackar på dörren och Annika ropar
- Kom in
- Hej säger jag
- Hej brorsan, vad har du på hjärtat
- Jag vill prata med Sean, jag stör inte?
- Nej då vi ligger bara och pratar om bröllopet
- Aha spännande, vad ni än gör ge inte Berith fria händer säger jag och skrattar. Det spårade ur rätt rejält. På tal om det, var inte rädda för att säga till om ni tycker att vi tar över för mycket
- Nej då brorsan säger hon
- Har ni valt ringar?
- Nej vi har inte hunnit
- Ok men ni vet var ni skall gå
- Jadå
- Bra säger jag
- Nå vad ville du
- Ja just det Sean
- Ja
- Skulle du vilja organisera det vi behöver för att bo på den där stranden?
- Javisst säger han och ler
- Ok bra kan ni fixa det idag?
- Ja det skall väl gå bra
- Kalas om ni fixar det idag så åker vi i morgon
- Ok men då sticker vi direkt säger han och ler
- Bra säger jag då skall jag återgå till gräsklipparen
- Haha gör du så säger Annika
Jag går upp igen och går ut i trädgården och börjar klippa igen. När jag är färdig så går jag in och ut i köket och tar dricka. Jag går ut i trädgården och sätter mig i en solstol
De andra har kommit hem från shoppingen. Simon och barnen badar i poolen, Gwen sitter och läser en bok, Rebecka solar. Min mor och James fixar med lunchen och Ilse och Alex sitter vid bordet och tittar på de andra
- Härligt väder säger Ilse
- Ja säger jag och ler
- Vad händer nu?
- Nu? Ingenting och du kan inte ana hur det stör mig säger jag och ler
- Haha skrattar hon
- Jag bara vet att de planerar något och ju längre tid det tar innan de bestämmer sig för att göra något desto mer irriterad kommer jag att bli
- Andas hjärtat säger Rebecka
- Mm säger jag, jag får fråga grannarna om jag får klippa deras gräsmatta
- Haha vi äger ju husen så det är väl bara att klippa hjärtat säger Rebecka
- Ja just det säger jag och ler
- Men inte i dag hjärtat säger Rebecka
- Nej säger jag och ler tillbaka
- Ja hur hade ni tänkt göra med häckar osv.
- Vad menar du? Frågar jag Alex
- Ja om ni nu äger alla husen, skall ni göra det till en enda stor trädgård och bygga mur runt hela skiten?
- Det har vi inte tänkt på säger jag, vad tycker ni? Ett av de husen kommer bli ert, eller det är redan ert. Man ja ni vet vad jag menar
- Riv skiten och gör en enda stor trädgård säger Ilse
- Ja jag håller med säger Alex
- Ja säger Rebecka jag håller med
- Om vad säger min mor som kommer ut med en bricka med tallrikar
Jag reser mig och börjar duka
- Vi diskuterar hur vi skall göra med trädgården när vi bestämmer oss för att kasta ut de som bor i våra hus
- Niklas säger min mor
- Jaja du vet vad jag menar säger jag med ett leende
- Som Alex sa riv skiten
- Vadå säger James som kommer med en bricka
- Vi diskuterar hur vi skall göra med häckar, staket, murar osv. när de andra flyttar in i sina hus. Eller oavsett om de flyttar in eller inte. Husen är våra
- Gör en enda stor trädgård. Om inget annat så får du rejält med gräsmatta att klippa säger han och ler
- Ja säger jag, jag får kanske köpa en åkgräsklippare
- Haha ja det får du kanske säger han
- Vad pratar ni om frågar Jesper som kommer ut
Jag förklarar och han tittar på mig
- Riv skiten säger han, så bygger vi en mur runt hela kvarteret. Vi tar reda på hur högt vi får bygga sen så gör vi det
- Ok säger jag, vad tycker du Esmeralda?
- Jag håller med. Det kommer bli fantastiska ytor för barnen att leka på
- Ja verkligen säger jag, då frågar vi Sean och Annika när de kommer tillbaka vad de tycker
- Jag kan börja rita på hur det kan se ut säger Jesper
- Gör så säger jag
- Har någon av dem flyttat?
- Ja de med byggfirman har flyttat, gubben som bråkade mest har också flyttat. Den äldre damen bor kvar. Det gör även det medelåldersparet som försökte trissa upp priserna
- Så två av fyra hus är tomma?
- Ja säger jag
- Så trädgårdsfirman skulle kunna börja direkt?
- Ja med de husen skulle de
- Det är de som går ut mot vägen?
- Ja det och det säger jag och pekar
- Ok då vet jag det, ni kanske skall ringa dem och be dem komma hit
- Ja varför inte säger jag och tar fram min telefon
Jag ringer den trädgårdsfirma vi brukar anlita och de lovar att komma inom en timme. Jag lägger på och tittar på de andra. Vi sätter oss och börjar äta
- Var är Sean och Annika?
- De är och handlar det vi behöver för att bo på en strand på Hawaii
- Aha säger min mor och ler, när åker vi?
- Om inget händer så i morgon
- Ok då vet vi det säger hon
- Hur länge stannar vi frågar Jesper
- Vi stannar i tre dagar sen måste vi åka till Japan, vi kommer vara där i en två, tre dagar. Ni får stanna så länge ni vill höll jag på att säga, men ni bör vara hemma till vi skall åka vidare.
- Ok så vi kan stanna två dagar till efter ni åkt?
- Ja sen bör ni åka hem, vi håller kontakten
- Så vi skall packa idag?
- Det låter som en alldeles utmärkt ide tycker jag
- Ok säger han och ler
Vi äter färdigt och vi dukar in. Jag tar hand om disken och sen går jag ut i trädgården. Det ringer på porttelefonen, jag öppnar och trädgårdsfirman kommer. Vi går ut i trädgården och berättar vad vi vill ha gjort
De tar på sig jobbet och lovar att börja så snabbt som möjligt. De kör iväg och vi går in och börjar packa. vi packar till barnen och när vi är klara med deras saker och så packar vi åt oss själva
När vi är klara så går jag ut i trädgården och tittar på himlen, den är fortfarande blå och inte ett moln syns. Jag plockar fram grillarna och förbereder dem. Annika och Sean kommer hem och jag berättar om planerna för trädgården. De säger kör
- Jaha fick ni tag på allt
- Jadå säger Sean, vi har säkert handlat för mycket men hellre det än för lite
- Det är rätt, förresten Gunther har hittat din kusin. Hon lever och mår bra
- Ok vad bra säger han med ett leende, var är hon?
- I Italien, här är numret till henne
- Tack säger Sean med ett leende
- Ingen fara säger jag och ler
- Ring till henne säger Annika
- Ja säger han och går iväg
- Hawaii? säger Annika
- Ja säger jag
- Det skall bli spännande att se var han bodde
- Ja säger jag
- Varför?
- För att han behöver rensa den delen av sig själv. Han behöver få ett avslut på den delen av sitt liv. Det kommer krypa i hans kropp om han inte får avsluta det på rätt sätt. Han fick inte avsluta det på sina villkor. Sen så behöver han rensa den delen av sitt liv ur systemet. Det kan inte ligga där och pyra när ni startar nästa kapitel i ert liv
- Tack säger hon med ett leende
- Ingen fara säger jag och ler tillbaka
- Tacka Rebecka med
- Hon säger varsågod
- Jag får inte glömma och tacka Gunther med för att han hittade henne
- Är du nervös inför resan?
- Tja han kommer kanske träffa gamla kärlekar
- Det är inte omöjligt, hur känner du inför det?
- Tja vi skall ha vapnen med?
- Haha ja säger jag
- Bra
- Du vet att han älskar dig
- Ja men jag är inte mer än människa
- Nej så är det ju, du är en vacker intelligent kvinna syrran glöm aldrig det
- Tack min bror säger hon och ler
- Och han avgudar marken du går på. Jag är övertygad om att du inte behöver vara orolig
- Ok brorsan
- Och skulle någon försöka något så får du sätta dem på plats, och jag vet ett par kvinnor som kommer hjälpa dig om de skulle bråka
- Hur hanterar du Rebeckas gamla kärlekar?
- Jag har bara träffat en av dem och han försökte mörda mig ett par gånger. Så jag har inga problem med svartsjuka. Det handlade mer om att ducka
- Haha skrattar hon, hur hanterar Rebecka henne?
- Du menar hon som gifte sig med Nikos son?
- Ja
- Oj det är inte jag rätt man att svara på. Men jag tror att hon hanterar det bra, du får fråga henne
Rebecka kommer ut i trädgården och kommer fram till oss
- Jag hanterade det illa till att börja med, sen lite bättre och nu så är jag väldigt lugn och trygg med att Niklas inte är ett endaste dugg intresserad av henne. Men det har tagit tid att komma hit. Fast att Niklas aldrig någonsin visat något som helst intresse för henne och att han var ärlig från början med vad hon betydde för honom. Det var mer mina hjärnspöken som spelade mig spratt. Vem var jag liksom i jämförelse med henne
- Den vackraste kvinnan i universum säger jag
- Jo du tycker det hjärtat och jag är väldigt glad för det, men i min jämförelse så är jag inte det
- Ibland så glömmer jag att ni om jag får säga så bara är människor säger Annika
- Jo då det är vi med alla våra känslor att hantera och jag har mått dåligt ibland. Men vi har hanterat det gemensamt och hjälpt varandra genom de perioderna
- Det viktiga Annika säger jag är att du berättar för Sean hur du känner om det skulle uppstå en sådan situation där borta, är han som jag så märker han inte när kvinnorna kastar sig framför honom. Det har tagit mig tid att inse att de faktiskt gör det för mig säger jag med ett leende och du kan inte ana hur det retade Rebecka i början vårt förhållande att jag inte såg de signalerna ni kvinnor skickar ut. Jag kommer ihåg en kommentar från dig min kära syster när Krister testade Beriths Shelby på Antes student
Hon blir röd i ansiktet
- Jag brukar säga att ni kvinnor tror att vi män är tankeläsare. Men vi är inte det, eller vi är det. Men vi kan inte veta vad ni tänker alltid. Kommunicera med varandra, det är mitt tips, skulle någon på den stranden gå över gränsen så berätta det för honom. Han kommer se ut som en fågelholk och undra om du är full eller något. Du blir irriterad för att han inte ser eller märker något och han svarar att han har bara ögon för dig. Lita på honom när han säger det syrran
- Det låter som om ni har erfarenhet av detta
- Oja säger jag, jag var blindare än en blind och du kan inte ana hur det retade Rebecka
- Jo det kan jag nog, jag ser hur kvinnor tittar på honom och när jag påtalar det så säger han
- Vad? Eller jaså? Eller ok det hade jag inte en aning om. Jag lovar dig han har ingen aning. Jag har blivit bättre på att läsa de signalerna. Det har säkert med att göra med det vi pratade om för ett tag sedan om vår förmåga att känna av. Han avgudar dig och han älskar dig djupt. Han vill inte ha någon annan och för honom så är du universums vackraste kvinna. Lita på mig syrran. Du är vacker och det viktigaste av allt du duger precis som du är och vi älskar dig allihop
Hon tittar på mig och Rebecka, jag anar en tår i hennes ögon och hon kramar om mig
- Tack Niklas, tack Rebecka viskar hon
- Lyssna på din bror säger Rebecka, jag tycker precis samma sak, fast att de är blinda träbockar ibland
- Men inte när det kommer till er säger jag och det är väl det viktigaste eller hur? Sen så får ni slå oss i huvudet när vi inte är uppmärksamma på vår omgivning. Men ni får skylla er själv när ni är så vackra. Vi har bara ögon för er
- Haha skrattar Annika
- Tomte säger Rebecka och ler
- Jag är den jag är säger jag och ler
Sean kommer fram till oss och tittar på oss
- Vad har jag missat?
- Vi har pratat om resan och varför vi gör den
- Avslut säger han
- Precis, du måste få den där stranden ur ditt system och gå vidare
- Ja jag vet, säger han, jag fick inte avsluta det på mitt sätt
- Sen har vi pratat om hur blinda vi män i denna familj är
- Jaså? Hur menar du?
- Att vi inte fattar att vi är vackra och att alla kvinnor på planeten kastar sig framför våra fötter och vill ha oss. Att vi är grekiska gudar som kvinnorna och en hel del män med för den delen vi knulla skallen av oss. Sen att vi inte är intresserade av det eller inte fattar det spelar ingen roll
- Aha du menar hur kan du inte se att hon vill ha dig? Men fattar du inte hon äter upp dig med blicken osv.
- Ja precis och när vi säger va? Så är vi svagsinta eller nåt
- Mm och blinda
- Typ så ja. Det kommer kanske finnas en del gamla kärlekar till dig där oavsett om du sett dem eller inte. Men låt kvinnorna leka för ditt eget bästa. Säg ja och nej hjärtat så kommer du klara dig bra
- Du är medveten om att vi står här?
- Jadå syrran det är jag
- Ok säger hon när du säger så låter vi tramsiga
- Ja säger jag och ler. Jag bara förtydligar för Sean att du kommer vara extra känslig där och att han skall vara extra uppmärksam och kärleksfull mot dig när vi är där. Han skall säga att han älskar dig sådär en gång i minuten för att du behöver höra det. Framförallt om de kastar sig i sanden framför honom, och att han inte skall bli irriterad eller förvånad om du markerar och tar hjälp av de andra kvinnorna när du markerar. Han skall låta dig leka fritt, annars så får han med mig att göra
- Så det var det du menade säger Annika och tittar förvånat på mig
- Ja säger Sean och jag har inga planer på att inte låta dig leka. Jag kommer markera jag med. Sen får de tycka vad fan de vill. Det är dig jag älskar och det dig jag vill ha. Ingen annan bara så du vet. Men jag skall göra som Niklas säger
- Bra säger jag, hur gick samtalet med kusinen?
- Det gick alldeles lysande, hon trodde som så många andra att jag var död. Vi skall försöka träffas i sommar. Jag bjöd in henne till bröllopet. Hon och hennes man kommer
- Ok säger Rebecka då för jag in dem på gästlistan
- Tack syrran säger han med ett leende
- Ingen fara säger Rebecka
- Har ni sakerna i er bil?
- Ja säger Annika, vi lät dem ligga där
- Ok bra säger jag nu skall jag ringa Gunther och organisera vår resa
- Ok hälsa honom och tacka säger Sean
- Absolut säger jag, startar ni grillarna?
- Javisst säger Sean
- Förresten lär du oss surfa?
- Självklart säger han och ler
- Bra fixar du brädor till oss?
- Jadå vi löser det på plats
- Kalas säger jag
Jag tar fram telefonen och ringer Gunther
- Hej
- Hej
- Vi åker i morgon
- Ok då vet jag det
- Vi kommer behöva båda planen på plats
- Ok säger han
- Vi kommer som sagt åka från Hawaii till Japan och de andra kommer åka hem själv med det andra planet. Vi åker i det stora dit. Sen åker jag och Rebecka i det lilla till Japan och de andra tar det stora hem.
- Ok då meddelar jag piloterna det
- Perfekt säger jag. Vi hör av oss när vi kommer fram
- Bra då hörs vi
- Förresten hur går med att skinna oligarkerna
- Haha det går utmärkt, de är betydligt fattigare idag än vad de var igår
- Perfekt säger jag
- Sergej började planera byggandet direkt när ni åkte. De beräknar att komma igång inom en månad
- Perfekt säger jag och ler
- Ja säger Gunther
- Vi hörs
- Det gör vi
- Förresten igen Sean och Annika tackar för hjälpen med kusinen
- Är du ensam?
- Ja
- Bra, det är något lurt med hennes man, jag undersöker det och meddelar när jag vet mer
- Ok sätt Iluminati på det
- Ja det har jag redan gjort, jag förväntar mig svar snart
- Bra hej
- Hej
Jag lägger på luren och Rebecka tittar på mig hon har hört
- Undrar vad det handlar om
- Mm säger jag, vi får vänta och se
- Ja
Jag går bort till grillarna och börja grilla. De andra dukar och fixar med tillbehören. Vi dukar ute och när maten är klar så sätter vi oss och äter. Vi pratar om resan som vi skall göra. Vi äter färdigt och dukar av. Vi sitter kvar länge och pratar om allt möjligt. Vi går in och lägger barnen och vi berättar en historia för dem. De somnar och vi går ut till de andra. Vi sitter kvar en stund till sen så går vi och lägger oss allihop
Vi somnar i vår vanliga ställning

Vi vaknar på morgonen och stiger upp och går ut i köket. Vi dukar fram frukosten och sätter oss vid bordet. Barnen kommer ut till oss och vi äter tillsammans. De andra kommer intill matplatsen och sätter sig
Vi äter färdigt och dukar av bordet och diskar. Vi samlar ihop våra saker och går ut till bilarna och packar in i dem. Vi sätter oss i vår bil och kör iväg. Vi kommer fram till flygplatsen och parkerar bilarna
Vi tar all packning och bär den till planet. Vi har så mycket att vi får gå två gånger innan allt är ombord på planet. Vi går på och sätter oss och spänner fast oss. Planet lättar och vi är på väg
Flygresan tar ca 13 timmar och vi landar på Hawaii och är stela i kroppen. När vi går av så står det tre minibussar och väntar på oss. Vi packar in i dem och Sean sätter sig i den första och vi kör iväg
Vi andra följer efter honom. Bilresan tar ca en och en halv timme sen kommer vi fram till stranden där han bodde i tre år. Vi stannar bilarna och går ur dem. Vi går ner till området där tälten står
Sean går först och vi andra följer efter. Han går målmedvetet fram till ett tält och stannar
- Det står kvar säger han förvånat
- Ja vad trodde du? Det är ju ditt
- Vad? Säger han och vänder sig om, George?
- Ja säger han välkommen tillbaka
- Tack säger Sean med ett leende, hur är det?
- Jodå bara bra säger han, du lever?
- Jadå som du ser säger Sean och skrattar
- Jaha skall du presentera dem?
- Javisst, detta är min familj, familjen George, han är allt i allo här. Har man problem så uppsöker man George
- Hej George säger jag, Niklas
De andra presenterar sig och vi står där och pratar med George
- Så mitt tält finns kvar
- Ja säger George det har väntat på att du skulle komma tillbaka. Vi hörde om vad som hände vid din sista match
- Ja den var speciell säger Sean och ler. Det var i den jag träffade min blivande fru
- Fru?
- Ja säger Sean min fru Annika
- Det var som fan, finns det någon som står ut med din fula nuna?
- Haha ja tydligen
- Där ser man säger han
- Kan vi slå upp våra tält här?
- Givetvis så ni stannar
- Ja ett par dagar i alla fall
- Välkomna säger han vi skall hjälpa er, ni stadsbor vet väl inte vad som är fram och bak på ett tält
- Vi kanske överraskar säger jag och ler
Vi går bort till bilarna och tar fram tälten. Vi börjar sätta upp dem och vi klarar oss alldeles utmärkt. Jag och mina syskon har fördel av att vi gjort detta för. Det är varmt och fuktigt så vi tar av oss våra tröjor och George och de han kallat på stirrar på oss
- Nej de gjorde inte ont säger jag med ett leende
- Vänta tills Lia ser dem säger George hon kommer att dregla över dem
- Lia säger jag
- Ja vår tatuerare, hon har en studio inne i staden. Hon är riktigt duktig säger han
- Ok säger jag och ler
Vi får upp tälten snabbt och vi går tillbaka och hämtar våra sovsäckar och luftmadrasser. Vi får in sakerna i tälten och sen hämtar vi våra väskor. Vi sätter packningarna i tälten och tittar på Sean
- Jaha skall du visa oss omgivningarna
- Javisst säger Sean med ett leende. Det viktigaste först kanske säger han toaletterna
- Jag trodde aldrig att du skulle säga det säger Isabella
Vi går iväg och Sean visar oss var toaletterna är. Det är bajamajor. När alla är klara på toaletten så tar han Annika i handen och leder oss ner till havet. Lagunen är magisk. Jag sätter mig ner i sanden och bara tittar ut över havet
- Får vi bada pappa?
- Hur är det med strömmar Sean?
- Det är lugnt vid kanten, jag följer med dem
- Tack säger jag
Han tar barnen i händerna och går iväg med dem. George kommer fram till oss och sätter sig
- Jaha så ni är hans familj
- Ja säger jag och ler det är vi, det är min och mina bröders syster han skall gifta sig med. Jag är gift med hans syster och ja vi är lite speciella i vår familj. De där säger jag och pekar på tjejerna, är hans systrar alla fyra. De där killarna och jag är hans frus bröder. Det där är våra mödrar och James är min mors man
- Jisses det var lite udda
- Ja men vi är en udda familj säger jag med ett leende
- Då passar ni in här säger han och ler, vi är en udda samling människor här
- Haha perfekt säger jag och ler
Jag tittar på barnen när de leker med Sean i vattnet. Annika och de andra tjejerna står tillsammans och pratar. Mina bröder står och tittar på vattnet. Min mor, James och Elisabeth står och pratar och tittar på havet de med.
- Jaha så Sean kom tillbaka hit
- Ja han behöver ett avslut, han har ett annat liv nu och han behöver få avsluta detta livet på sina premisser inte för att han blev tvingad in i ett liv som gjorde honom tom. Jag misstänker även att det finns ett antal kvinnor här som måste sluta drömma och fantisera så att de kan gå vidare med sina liv. Där jag tror att Lia är en av dem?
Han tittar på mig och sen på Sean och sen på Annika
- Du får acceptera att han inte kommer gifta sig med din syster. Han har ett annat mål i livet. Ni fick låna honom en tid och nu är den tiden förbi
- Hur fan visste du?
- Jag har vissa fördelar säger jag med ett leende. De andra vet också, det är därför de står som de gör. De lämnar oss ensamma så att jag kan förklara läget för dig
- Haha är du familjens överhuvud
- Det ena ja säger jag, min fru är det andra
- Hur gamla är ni?
- Tjugofem säger jag med ett leende, vi har varit familjens överhuvud sedan vi föddes. Det är vårt öde i livet. Man kan säga enda sedan innan vi föddes. Men vi är inga diktatorer. Vi är en demokrati och alla får säga vad de vill. Men de tunga besluten fattar vi
- Plikten
- Ja är tyngre än ett berg, men ansvaret är lätt som en fjäder
- Det var en bra sammanfattning, är det ok om jag använder den?
- Javisst säger jag med ett leende. Jag berättar detta för dig för att du skall kunna förvarna din syster om att han inte är ledig. Min fru och hennes syskon plus min syster ger henne en chans att inse läget. Tar hon inte den så kommer de att markera. Vi vill inte göra någon illa ni är Seans vänner och vi vill inte skapa osämja. Så för hennes skull prata med henne. Annars så kommer de att göra det och tro mig. De är väldigt bestämda när det kommer till deras bror och vår syster
- Jag hör dig och jag skall prata med henne, hon kommer kanske inte lyssna men jag kommer prata med henne
- Tack säger jag och ler. Kan man handla någonstans här i närheten?
- Jadå det finns en affär en mil härifrån
- Ok bra säger jag och ler då skickar jag Sean på att handla så hinner du prata med din syster
- Smart
- Sean och Annika kan ni köra och handla mat och dricka?
- Javisst säger de
Jag går ner till vattnet och går fram till Sean
- Jag har pratat med George om Lia. Han skall prata med henne
- Ok säger Sean
- Ja det var bäst att jag förvarnade, dina systrar såg bestämda ut
- Aha smart
- Tja nu blir det på lika villkor i alla fall säger jag med ett leende
- Haha skrattar han ja det blir det
Han tar Annika i handen och de går iväg. De boende tittar på oss och ler. Vi ler tillbaka och jag står i vattenbrynet och håller koll på barnen. Rebecka kommer fram och kramar mig och vi tittar på barnen när de leker i vattnet
Ilse och Alex springer ut i havet och kastar sig i. Jesper och Esmeralda följer efter. Simon och Gwen står och tittar på de andra.
- Gud så vackert här är säger Elisabeth
- Ja verkligen säger Rebecka, jag kan förstå att Sean längtat tillbaka hit
- Talade du förstånd med honom?
- Jag gjorde mitt bästa mor säger jag. Nu får vi se om hon lyssnar, annars så kommer systrarna att ta hand om henne. Inget blod dock hjärtat
- Inte från oss i alla fall säger Rebecka och ler
- Haha skrattar jag, Leonardo inte längre ut
- Nej pappa
- Bra säger jag
Vi står där och tittar på när de andra badar. Vi sätter oss ner efter en stund och slappnar av. Efter en timme så kommer Sean och Annika tillbaka
- Så nu har vi handlat
- Perfekt
- Här är vatten säger Sean
- Tack Leonardo och Isabelle kom, det är dags att dricka
- Ok säger de och springer fram till oss
De sätter sig och dricker vattnet
- Här säger Sean och ger dem varsin keps
- Tack säger Isabelle och ler
- Varsågod säger han och ler
- Jaha Sean säger Isabelle så det var här du bodde?
- Ja säger han
- Lyckost säger Leonardo
- Tack säger han
- Varsågod säger Leonardo och ler, vad blir det till mat?
- Vi handlade en del frukt om du är hungrig
- Ja lite säger han
- Ok vill du följa med till tälten och välja vilken frukt du vill ha
- Javisst säger han
- Jag följer också med säger Isabelle. Någon får hålla koll på er
- Jo det är nog bäst säger Sean
De reser sig och går iväg, barnen håller honom i varsin hand. De pratar när de går iväg och vi hör hur de diskuterar frukt
- De gillar honom säger jag
- Vi gillar dem allihop säger Annika och tittar efter dem
- Längtar du? Frågar Rebecka
- Ja säger Annika och ler
- Det är livets största äventyr säger Rebecka och ler
- Ja säger jag oavsett vilka äventyr vi har varit med om och kommer vara med om så är de två det största och mest fantastiska
- Jaha du pratade med George såg jag
- Ja jag förvarnade honom om vad som väntar om hon inte lyssnar. Så nu vet han spelreglerna och vi får hoppas att han är övertygande. Jag är väldigt säker på att Sean kommer markera för henne att han inte är ledig. Men han kanske inte vill förstöra det roliga för er
- Han skulle bara våga säger Rebecka
- Haha skrattar jag
De andra kommer upp från vattnet och sätter sig
- Så himla vackert här är säger Ilse
- Ja säger Esmeralda, det är som om att vara vid stranden på Kos
- Ja säger Ilse och ler
- Jaha säger Jesper finns det mer vatten?
- Ja vid tälten säger Annika
- Ok då smiter jag bort och hämtar någon mer som vill ha?
Alla svarar ja
- Jag hänger med och hjälper dig bära säger jag
Vi reser oss och går mot tälten och vi ser hur folket där tittar på oss. Om det är tatueringarna eller våra vältränade kroppar eller båda vet vi inte. Vi kommer fram till tälten och ser att Sean pratar med en äldre man
- Hej säger jag och sträcker fram min hand, Niklas säger jag
- Hej detta är Kenshi, det var hans dotter som jag räddade den där natten
- Hej säger han, Sean har berättat att han är här med sin familj
- Ja säger jag på japanska
- Jag visste att han var alldeles för god för att vara ensam säger mannen på japanska
- Ja säger jag och ler
- Hur är det med er dotter? frågar Jesper
- Hon mår bra, hon flyttade till fastlandet efter incidenten
- Ok säger jag, var ni rädda att de skulle komma tillbaka?
- Ja de hotade med det
- De är döda hela bunten nu, så vill hon komma hem så kommer inget hända henne
- Ok bra säger mannen
- Du kan lita mig säger jag och bugar mig
Han ser trädet på ryggen och höjer på ögonbrynen
- Ja säger jag, jag är det gråtande körsbärsträdet, jag är den unga pantern
- Min Kaisho säger han med en bugning
Vi ser hur de runt omkring stirrar på oss
- Nåja säger jag och ler så formella behöver vi inte vara, jag är Niklas och du är Kenshi. Du har fått besked av Yoshi och Yoshina?
- Ja säger han
- Bra då vet du vad som gäller?
- Ja
- Bra säger jag, nå berätta för mig vad som händer här? Allt är inte vad det ser ut för. Folk är rädda, varför?
Sean tittar skarpt på mig
- Du ser mycket säger Kenshi, denna mark är värd mycket pengar. Det finns ett företag inne i staden som vill ha den. De hotar de som bor här och kommer hit varje kväll och för liv och slår ner folk osv. polisen kan inget göra och de kämpar emot här men det kan inte stå emot så länge till
- Ok säger jag då får vi se till att de lär sig att inte komma hit mer. Vem äger marken?
- En man som bott här innan. De hotar honom med
- Vad heter han?
- John
- Ok kan du kontakta honom och be honom komma hit. Jag skulle vilja prata med honom. Vad heter företaget?
- Green
- Ok bara Green?
- Ja
- Bra, men se om du kan få hit John här så jag får prata med honom
- Ja Kaisho
- Nej vad sa jag om det?
- Förlåt Niklas
- Tack, Sean gå ner till de andra och informera dem
- Ja säger han
- Ta med barnen
- Ja
- Jesper
- Ja
- Se om du hittar George jag vill prata med honom
- Ok
Kenshi går iväg och jag går bort till våra tält. Jag letar fram en telefon och tar fram den. Jag ringer Gunther
- Hej
- Hej säger han
- Vi är framme och jag behöver hjälp
- Ok
- Ta reda på allt du kan om ett företag här som heter Green. Vilka känningar de har och hur stora de är. Inled lite ekonomisk krigsföring mot dem
- Ok säger han
- Bra hör av dig så fort du vet något
- Absolut säger han
- Bra hej
- Hej
Jag lägger på luren och lägger den i tältet. Jag hör ett antal motorcyklar närma sig. Jag hör kvinnor som ropar på sina barn. Jag tar fram min Bokken och går ut och ställer mig.
Ett tiotal motorcyklar kommer in bland tälten och stannar. En av männen hoppar av motorcykeln och tar sig sin hjälm. Han är japan. Jag tittar på honom och skriker på japanska
- Vad i helvete gör du din satans hund? Fattar du inte att du kan köra på någon?
Han vänder sig mot mig med klentrogen blick
- Vem fan är du säger han och hånler mot mig
Jag tar min Bokken i handen och går emot honom
- Jag är den som skall lära dig en läxa om hur man uppför sig
Han tittar tveksamt på mitt Bokken, sen på mig. Han ser mina tatueringar och han ser inte lika självsäker ut längre. Folket bland tälten tittar på mig, sen på männen. De hoppar av sina motorcyklar och de tar av sina hjälmar. Jag kommer fram till dem
- Har inte era mödrar lärt er något hyfs, ni uppträder som om ni var födda i en svinstia
- Vem fa…
Jag slår till en gång med mitt Bokken och mannen stupar
- Vem jag är? Er västa mardröm om ni inte pallrar er härifrån
De stirrar på mig sen på sin kamrat som ligger utslagen på marken. Jag ser att en av dem rör sin hand mot ett vapen. Jag rör mig blixtsnabbt och slår ner honom. De stirrar på mig och sen så händer allt på en gång. Jag dansar runt bland dem och slår ner dem till sista man
Jag tittar på honom som hoppade av motorcykeln först. Jag går fram till honom och sätter mig på huk och börjar klappa honom på kinden. Han reagerar inte. Jag klappar hårdare och han stönar
- Nå din pajas säger jag, vem fan är ni och vem tror ni att ni är?
- Du är död
- Haha nej min lille pajas det är jag inte, men om du inte uppför dig bättre så kommer du att försvinna från jordens yta tro mig. Vem är din boss?
- Far åt helvete
- Jaså vi skall ha det så säger jag
- Jaha du roar dig säger Rebecka som kommer gående med de andra
- Ja hjärtat jag har inte tränat idag. Vi har en otrevlig en här säger jag
- Oj en macho man?
- Mm säger jag
Jag lyfter upp honom bär iväg med honom och sätter honom mot ett träd
- Bär hit de andra med säger jag
- Ok säger de andra och börjar bära
- Är barnen på stranden
- Ja med de andra barnen och våra mödrar
- Ok bra de skall inte behöva se detta
Jesper kommer med George
- Jaha så du roar dig?
- Ja jag har inte tränat idag
- Ok säger Jesper vem är dessa pajaser då?
- Vet inte, vet du George?
- Ja de tillhör Yakuzan
- Jaså? Det var konstigt säger jag, vem är deras Oyabun?
- Han heter Buzo
- Vem fan är det säger jag
- Har inte en aning hjärtat säger Rebecka
- Vet ni vem som är bossar i Yakuzan
- Ja vi är deras bossar säger jag irriterat, var är min telefon
- Ni är vad? Säger George klentroget
- Förklara för honom Jesper jag skall hitta min telefon
Jag går in i tältet igen och letar fram telefonen. Jag ringer Yoshina
- Hej mor det är Niklas
- Hej min son säger hon, du låter irriterad vem har retat dig
- Någon pajas som säger att han tillhör Yakuzan, han kallar sig Oyabun. Han heter Buzo
- Förlåt säger Yoshina var då?
- På Hawaii
- Skojar du?
- Nej mor jag skojar inte, säger jag. Vi har tio av hans soldater här. De terroriserar folk på en strand här på Hawaii på uppdrag av ett företag som kallar sig Green. De vill åt marken här och vi är här på semester. Sean bodde här innan. Men i alla fall vi har en pajas här som säger att han tillhör Yakuzan och kallar sig för Oyabun
- Hette han Buzo sa du
- Ja vilket förbannat namn förresten låter som ett clownnamn
- Haha ja, nej vi har ingen som heter så
- Nej jag visste väl det. men att han säger att han tillhör Yakuzan är illa lilla mor
- Ja min son, ni får lära dem en läxa
- Oja de har retat mig så nog kommer vi att lära dem en läxa allt säger jag. Vi ses på ett par dagar
- Det gör vi, hej då
- Hej
Jag lägger på luren och stirrar på de tio som sitter på marken. Jag går fram till honom som är ledaren
- Nu min vän, nu så är du illa ute. Du har retat den riktiga Yakuzan. Vet du vad en Kaisho är?
Han stirrar på mig och är vit i ansiktet
- Nå svara mig
- Ja stammar han
- Bra, vi jag och min fru är de som är Kaishos för Yakuzan numera. Vi dödade 2176 riktiga Yakuza soldater på det som kallas för dödens fält. När vi var klara så högg vi huvudet av Kaishon och skar av hans tatuering och spottade på hans kropp
Han stirrar ännu mer på mig. Det ser ut som om ögonen skall hoppa ur skallen på honom
- Så förstår du hur liten du är?
- Ja
- Bra säger jag. Nu får du och dina kamrater stanna här är det förstått. Ni skall städa hela detta område. Ni skall personligen gå runt till alla och be om ursäkt för ert uppträdande. Har ni förstått?
- Ja säger han
- Bra säger jag, rör på er ryter jag
De hoppar till och reser sig och börjar gå runt bland människorna och ber om ursäkt
- Pajaser muttrar jag
George stirrar på mig
- Det är ohövligt att stirra säger jag till honom
- Vem är ni viskar han
- Vi? Vi är ett par turister som inte tycker om när folk beter sig som idioter säger jag
- Det kommer komma fler
- Det hoppas jag sannerligen säger jag. Annika dra upp taktiken för att skydda de som bor här
- Ja Niklas säger hon
- Bara Bokken säger jag till de andra
- Ja Niklas säger de och går till tälten
- Jaha George, då får vi se till att de lär sig att det är dumt att reta turister från Sverige. Förresten hämta pajasen Jesper
- Vem? Buzo
- Nej han som spände sig
- Ok säger han och går iväg
Jag tittar på Rebecka och hon ler. Jag ler tillbaka och jag tittar på motorcyklarna
- Kan du ta hand om dem George?
- Javisst säger han
- Bra tack
- Jaha säger Rebecka så vi skall lära dem en läxa
- Ja det måste vi, han säger att han tillhör Yakuzan och mor har aldrig hört talas om honom. Vi får lära honom en rejäl läxa, typ lägga honom över knäna och smiska honom läxa
- Haha ja det hade varit kul
- Ja precis
- Här är han säger Jesper
- Tack, har du en telefon?
- Ja säger han och bugar sig
- Bra får jag den?
- Javisst säger han
- Tack, vad är clownens nummer?
- Vad?
- Ja han Buzo vad är hans nummer?
Han rabblar numret och jag slår det. Det ringer och efter ett par signaler så svarar en man
- Är det clownen? frågar jag
Tystnad
- Är det clownen Buzo? frågar jag
- Nej det är hans löjtnant
- Ok se till och få clownen på tråden för Kaishon är förbannad
- Förlåt?
- Nej säger jag, jag är förbannad och jag vill prata med clownen nu annars så kommer jag till er och då blir det inte vackert. Ni har retat demon från norr, han från dödens fält. Han som skar av den förre Kaishon hans tatuering från hans rygg och spottade på hans kropp. Så se till att clownen får luren nu annars så kommer jag på besök
Tystnad
- Hej det är Buzo
- Nej du är clownen, vem fan tror du att du är? Kalla dig för Oyabun och säga att du tillhör Yakuzan. Hade inte varit för att jag är på glatt humör så hade jag redan huggit huvudet av dig och kastat det åt grisarna men med tanke på hur jävla ful du är så hade de väl sprungit åt andra hållet
- Du är död väser han
- Jaså säger jag och vem skall döda mig? Du? tillåt mig skratta. Men du skall få en chans kom ner till stranden. Jag väntar på dig din son av en sugga, din far var så jävla ful att de enda som inte sprang var suggorna
Jag lägger på och lämnar tillbaka telefonen till mannen som stirrar på mig
- Han är svärdsmästare
- Jaså? Säger vem?
- Erh…
- Precis säger jag, seså iväg och städa med dig
Han springer iväg. De andra kommer med sina Bokken
- Jaha vad händer?
- Jag retade precis upp han som boss för de här så att han inte har något annat val än att komma hit
- Haha ja du förolämpade honom rätt rejält. Jag hade kommit om någon sagt så till mig säger Jesper
George stirrar på mig
- Nej George jag är inte rädd för honom, ja vi är Kaishos för Yakuzan, den riktiga Yakuzan. De är hederliga numera. Det han gör är ett väldigt allvarligt brott mot alla lagar som finns i den världen. Vi måste straffa honom för dem annars så kanske andra försöker något och då kommer vi att få resa runt och släcka bränder överallt
- Han är duktig med svärdet
- Jaså? Då kanske jag får en utmaning, jag är rätt duktig jag med säger jag och ler
- Jag har lagt en plan säger Annika
- Ok säg vad vi skall göra
Hon berättar och vi lyssnar. Jag nickar och går till tältet. Jag tar en flaska med vatten och går ut. Simon och Gwen går ner på stranden. Ilse och Alex försvinner. Sean och Annika sätter sig med en grupp barn och Sean berättar historier för dem. Jesper och Esmeralda går iväg med George. Jag och Rebecka står vid vårt tält och väntar
Tiden går och vi sitter vid tältet och tittar oss omkring. Efter två timmar så kommer det ett tiotal bilar. De stannar och dörrarna öppnas och det hoppar ut fem män ur varje bil
De har mörka kostymer på sig och solglasögon. Jag tittar på dem och sen på Rebecka och jag börjar nästan skratta. De rör sig mot tältlägret. De kommer fram till kanten och de stannar och tittar sig omkring
En av dem tittar mot en av bilarna och nickar. En man stiger ur bilen och han är ung, han ser bra ut och han utstrålar självsäkerhet och ilska
- De försökte smyga sig på er säger Alex men de sover nu?
- Ok hur många?
- Ett tio - tal
- Ok bli kvar där
- Ok
Jag reser mig upp och Rebecka reser sig också, vi går emot männen och vi tittar på dem. Jag stannar och tittar på mannen, jag småler och vi står och väntar. En av hans män går fram till oss och han sträcker fram handen
Jag slår ner honom och tittar på de andra, de tittar på mig, sen så tittar de på Oyabunen. Han stirrar på mig och mina tatueringar
- Jaha är det clownen säger jag, han som hävdar att han är Oyabun?
- Jag skall döda dig skriker han
- Jisses vad är straffet för att hota en Kaisho säger jag?
- Döden svarar Rebecka
- Jo jag har för mig det också
- Döda dem skriker mannen
Vi drar våra Bokken, och dansar in mellan dem. Annika och Sean kommer springande och de börjar dansa de med och Jesper och Esmeralda attackerar dem bakifrån. Efter fem minuter så ligger alla männen utslagna på marken
- Jaha säger jag då var det bara du kvar clownen
Han stirrar på mig
- Jaha du väntar på de som skulle smyga sig på oss. De kommer tyvärr inte. Seså kom nu hit säger jag och tittar på honom.
Han stirrar på mig och jag ser att han tuffa attityd är borta, han stinker av skräck
- Kom hit upprepar jag
Han står stilla och bara stirrar på mig. Jag går fram till honom och tittar på honom och tar honom i örat och drar honom efter mig. Folket i tältlägret stirrar på mig och vet inte riktigt vad de skall tro
- Jaha du skulle döda mig sa du, jag har blivit varnad för att du är duktig med svärdet. Vill du ha en chans? Vill du testa precis hur duktig jag är? Jesper hämta hans svärd. Det ligger säkert i bilen
- Javisst säger han
Jag håller fortfarande honom i örat och jag vrider lite. Han reser sig upp på tårna och jag anar tårar i hans ögon. Jag ler lite och vrider lite till. Han gnyr och jag ler lite till
Jesper kommer tillbaka från bilen
- Jag vet inte var han fått tag på detta men det är ett Tenshin svärd
- Förlåt säger jag. Nu blev det riktigt allvarligt, har du studerat för mor?
Han stirrar oförstående på mig
- Inte alltså, var har du fått tag på detta?
- Jag fick det av en man
- Vem? Säger jag och vrider lite till på hans öra?
- En man jag vet inte vad han heter
- Du ljuger, hur har du fått tag på detta? Vem har du snott detta av?
- Jag har inte stulit något säger han, jag fick det av min far på hans dödsbädd
- Ok och var hade han fått det ifrån? Säger jag skarpt och tro mig jag vet om du ljuger
- Han dödade en man för det säger han
Nu rinner tårarna längs med hans kinder
- Så han dödade en man för det. Hjärtat vill du hämta mitt svärd?
- Javisst säger Rebecka
Hon går iväg och jag håller mannen i örat och jag tittar på honom
- Vem gav dig iden att du skulle utge dig för att vara Yakuza. För det har du inte kommit på själv din clown
- Mannen på Green
- Och han heter?
- Peter Wilson
- Ok amerikan?
- Ja säger mannen
- Ok men han är inte ensam eller hur, det finns en Japan med eller hur?
- Ja skriker mannen när jag vrider om lite till
- Och han heter?
- Jag vet inte, han är Yakuza dock
- Ok säger jag har du numret till honom?
- Nej
- Till Peter?
- Ja
- Bra vad är det?
Han rabblar siffrorna
- Tack säger jag, var bor han?
- Det vet jag säger George
- Ok säger jag bra, vi skall hälsa på honom när jag är klar med clownen här
- Ok säger han
Rebecka kommer tillbaka med mitt svärd och räcker det till mig. Jag ger henne min Bokken och tar svärdet
- Nu så clownen så skall du få din chans att döda mig
Jag släpper hans öra och backar. Jag stannar och ställer mig i redo position. Han stirrar på mig. Jesper kastar hans svärd framför honom. Han böjer sig ner och tar upp det. han kramar hjaltet och anfaller
Jag dansar undan och blockerar honom. Han attackerar igen och igen. Jag dansar undan honom och han stirrar desperat på mig
- Du har tittat på för många filmer säger jag. Du är verkligen en clown
Jag attackerar fortare än vad han kan se. Jag skär av honom kläderna och han står naken framför mig. Jag attackerar igen och slår iväg svärdet. Jag slår till honom en gång och han faller ihop
- Som sagt en clown. George kan ni hjälpa oss och samla ihop dem?
- Javisst säger han och stirrar på mig
- Tack
Vi samlar ihop alla männen och lägger dem på rad på gräset. När vi är klara så samlas vi vid vårt tält
- Jaha då skall vi hälsa på denna Peter säger jag och ta reda på vad fan som händer och vem japanen är
- Ok hur gör vi säger Jesper
- Tja jag misstänker att Sean vill stanna här och vakta sina vänner?
- Ja säger han
- Ok då stannar Annika med, vad säger ni vampyrerna vill ni leka i skogen?
- Haha javisst säger de
- Ok bra, då åker jag, Rebecka, Esmeralda och Jesper
- Ok säger Annika
- Låt Simon och Gwen hjälpa till med skyddet
- Ok säger Annika
- George du kör, du vet vart vi skall
- Ok säger han
- Bra då kör vi
Vi går in i tältet och tar våra väskor och går ut ur tälten. Vi går bort till en av minibussarna. Jag ger George nycklarna och vi kör iväg. Vi kör längs med kusten och efter ett tag så svänger han av vägen. Han kör inåt land
- Stanna ett par kilometer från huset
- Ok säger han
Vi kör vidare och efter en halvtimme så stannar han. Vi går ut ur minibussen och byter om. Vi tar på oss våra dräkter och jag frågar George
- Vilken riktning?
- Ditåt säger han och pekar
- Tack vänta här vi kommer om en stund
- Ok säger han
Vi springer i den riktning han pekat. Vi kommer fram till huset och stannar. Vi tittar mot det och ser att han inte är ensam där. Där är ett antal livvakter, kvinnor i bikinis och ett antal män i kostymer
- Jaha skall vi skrämma skiten ur dem frågar Jesper
- Tja varför inte säger jag. Det var länge sedan
- Haha ja skrattar Rebecka
- Skall vi ta honom med oss tillbaka
- Tja varför inte. Skrämma honom lite så att han kontaktar japanen?
- Ja om han inte är här
- Ja precis
- Ok ni tar er in den vägen säger jag och pekar. Så tar vi oss in andra hållet
- Ok säger Jesper
- Bara Bokken vi dödar ingen om det inte behövs. Slå ner vakterna och söv kvinnorna
- Ok säger Esmeralda, vi ses därnere
- Det gör vi
De försvinner in bland träden och vi springer åt andra hållet. Vi kommer fram till en mur och tar oss över den. Vi tittar på livvakterna som är upptagna av att stirra på lättklädda kvinnorna
- Jaha hjärtat låt oss dansa
- Javisst hjärtat säger jag
Vi reser oss och springer snabbt över gräset och vi slår ner tre vakter innan någon förstår vad som händer. När de vänder sig mot oss så kommer Jesper och Esmeralda från andra hållet och attackerar dem
Vi slår ner vakterna och söver kvinnorna. När vi är klara så tittar vi på huset. Vi öppnar dörren och går in. Vi hör musik som spelas från ett rum där dörren är stängd
- Rensa ni så vaktar jag här säger jag
- Ok säger de andra och försvinner
Jag sätter mig ner och tittar mot dörren. Efter fem minuter så kommer Rebecka tillbaka
- Jag hittade ingen annan
- Ok
Jesper och Esmeralda kommer gående och stannar hos oss
- Vi sövde två däruppe som lekte vuxenlekar, de såg inte ut till att vara äldre än Gwen och Simon
- Ok har han barn?
- Har inte en aning, men vi sövde dem bara
- Ok då ser vi vad som finns bakom dörren säger jag
Vi reser oss och går bort till dörren. Jag trycker ner handtaget och öppnar dörren. Vi tittar på vad som händer därinne. En man sitter in stol bakom ett skrivbord. På skrivbordet ligger en kvinna på rygg
Mannen har sitt huvud mellan kvinnans och han slickar henne ljudligt. Hon stönar högt och blundar. Vi tittar på varandra och går fram till dem. Jag trycker på halsen på kvinnan och hon tystnar
Mannen har fortfarande inte märkt oss
- Ursäkta säger jag
Mannen ryker till och stirrar på oss
- Är du Peter?
- Ja
- Ok säger jag och slår till
Han svimmar. Jag lyfter upp honom och lägger honom på min axel och bär iväg med honom. Vi går ut ur huset och tar oss ut på vägen och börjar jogga. Vi kommer fram till minibussen och lägger honom där bak.
Vi byter om och tittar på George. Han tittar tillbaka och sätter sig bakom ratten. Han startar bilen och kör iväg. Vi kommer tillbaka till stranden och vi tar våra väskor och går in i tältet och lägger dem där
Vi går ut och jag går bort till bilen och lyfter upp mannen på axeln. Vi går ner till stranden och de andra kommer med oss. Jag släpper ner honom på sanden och tittar på George
- Vi vill inte bli störda, vill du säga till de andra att inte komma ner här förrän vi säger till
- Ok säger han
- Tack
Han går iväg och jag tittar på de andra och jag väcker mannen
- Hej det är dags att vakna säger jag
- Vad, vad händer? Vem är ni?
- Vi är turister som undrar vad du vill med denna strand till och vad ditt företag sysslar med men framförallt så vill vi veta vem japanen är
- Far åt helvete
- Det börjar alltid där eller hur säger jag, var jag otrevlig mot dig? Svor jag åt dig? Jag ställde bara ett par enkla frågor åt dig. Vad vill du med stranden? Vad sysslar ditt företag med och framförallt vem är japanen
- Du får samma svar far åt helvete
- Ok säger jag
Jag slår till honom tre gånger och trycker honom på halsen. Han stirrar på mig
- Jag tror att du kommer att komma till helvetet före mig. Jag tänkte vara snäll och be om ursäkt för att vi störde dig i det du gjorde när vi kom. Men nu känner jag mig inte lika vänlig längre
Jag slår till igen och han slappnar av. Jag sätter honom upp igen och nu så stirrar han på mig med rädsla i ögonen
- Så till mina frågor igen, vad vill ni med denna strand, vad sysslar ditt företag med och till sist vem är japanen
Han stirrar på mig
- Inte säger jag
Jag slår till igen och denna gång slår jag fem gånger, jag trycker honom på halsen och skrikandet tystnar. Jag tittar på honom och slår till igen
- Jag kan hålla på så här hela kvällen och natten. Det kommer bara göra ondare och ondare på dig. Så om du vill komma tillbaka dit där vi hämtade dig så svarar du på våra frågor. Vad vill ni med stranden? Vad sysslar dit företag med och vem är japanen
- Snälla inte mer
- Svara på mina frågor då
- Vi vill bygga lyxbungalows här, mitt företag sysslar med allt möjligt, vi är ett systerföretag till ett japanskt företag som verkar inom byggbranschen. Japanen är chef för det företaget
- Så du väljer att ljuga säger jag, det är inte bara dumt. Det är förolämpande med. Det finns tusen stränder som denna på denna Ö så om du skall ljuga så får du vara mer övertygande. Så återigen, vad sysslar ditt företag med, vad vill ni med stranden och 10 000 kronors frågan vem är japanen? Hitintills så har jag varit ganska snäll med dig. Nu är det slut med det, vill du kunna använda den du har mellan benen och fortsätta med de aktiviteterna du sysslade med på ditt skrivbord så skall du få en chans till att berätta sanningen. Men för att du skall förstå att jag menar allvar så skall jag visa dig vad som händer om du inte talar sanning.
Jag trycker honom på halsen och sen slår jag till
- Den brännande känslan du känner nu i ditt kön, är vad som väntar dig om du inte berättar precis det som vi vill veta. Om jag inte slår till inom trettiosekunder så kommer du att bli steril, sen så kommer du att bli impotent. Sen ja du kan själv fantisera vad som händer då
Han stirrar på mig genom smärtan och nu är det ren skär skräck som syns i hans ögon.
- Tio sekunder kvar sen är det slut med användandet, inga syskon till dina barn
Jag slår till och han andas tungt och snabbt
- Jaha skall du fortsätta ljuga? Eller sanningen kommer fram nu? Jag har inga som helst betänkligheter att göra dig impotent och steril. Jag skiter faktiskt i om du får behålla den eller inte. Jag kommer få mina svar på ena eller andra sättet. Jag har inte ens satt igång på allvar än. Jag kan lova dig att vi är farligare än vad japanen är. Vet du vad en Kaisho är?
- Ja stammar mannen
- Där ser man säger jag, jag och min fru är Kaishos över Yakuzan förstår du? Förstår du då att vi inte är rädda för den där japanen. Så skall du börja prata? Så får vi se om du kommer hem med alla kroppsdelar intakta eller om du kommer sakna en eller flera. Så till mina frågor igen. Vad vill ni med stranden, vad sysslar ditt företag med och vem är japanen?
Han stirrar på mig och sen börjar han prata. Han pratar oavbrutet i en halvtimme. När han pratat färdigt så tittar jag på honom och jag slår till honom en gång och han svimmar
Sean lyfter upp honom och bär bort honom till de andra. Vi går bort till George och sätter oss hos honom. Vi tittar på honom och han tittar på oss
- Jaha säger jag då vet vi varför de attackerar er och vill ha bort er härifrån
- Ok varför
- Därför att denna lagunen passar väldigt bra att bygga bungalows vid och att den passar förträffligt bra att smuggla in knark vid. Han driver ett företag som bygger, men de pysslar inte bara med det. De har en hel del sidoverksamheter bland annat, knark, prostitution, spel och en massa andra skumraskaffärer. Japanen är son till den Yakuza boss som vi dödade för att få ordning och reda i Japan. Han gillar inte ordning och reda. Han fick ingen plats vid rådet i Japan så han tyckte att han skulle starta egen verksamhet.
- Ok där ser man säger George
- Sen så har denna japan förälskat sig i din syster, vilket jag misstänker att du redan visste att han gjort. Kärleken är inte besvarad och det har gjort honom extra irriterad. Det är därför du har gömt henne eller hur? Hon skulle varit här så fort hon hörde att Sean var här
- Sant säger han
- Ok säger jag. Nu får vi se hur han reagerar när han inser att hans allierade och hans fjantar är borta. Nu måste han själv ta tag i problemet. Vi skall hjälpa honom på traven och bjuda hit honom
- Tror du att han kommer att komma
- Oja när han får reda på att hans fars baneman finns här så kan jag lova dig att han kommer att komma
- Dödade du hans far?
- Oja det gjorde jag, jag skar av hans tatuering från hans rygg och jag spottade på honom. Vi lät honom dock dö en ärofull död. Han fick begå Sepukku sen högg jag av honom hans huvud
- Ok
- Japanska traditioner säger jag. Jag kommer ringa honom nu. Det jag vill att du skall göra är att samla alla som bor här och ta dem med er ner på stranden. Där väntar ni tills vi säger att det är ok att komma fram. Kan du göra det?
- Ja säger han
- Bra
Jag tar fram telefonen och slår numret till japanen
- Hej
- Hej säger jag, är det avfällingen?
- Vem är detta?
- Han som höll i svärdet när din far förlorade huvudet
- Ok vad vill du?
- Jag vill att du kommer hit till stranden så att vi kan prata och det är inget önskemål. Det är en begäran från Kaishon om du inte lyssnar på den så kommer det inte finnas någon plats på jorden där du kan gömma dig
- Jag kommer
- Bra säger jag
- Hej
- Hej
Jag lägger på luren och tittar på de andra.
- Sean och Annika ni tar stranden tillsammans med Gwen och Simon
- Ok
- Jesper och Esmeralda, den sidan av skogen. Ilse och Alex samma sida som sist
- Ok säger de och går iväg
- Jaha hjärtat är du redo?
- Oja jag hjärtat jag har inte tränat idag jag heller
- Haha nej du har ju inte det. De där trashankarna vid hans hus räknas inte
Vi går in i tältet och tar fram våra svärd. Vi går ut från tältet och sätter oss. Vi sitter på en stock och väntar. Vi se hur George får med sig alla ner på stranden. Solen sjunker och månen kommer fram
- De kommer nu säger Alex
- Ok kan ni tunna ut i leden
- Jadå ingen kommer att komma fram till er
- Bra
- Hur ser det ut på er sida Jesper
- Det är lugnt än så länge
- Ok kommer det ingen där så drar er ner till stranden. Det känns som om att något kommer hända därnere
- Ok säger Jesper
- Bra
Vi sitter och väntar och efter en stund så kommer det flera bilar rullande. Jag undrar stilla hur de skall få plats. Jag tittar på Rebecka och hon tittar på mig och vi ler
- Minns bonden
- Mm hjärtat säger jag
Vi reser oss upp och går fram mot bilarna. Vi stannar och tittar på dem. Bilarna stannar och det hoppar ut ett tiotal män. De är klädda i kostymer och de ställer sig utanför bilarna och tittar på oss
En av dem går bort till en av bilarna och öppnar dörren. Mannen som stiger ur bilen är ganska lång för att vara asiat. Han ser bra ut och utstrålar självsäkerhet och hat?
Han tittar bort mot oss och börjar gå emot oss.
- Så vi är klara säger Alex
- Ok dra er ner till stranden och hjälp dem där nere
- Ok säger Alex
- Bra
Han kommer fram till oss och tittar på oss. Vi tittar tillbaka och väntar. Han böjer knappt på nacken och har ett litet hånleende på läpparna. Vi tittar på honom och svarar inte på hälsningen
Hans hånleende fastnar och han står där med huvudet knappt böjt. Han kan inte lyfta det förrän vi har svarat på hälsningen. Vi låter honom stå så. Hans män tittar på oss
De börjar inse att deras boss är i underläge, de inser också att han skymfat oss med sin arroganta attityd. Vi tittar på dem och väntar. De bugar traditionellt. Vi tittar på dem och bugar mot dem. De reser sig och tittar på sin boss som fortfarande står med huvudet lätt böjt
- Hans skam är inte er, ni slipper begå Seppukku säger jag på japanska.
De bugar sig igen, vi besvarar bugningen
- Fyra båtar på väg hit
- Ok Jesper och Esmeralda hjälp dem
- Ok säger Jesper
Jag tittar på honom och jag känner harmen han känner, men han känner sig även rädd? Eller osäker, han trodde att han skulle träffa på obildade Gaijins, barbarer som inte vet om traditionerna.
Också visar det sig att det är han som på grund av högmod brutit mot dem. Han är ensam, hans män kommer inte bistå honom förrän vi har löst problemen
Vi fortsätter låta honom stå där. Vi hör tumultet som utspelar sig på stranden. Vi tittar på honom och vi ser ett leende börja formas hans läppar. Det hörs skrik och rop. Framförallt på japanska, sen blir det tyst
- Klart säger Jesper, pajaser
- Alla hela och rena?
- Jadå, men vi fick hålla i Leonardo och Isabelle vem har lärt dem de orden på japanska?
- Svor de?
- Ja som de värsta hamnsjåarna
- Ok spännande vi får nog ha ett samtal med Yoshina
- Kom upp med alla hit
- Ok säger Jesper
Vi fortsätter titta på honom med neutral blick, han tittar inte tillbaka utan hans blick är fäst på marken. Vi hör hur människorna kommer tillbaka och hans leende försvinner
Jag tittar på honom och drar mitt svärd och sätter det på hans nacke
- Du skymfar oss med att komma hit och bete dig som en pajas. Vem tror du att du är? Kaisho?
- Han kanske tror att vi gaijins inte kan något om traditionerna?
- Så är det säkert, han kanske bara är obildad?
- Ja med tanke på vem hans lärare var så
- Jo så måste det vara, man kunde ju se hur syfilisen ätit upp den lilla hjärna han hade när jag skilde det från hans axlar
Det rycker i honom när vi hånar honom, han biter ihop tänderna och hans käkar är spända av uppdämd ilska. Jag flyttar svärdet från hans nacke och vi backar ett steg
Nu är de från stranden framme vid oss. jag ser hur han tittar på dem och han ser inte sina män
- Letar du efter någon? Frågar jag, trodde du i din enfald att de som du sänt genom skogen, eller de som kom i båtar skulle räcka för att stoppa oss? då är du till och med enfaldigare än vad din syfilis angripna galna far var
Vi tittar på honom och jag ser ur hans raseri byggs upp
- Vill du lägga hand på dina Kaishos? Är du så hämndlysten att du tror att du har en chans mot oss? vi som dränkte dödens fält i blod?
- Mor säger Rebecka
Jesper tolkar åt Elisabeth
- Ja säger hon
Jesper översätter till Japanska
- Är syfilis ärftligt?
- Det beror på om han är avlad av en sugga
- Aha ok säger Rebecka, nå är du avlad av en sugga?
Han stirrar med hat i blicken på Rebecka, inte nog med att hon gaijin, en iteki. Hon är dessutom kvinna och hon hånar honom. Vi ser hur det rycker i honom
- Så säger jag, du tror att du har en chans, hur gärna vill du testa? Hur gärna vill du ha din hämnd? Nå svara du son av en sugga
Han skakar i hela kroppen av återhållet raseri
- Döda dem skriker han
De tittar klentroget på honom
- Den som lyfter sin hand har förverkat sitt liv, sina barns liv och alla sina släktingars liv säger jag lyft er hand och de är döda
De står blixtstilla ingen av dem rör sig
- Klokt säger jag, dina män kan mer om ära än vad du gör din rabiessmittade hund. Vem tror du att du är fräser jag fram. Du är ta mig fan inte värd smutsen under mina skor
Rebecka lyfter sitt ena svärd och pekar på männen vid bilarna. Hon sänker svärdet långsamt och de sätter sig på knä
- De vet vem som bestämmer, vill du se prov på deras lojalitet säger Rebecka lågt. Vem är hans närmsta man frågar hon
En av männen bugar sig
- Du vet vad straffet är för hans agerande?
- Hai
- Bra verkställ säger Rebecka
- Hai säger mannen
Han sätter sina händer på hakan och tittar på Rebecka. Hon tar tag i mannen framför oss och sparkar undan hans ben så att han trillar ner på marken. Hon tar tag om hans hår och sliter upp hans huvud
- Hans död är ditt fel din son av en impotent galt. Du dömde honom till döden väser hon
Hon pekar med svärdet på mannen som sitter på knä och sänker det. Han bryter sin egen nacke. Det smäller till när han bryter den
- Vem är nästa att dö för din skam? Peka vrålar Rebecka peka ditt satans fega svin, vem skall dö nu
Männen som sitter framför honom tittar med uttryckslösa blickar framför sig
- Nå ditt fega jävla svin väser hon vem av dem skall dö?
Han stirrar på henne. Rebecka smäller till honom
- Understår du dig att titta på mig utan att jag hälsa på dig. Har du ingen ära överhuvudtaget? Du är ta mig fan värre än en herrelös hund
Rebecka har spräckt hans läpp och blodet rinner från den och det droppar ner på marken. Hon tar tag om hans hår igen och rycker till
- Nå vems tur är det, välj nu ditt satans svin
Han stirrar rakt fram och börjar lyfta sin hand. Han pekar på en av männen. Han rör sig inte
- Se dina män vet vem det är som bestämmer. Han väntar på att jag skall peka.
Rebecka reser sig och tar tag om hans hår och drar det uppåt i en hastig rörelse. Mannen kommer upp på fötter. Hans skriker till av smärta. Han har förlorat ansiktet inför sina män. Han har sett oss ta ifrån honom dem och han har inget kvar
- Nå skall du avsluta det själv och visa att du har lite ära kvar eller du vill slåss med oss?
Han stirrar på mig och spottar på marken framför mig. En av hans män reser sig och drar sitt svärd. Jag sätter upp en hand och han stannar
- Det är inte er vanära den är hans
Mannen bugar sig och lägger svärdet på marken och bugar sig så att hans panna rör vid marken. De andra tar fram sina svärd och gör likadant. Vi bugar oss för dem. Total underkastelse.
- Så du spottar på oss, tja jag spottade på din fars huvudlösa kropp efter att jag skurit av honom hans ryggtatuering
Han rycker till
- Du vet vad det innebär? Din far var ett fegt svin som knullade barn och bedrev hor. Han integrerade och bildade pakter för att döda oss. Det var ett misstag, han fick ändå chansen att dö med ära. Vi skänkte honom den chansen och det var efter att han skickat 2176 personer i döden. Om någon av er hade släktingar där så vet att de dog med ära
- Hai skriker tre av dem
- Du skall få en chans till säger jag till mannen. Vill du dö med ära? Eller du vill dö med ditt namn fläckat?
Han stirrar på mig och säger
- Jag skall döda dig
- Så fläckat säger jag
Jag backar och Rebecka gör likadant
- Nå drar ditt svärd säger jag
Han tar av sig kavajen och knäpper upp sin skjorta. Han tar av sig sina skor och strumpor. Jesper säger till människorna som står där att backa och bilda en cirkel. Mannen drar sitt svärd och tittar på mig. Jag lägger mitt svärd på marken och tittar tillbaka på honom
- Nå skall vi dansa säger jag och tar av min tröja
Han stirrar på mina tatueringar. Jag börjar lysa och mina tatueringar lyser extra starkt. Han ställer sig i redo position. Jag står stilla och tittar på honom. Han attackerar och jag dansar undan. Han attackerar igen och igen. Han träffar bara tomma luften. Jag står stilla och han attackerar. Jag bara flyttar på kroppen och tittar på honom
Jag ser hans desperata blick och han gör utfall på utfall. Jag slår till en gång och han stelnar till med svärdet utsträckt
- Pajas säger jag
Jag går fram till mitt svärd och lyfter upp det från marken
- Håll för barnens ögon säger jag till de som står där. de skall inte behöva se detta
Jag går fram till mannen och går runt honom. Mitt svärd blixtrar till när jag skär honom över ryggen och skär i sönder hans tatuering. Han skriker högt i luften när smärtan slår till. När jag skurit färdigt så ställer jag mig på sidan om honom och hugger till. Jag skiljer hans huvud från hans axlar och kroppen ramlar ihop
Jag tittar på männen
- Han dog utan ära, ingen skall nämna hans namn igen. Ta hand om hans familj, de skall inte lida för hans misstag
- Hai vrålar männen
- Städa undan här och åk hem. Kontakta Yoshina och berätta vad som hänt så får hon utmäta straff
- Hai skriker
- Bra säger jag verkställ
De reser sig och börjar städa undan på området. Vi går därifrån och går bort till våra tält och lägger in svärden. Jag drar min tröja över huvudet och vi går tillbaka till de andra
Vi kommer fram och stannar. George stirrar på mig
- Men snälla sluta stirra, det är oartigt. Du kan ta hit din syster nu
- Ok säger han
- Bra
- Hur gör vi med Peter? Frågar Jesper
- Skicka hem honom, han kommer snart vara bankrutt. Han har en massa skulder till folk som det inte är bra att ha skulder till. De får ta hand om honom, han är en liten pajas
- Ok säger Jesper
- Tack för hjälpen mor säger Rebecka, perfekt tonläge när du hånade honom
- Tack säger hon och ler
- Hur mår du min son frågar Isabella
- Vad? Jo jag mår bra, jag blir bara irriterad på sådana halvfigurer som tror att de är något
- Ok hur menar du?
- Ja han trodde att han kunde bete sig hur som helst för att vi är vita. I hans ögon så är vi barbarer utan ära och att vi inte har någon aning om heder och plikt
- Aj säger min mor
- Ja precis, så han irriterade mig mer än något annat
- Hur skall de få med sig alla de männen
- Jag har inte en aning och helt ärligt så bryr jag mig inte. Det är deras bekymmer. Jag måste ringa Yoshina
Jag tar fram telefonen och ringer Yoshina. Jag uppdaterar henne om läget och jag förvarnar henne om att ett antal män kommer att komma för att få sitt straff. Jag berättar att de skötte sig exemplariskt och att straffet skall vara anpassat utifrån det. jag lägger på och går tillbaka till de andra
- Hur gör vi med mat? Jag är jättehungrig
- Det fixar sig säger Sean. Folket här bjuder på middag idag nere på stranden
- Ok säger jag när?
- Haha vi går ner och ser efter säger han
Familjen går tillsammans ner till stranden. Yakuza männen har tagit bort de män som låg här. Där är grillar igång och musik spelas. Folk går runt med papptallrikar med mat på
En kvinna kommer fram till oss och tar mig och Rebecka i handen och leder oss fram till ett bord som är översållat med mat. Hon räcker oss varsin tallrik och säger
- Varsågoda
- Tack goda fru säger jag och bugar mig
- Tack goda fru säger Rebecka och bugar sig hon med
Kvinnan skrattar och säger
- Goda fru minsann säger hon
Barnen kommer fram till oss och vi tar mat till dem. Vi sätter oss på marken och börjar äta. De andra kommer till oss och sätter sig. vi sitter där i månskenet på en strand på Hawaii och jag äter en av de mest fantastiska måltider jag någonsin ätit
Vi tar om flera gånger och jag börjar prata recept med de som står där. jag är i diskussion med en kvinna om receptet till en limedressing när George kommer fram med en kvinna vid sin sida
- Hej detta är min syster Lia
- Hej Lia säger jag, mitt namn är Niklas
- Hej Niklas min bror har utmålat dig som en gud eller nåt
- Haha nej jag är ingen gud säger jag
- Hej Lia säger Rebecka
- Hej säger hon, jisses vad du är vacker
- Tack säger Rebecka, det är du med. Bara en vänlig varning, eftersom jag gillar din bror och att jag nog kommer gilla dig med. Försök inget med min bror, han är förälskad i en annan kvinna. Släpp honom och gå vidare Lia så slipper du bli sårad
Lia tittar på Rebecka och hon tittar tillbaka på henne med en blick som säger
- Jag vet hur du känner det men släpp det
- Ok säger Lia
- Bra ler Rebecka
- Får jag prata med honom?
- Givetvis säger Rebecka och ler, men bara prata
- Ok säger hon och ler
Hon går bort till de andra, vi ser hur Sean reser sig och kramar om henne. Han presenterar Annika och lägger sin arm om henne för att markera. Resten av familjen hälsar på Lia. Hon sätter sig ner och Isabelle går fram till henne och sätter sig i hennes knä
George tittar på vad som händer och andas ut lättad när han märker att inget drama kommer utspela sig. Jag tittar på honom och ler. Jag hör en harkling bakom mig. Kenshi står där med en man
- Hej säger han
- Hej
- Detta är mannen som äger stranden
- Hej Niklas
- John säger han
- Vi kan meddela att du inte kommer få mer bekymmer med de som bråkat med dig. Vi har tagit hand om det
- Ok där ser man säger han och ler
- Ja vi konfronterade de som besvärat dig och förklarade det dumma i att göra som de gjorde
- Det var veckans underdrift säger George
- Nå säger jag, vi halshögg och slog ner ett antal människor, men det låter så rått att säga så
- Ni gjorde vad? säger John
- Det är en lång historia som George kan berätta för dig sen. Men du kommer inte att få besvär med dem mer. Vi ber om ursäkt för deras beteende, de kommer att få det straff de förtjänar
- Ok säger han tvekande
- De var japaner, de tillhörde Yakuzan, vi är ledare för dem så det är vår uppgift att be om ursäkt när våra anställda missköter sig. De drog skam över oss. Vi har rättat till den och vi kommer att utdela rättmätigt straff för dem. Vi har straffat han som var ledare för dem. Plikten krävde det av oss
Kenshi bugar sig och tittar på John
- Jag förklarar senare
- Ok säger han
- Förresten skulle du vilja sälja denna mark till oss?
- Varför?
- Så att ingen kan ta den ifrån dem. Den betyder väldigt mycket för min frus bror. Den betyder en hel del för oss med tror jag.
- Så ni skulle inte bygga på den?
- Nej säger jag inte en chans, vi skulle låta George sköta den. I utbyte mot att våra tält får stå kvar
- Är du seriös?
- Jadå säger jag, mitt enda motkrav är att våra tält får stå kvar. Går George med på det så säg ditt pris så får vi förhandla
Han tittar på mig
- Du kommer slippa alla bekymmer med andra som vill komma åt stranden, för jag kan tänka mig att det är en hel del påtryckningar från andra köpare än Peter. Ge oss ett pris, så kan du gå i pension sen. Vi lovar att aldrig sälja den vidare eller tvinga någon att lämna
Han tittar på mig med en tvivlande blick
- Kan jag få det skriftligt
- Givetvis säger jag, sätt ihop ett kontrakt, ge oss ett pris. Vi läser igenom kontraktet och betalar om vi anser att priset är skäligt. George sköter om de som bor här. Han får berätta vilka förbättringar som behövs och vi betalar. Den här stranden och dessa människor räddade min frus bror. Så för oss har den stort värde. Framförallt människorna här. Så sätt ihop ett kontrakt. Vi läser igenom det och försöker du inte lura oss så betalar vi vad du begär om det är rimligt givetvis. Kommer du och säger att du vill ha hundramiljoner dollar för den så tackar vi nej. Kommer du med ett pris som är trakten av vad marknadsvärdet är så kommer jag säga kontant eller konto.
- Så om jag skulle säga tio miljoner dollar så skulle du tänka på det
- Skulle du säga tio miljoner så säger jag sätt ihop kontraktet utan en massa klausuler, vi har bättre advokater än du så det är inte lönt att försöka lura oss, och du skulle för att tala japanska tappa ansiktet rätt rejält
- Om jag skulle säga tjugo miljoner?
- Då skulle jag börja förhandla, det är långt över marknadspriset och eftersom vi inte skall tjäna pengar på denna mark så är det en dålig investering oavsett hur mycket den betyder för Sean
- Ok då har vi en början på en förhandlig
- Ja det har vi säger jag med ett leende. Vi kan göra förhandlingen väldigt enkel. Vi är beredda att betala 12.5 miljoner dollar för marken. Inte en cent mer
- Och ni lovar att inte bygga på den
- Inte mer än det som George säger att han vill ha byggt. Vill han låt oss säga bygga en läkarstation här med fri sjukvård till alla som bor här så säger vi ja och betalar. Vill han bygga bungalows så säger vi nej min vän inte en chans. Sen byter vi ut honom mot en vettigare människa.
- Så ni skulle kunna tänka er att bygga en läkarstation?
- Ja säger jag
- Gratis sjukvård?
- Ja gratis
- Skojar du?
- Nej det gör jag inte
- Vill de ha en skola här så bygger vi det säger Rebecka. Allt som kan förbättra för de som bor här går vi med på. Saker som skulle kunna byggas för att tjäna pengar på säger vi nej till. Vårt enda krav är att våra tält får stå kvar
- Vem är ni?
- Haha vi är Niklas och Rebecka, Kenshi förklara för honom sen vad det innebär att vara de vi är. Kaishos
- Jag skall försöka
- Så 12.5 miljoner dollar
- Ja säger jag
Han tittar på oss och sen ler han
- Jag skall sätta ihop ett kontrakt
- Bra säger jag och ler, vi är kvar i två dagar till. Vill du ha pengarna på konto eller kontant?
Han tittar på mig
- Kontant
- Ok men du får bära dem själv, det kommer bli en hel del väskor för att få plats med de pengarna
- Haha du menar allvar
- Ja säger jag, jag menar alltid allvar när det kommer till pengar och ler
- Du kan sätta in dem på mitt konto
- Ok får jag numret?
Han rabblar siffrorna
- Ok säger jag, så fort du kommer med kontraktet och vi skrivit på så har du pengarna på kontot
- Ok säger han och ler. Kom nu ni två säger han till Kenshi och George. Ni har en del berättande att göra
De går iväg och jag tittar på Rebecka och hon ler mot mig. Jag ler tillbaka och kysser henne. Vi står där i månskenet och kysser varandra och livet känns underbart
Vi går bort till de andra och sätter oss. Vi tittar på familjen och ler. Detta skulle bli en utmärkt veranda om vi bestämde oss för det. Barnen har somnat i famnen på Sean och Annika. Vi tittar på dem och sen på Lia. Vi ser smärtan i hennes ögon men hon har accepterat faktum
Vi tar barnen och bär bort dem till vårt tält och lägger dem i sina sovsäckar. Vi sitter där och tittar på dem. Vi sitter där och tittar på stjärnorna och njuter av varandras närhet
Min mor och James kommer gående och stannar till vid oss. De önskar oss god natt och går in i sitt tält. De andra kommer gående och säger god natt och går in i sina tält.
Vi sitter kvar utanför vårt tält i varsin solstol och håller varandra i händerna. Vi sitter så hela natten och när morgonen gryr på reser vi på oss och går ner till havet
Vi klär av oss våra kläder och springer ut i vattnet och dyker ner under ytan. Vi kommer upp och tar ett andetag. Rebecka kramar om mig och jag kysser henne. Vi står där nakna i vattnet och kysser varandra
Jag känner hur min kuk hårdnar och Rebecka slår sina ben runt mina höfter. Jag tar tag om min kuk och sätter den mot hennes fitta och hon sänker sig så att den glider in i henne
Jag håller om hennes rumpa och styr hennes rörelser. Hon tittar mig i ögonen och jag ser hur hennes ögon glänser av kåthet. Jag börjar gå mot stranden och när vi kommer upp ur vattnet så lägger jag henne ner och sätter mina händer bredvid henne och börjar knulla henne
Jag tar henne med långa djupa tag med min kuk och hon stönar högt. Jag lutar mig fram och kysser henne. Jag ökar takten i knullandet och jag känner hur hon kommer närmre och jag ökar takten ytterligare
Jag slutar kyssa henne och tar ett av hennes bröst i min mun och slickar på hennes bröstvårta och min behandling av hennes bröst driver henne över kanten till orgasm
Vi börjar lysa och vi älskar. Vi känner hur vågorna slår emot oss när vi älskar. Jag ökar takten ytterligare och jag tar henne hårt och snabbt nu. Jag känner hur det börjar ila i min kuk och jag ökar takten ännu mer
Vi kommer i en gemensam orgasm och vi skriker ut den högt i våra huvuden. Jag känner hur hennes orgasm kramar om min kuk, jag känner hur sperman skjuter ur min kuk och in i hennes fitta
När orgasmen ebbar ut så stannar jag och lutar mig fram och kysser henne. Jag drar mig ur henne och lägger mig bredvid henne och vi tittar upp på himlen och andas tillsammans
Vi ligger där en bra stund innan vi reser oss och springer ut i vattnet igen och sköljer av oss sand och sperma. Vi kysser varandra och går upp ur vattnet. Vi tar på oss våra kläder och går tillbaka till tälten och sätter oss i våra solstolar igen


Vi sitter i solstolarna och ser solen stiga. Vi hör hur det rör sig i vårt tält och barnen kommer ut.
- God morgon säger jag
- God morgon säger barnen
- Har ni sovit gott? frågar Rebecka
- Jadå mor säger de
- Så bra
- Vad skall vi ha till frukost?
- Vi har bröd och frukt säger jag, vill ni ha?
- Ja gärna säger de
Vi tar fram frukt och bröd till dem. De sätter sig i våra knän och börjar äta. Vi tittar oss omkring, folket som bor här börjar vakna. Vi ser alla de sorter som kommer ut ur sina tält och husvagnar.
Det finns de som är klädda i kostymer, andra i sjukhuskläder, barn som tar sina skolväskor och de som är klädda som strandraggare. Här finns alla sorter. En skolbuss stannar vid vägen och barnen hoppar in i den. Vissa tar sina bilar andra går, vissa tar bussen.
De andra i familjen kommer ut ur sina tält och de sätter sig hos oss. De tar frukost och börjar äta.
- Har ni sovit gott frågar min mor
- Vi har inte sovit, vi har suttit här hela natten och tittat på stjärnorna och månen. Sen så gick vi ner och badade precis när solen gick upp. Sen satte vi oss här igen och tittade på solen när den gick upp
- Så ni har inte sovit på hela natten?
- Nej säger jag och ler. Vi passade på att beundra natthimlen. Den var otrolig
- Är ni inte trötta?
- Nej inte nämnvärt säger jag, jag ser fram emot att Sean skall lära oss att surfa idag. Har du fixat brädor
- Jadå säger han och ler. De kommer att finnas på stranden senare
- Ok säger jag och ler
- Jaha vad händer idag då?
- Ingenting mer än att vi skall lära oss surfa säger jag och ler.
- Ok säger min mor och ler
Vi sitter där och pratar och ha det trevligt. När vi ätit färdigt så frågar Simon om vi skall sparra
- Javisst säger jag skall vi gå ner till stranden?
- Javisst säger de andra
Vi reser oss upp och går in i våra tält och hämtar våra Bokken. Vi går ner till stranden och hittar en plats där vi kan sparra. Vi delar in oss i våra par och går igenom rörelserna
När vi är klara så börjar vi sparra. Vi leker mest och har kul. Vi byter par emellanåt och sparrar utan kraften och bara har kul. Vi har fått publik och fler kommer och tittar på oss
Vi håller på i ett par timmar och när vi är klara så springer vi ut i vattnet och badar. När vi är klara så går vi upp och sätter oss på stranden. Vi ser Lia komma gående mot oss. Hon sätter sig hos oss
- Hej säger hon
- Hej säger vi
- Har ni sovit gott frågar hon
- Nej säger jag, vi har inte sovit jag och Rebecka
- Ok säger hon och tittar på oss
- Nej det var en sådan underbar natt att vi inte ville missa den. Sen så var soluppgången magisk så vi ville inte missa den i heller säger jag med ett leende. Vi badade med den
- Ok säger hon med ett leende
- Vi andra har sovit säger min mor och vi har sovit väldigt bra
- Ok säger hon med ett leende
Hon tittar på mina och Rebeckas tatueringar, framförallt på den jag har på ryggen. Men även de andra, hon ser fundersam ut
- Vem har gjort dem?
- Två kvinnor säger jag med ett leende
- De är väldigt duktiga säger Lia
- Oja säger jag och snabbt gick det
- Vad?
- De är gjorda med magi säger jag med ett leende
- Förlåt?
- Ja det är inga vanliga tatueringar
- Den på ryggen måste ha gjort ont
- Nej faktiskt inte, den kittlade lite säger jag med ett leende. Vi har alla tatueringar och ingen av dem är gjorda på normalt vis
Alex reser sig upp och visar kroppen på sin orm
- Jag kommer inte visa hela säger han och ler, den avsluta på en väldigt privat plats
- Aha säger Lia
- Jag förstår att du är intresserad eftersom det är ditt yrke. Du får gärna studera dem om du vill. Vi kommer inte visa alla. Eller jag kommer inte göra det i alla fall. Jag har två tatueringar som sitter väldigt privat
- Aha ok säger hon, vill du resa dig så att jag kan studera den du har på ryggen
- Javisst säger jag och reser mig
Hon ställer sig bakom mig och hon tittar noggrant på den
- Får jag känna på den?
- Javisst säger jag
Jag känner hur hon rör med ett finger
- Nej den är inte gjord med maskin säger hon, hur är det möjligt?
- Som sagt magi säger jag
- Ok säger hon, får jag titta på din lotusblomma frågar hon Rebecka
- Javisst säger hon med ett leende
Rebecka reser sig och Lia sätter sig på knä och tittar på den
- Får jag känna?
- Javisst säger Rebecka
Hon drar med ett finger på Rebeckas tatuering och ser fundersam ut
- De är fantastiska, jag kan inte se ett endaste fel på dem
- Som sagt de är gjorda med magi säger Rebecka, det är jag som gör dem så jag vet vad jag pratar om
- Kan du lära mig?
- Nej tyvärr inte säger Rebecka, jag vet inte hur jag lärde mig
- Ok?
- Be mig inte förklara för jag kan inte svara på det
- Ok
- Nå Sean var är brädorna?
- De ligger där borta säger han, skall vi gå dit?
- Javisst säger jag och reser mig
Vi reser oss allihop och går en bit upp på stranden. Han lägger fram brädor åt oss. Han ger oss instruktioner på hur det går till. Jag tittar på de andra och de lyssnar uppmärksamt och fokuserat
Han tar en bräda och visar på sanden hur vi skall göra. Han säger åt oss att göra som han gjort. Han tittar på oss och rättar till när vi gör fel. Vi håller på i en halvtimme innan han är nöjd
- Då går vi ut i vattnet säger han
Vi tar brädorna under våra armar och går ut i vattnet. Vi lägger oss på dem och simmar ut. Vi sätter oss upp och tittar på Sean. Han letar efter en våg, han ser den och lägger sig på brädan och simmar i väg. Han ställer sig upp och rider på vågen
Han åker på den en bit sen hoppar han av och kommer upp och simmar mot brädan och tar sig upp på den. Jag har sett hur han gjorde och ser en våg. Jag lägger mig på brädan och gör som Sean
Jag känner hur vågen lyfter upp brädan. Jag hoppar upp som vi tränat på stranden och rider på vågen i fem – tio sekunder sen så hoppar jag av och kommer under vattnet
Jag orienterar mig och simmar upp och kommer upp. Jag tittar mig omkring oh hittar min bräda. Jag simmar fram till den och tar mig upp på den. Jag sätter mig och tittar på de andra
Jag ser att Rebecka lägger sig ner och simmar iväg. Hon hoppar upp på brädan och rider på vågen. Hon hoppar av den och dyker ner i vattnet. Hon kommer upp och hittar sin bräda
Hon sätter sig på den och simmar mot mig. Hon ler med hela ansiktet och kommer fram till mig
- Det var kul säger hon
- Ja verkligen säger jag
Vi sitter där och tittar på de andra när de surfar. Jag ser en våg komma och lägger mig på brädan och simmar iväg. Jag känner hur vågen lyfter mig. Det är en hög våg. Jag får en jäkla fart och jag fokuserar bara på att hålla mig på brädan
Det känns som om jag flyger och jag hoppar av brädan. Jag kommer under ytan och sjunker en bit. Jag stannar och orienterar mig och simmar uppåt. Jag bryter igenom ytan och simmar bort till min bräda
Jag hoppar upp på den. Jag känner hur adrenalinet pumpar i kroppen. Jag tar ett djupt andetag och finner min andning. Jag känner hur ruset sjunker. Jag tittar mig omkring och hittar de andra.
Jag lägger mig på brädan och simmar bort till dem. Jag kommer fram och Sean tittar på mig
- Det var en kick säger jag med ett leende
- Haha skrattar Sean ja det förstår jag, det var ingen liten våg du jagade
- Nej den växte ganska mycket säger jag
- Ja jag trodde att du såg det
- Nej jag såg bara hur att den kom så jag tog den
- Ok säger Sean
Vi fortsätter surfa i ett par timmar till. Sen simmar vi intill stranden och sätter bräderna i sanden. Vi pratar om hur det kändes att surfa. Lia kommer fram till oss och tittar på oss
- Har ni surfat förr?
- Vad? Nej säger jag det var första gången för mig
- Mig med säger Rebecka
- Det var nog första gången för oss alla utom Sean
- Ok säger hon, ni surfade som proffs därute
- Där ser man säger jag och ler
Vi tar bräderna och går upp till tälten och sätter oss. Vi lagar lunch och äter. Vi fortsätter prata om upplevelsen och vi är rätt uppumpade med adrenalin. Jag berättar om känslan när jag red på den där stora vågen
Kenshi och John kommer fram till oss
- Hej säger John
- Hej har du kontraktet med dig?
- Ja säger han
- Ok får vi titta?
- Javisst
Han räcker mig papperna och jag läser igenom dem. Jag skickar dem vidare till Rebecka som läser igenom dem hon med. Jag får en penna av John och skriver på, jag räcker pennan till Rebecka och hon skriver under hon med. John tar pennan och skriver under
Jag går in i tältet och tar fram min telefon. Jag ringer upp Gunther
- Hej säger jag
- Hej
- Vill du föra över 12.5 miljoner dollar på detta konto säger jag
Jag rabblar siffrorna
- Ok säger han jag skickar över dem direkt
- Kalas tack
- Ingen fara, förresten det där företaget Green håller på med en massa skumma saker
- Ja vi vet, vi hade ett samtal med ägaren igår. Det kommer inte klara sig så länge till
- Nej säger Gunther, jag attackerade det igår, vi äger det snart och sen får vi se vad vi gör med det
- Ok har de några lagliga affärer?
- Jadå byggfirman är fullt laglig
- Ok behåll det lagliga och skrota det olagliga. Byt namn på företaget och driv det vidare. Det kan bli så att de får lite jobb här på stranden så småningom
- Ok säger Gunther då gör vi så
- Perfekt, tack för hjälpen
- Ingen fara säger han
- Vi åker till Japan i morgon
- Ok då vet jag det
- Hej
- Hej
Jag lägger på och tittar på John
- Du har pengarna så fort bankerna gjort sitt
- Ok tack
- Ha en skön pension
- Absolut säger han
- Pappa vi vill bada säger Isabelle
- Ok då går vi ner till vattnet
Jag och Rebecka tar barnen i handen och går ner till vattnet med dem. De håller sig i kanten och vi står och tittar på dem. Vi står där och njuter av varandras närvaro
Vi tänker båda två på det vi gjorde i natt. Ett leende sprids på mina läppar. Rebecka vänder sitt huvud mot mig och ler. Vi tänker på samma sak. Barnen badar ett tag sen så vill de gå upp
Vi går tillbaka till tältet och sätter oss. De andra sitter kvar och pratar. Jag stänger ögonen och somnar. Jag vaknar av att Isabelle skakar min arm
- Det är dags att vakna pappa säger hon
- Ok säger jag och sträcker på mig
- Var det skönt frågar hon
- Ja säger jag och ler
- Mamma sover också
- Ok säger jag och ler, var är de andra?
- De är nere på stranden. Simon och Gwen ville bada så de andra hängde på
- Ok stannade du här?
- Nej jag följde med men det var tråkigt
- Ok vet de andra att du gick hit?
- Vet inte
- Ok då får vi gå ner till dem så att de inte blir oroliga
- Ok pappa säger hon
Jag reser mig och lyfter upp henne. Jag bär ner henne till stranden och min mor kommer fram
- Jaså där är du säger hon
- Ja hon kom upp och väckte mig. Hon tyckte att det var tråkigt på stranden
- Du måste säga till när du går, vi har letat efter dig
- Ja farmor
- Bra vi har hittat henne säger hon
De andra kommer tillbaka och tittar på Isabelle. Hon ser skamsen ut och jag säger ingenting. Farmor har redan markerat. Vi går tillbaka till tälten och jag lutar mig fram och pussar Rebecka
- Det är dags att vakna nu hjärtat
- Ok säger hon och sträcker på sig. Isabelle har varit busig så farmor har skällt på henne lite
- Ok vad gjorde hon?
- Gick från stranden och hit själv utan att säga till. Hon väckte mig
- Ok det var ju inte bra
- Nej men farmor har markerat
- Bra
- Hur gör vi med mat idag Sean?
- Det blir samma som igår. Det är likadant varje dag
- Ok var betalar man?
- Det har jag redan fixat
- Ok säger jag och ler
- Är det likadant varje dag frågar Rebecka?
- Ja alla hjälps åt och sen äter man gemensamt, man betalar när man har råd. Eller så köper man in och lagar och tar med sig ner på stranden
- Ok praktiskt
- Ja jag gillar det
- Så ni åker i morgon?
- Ja det gör vi, vi åker i morgon förmiddag, skulle du vilja köra oss Sean?
- Javisst säger han inga problem
- Tack säger jag
- Hur länge blir ni borta?
- En tre – fyra dagar minst. Vi skall gå på dopet, sen skall vi dansa för svärdsmakaren och sen så åker vi hem
- Ok säger Jesper och sen så åker vi iväg till det andra stället vi skulle till?
- Ja säger jag sen är det dags för helvetets portar
- Ok säger han, vad kan vi vänta oss där?
- Har inte en aning, en hel del mystik och en del hokus pokus
- Ok säger han med ett leende, men vi måste åka dit?
- Ja det måste vi annars så trillar himlen över oss
- Som vanligt
- Precis, som vanligt
- Hur länge stannar ni frågar Rebecka
- Vet inte säger Annika vad tycker ni andra?
- Tja två dagar till?
- Ja det blir nog bra säger Annika
- Har du gjort det du behöver göra Sean
- Ja säger han, jag trivs här men jag kommer inte sakna det lika mycket i fortsättningen
- Bra säger Rebecka och ler
- Skall vi gå ner till stranden och äta?
- Javisst
Vi reser och går ner till stranden. Vi tar mat och sätter oss och börjar äta. Maten är precis lika god idag som den var igår. Vi sitter kvar länge på stranden och äter. När vi är klara så går vi tillbaka till tälten
Vi går in med barnen och lägger dem. När de somnat så lägger vi oss på våra luftmadrasser och Rebecka lägger sig på mitt bröst och somnar. Jag stänger mina ögon och somnar jag med



Kommentarer

treo33
24 Maj 2018, 12:29

Är det slut nu när inget nytt publicerat på nästan 2 veckor?
Vad ska jag läsa då?

laer
23 Maj 2018, 20:48

Jättebra!!! men det var länge sen det kom något nytt väntar förtvivlat!
Har aldrig tagit så här lång tid innan det kommit något nytt.

snusse
21 Maj 2018, 11:45

Mera mera mera...alldeles för länge innan nya kommer

treo33
19 Maj 2018, 15:10

Låt serien bli lång så jag har något att läsa.
99% är dina av alla noveller jag läser.

antonw
15 Maj 2018, 21:12

lika bra som tidigare delar, ser fram mot fortsättningen

antonw
12 Maj 2018, 20:44

så jäkla bra, hoppas på många fler delar


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright