En rymdoperas lust del 3

Författare: gardintroll Datum: 2018-05-11 14:43:16

Kategori: Lesbiskt och Heterosex

Läst: 3 710 gånger

Betyg: Inget betyg ännu



Kapitel 3 – Trippel

Som vanligt rekommenderas det att man läser de föregående delarna för att uppskatta handlingen som bör vara spännande nog även utan sexet.

I vilket Alea mekar, en människokvinna stönar och en stav vrids..

Vic stod vid fönstret och såg ut över den brinnande staden. Överallt patrullerade människosoldater med strålgevär och mörka uniformer. Alea satt på sängen och tröstade Eyalithe som hyperventilerade. Den svart-gulrandiga kvinnan som kallades Prinsessan satt på andra sidan Eyalithe och försökte hjälpa till. Hon hade bara någon timme innan bytt till en av sina alternativa personligheter Baronessan, en sadistisk rebell som faktiskt hade varit bra att ha med sin i deras utsatta läge. Prinsessan var dock Baronessans motsats, en mjuk och glad tjej som älskade romantiska komedier. Ironiskt nog delade de båda kvinnorna kropp eller kroppar även med en tredje person som kallades Syonnara. I alla fall om man skulle tro på Prinsessan. Hon hävdade att Syonnara var i sällskap med någon de trodde var Vics far och att de tre kvinnornas sinnen kunde byta plats mellan de tre kropparna.

Alea såg upp mot Vic som hade lyckats stjäla en uniform av en av de döda soldaterna. ”Vi kanske kan sno ett av människornas rymdskepp”, föreslog han och såg på de andra. Alea nickade. ”Det är dock farligt. Vem hade kunnat tro att kriget skulle komma ända hit så snart. Människorna expanderar som galningar.” Eyalithe reste sig upp. ”De har förstört mitt hem. Jag är född och uppvuxen här i stan. Mitt sjukhus är förstört och jag har ingen släkt kvar. Jag hjälper er av planeten på ett villkor, att ni tar mig med.” Alea och Vic såg på varann. ”Jo, det är klart att du får följa med men vi gör en hel del saker som inte nödvändigtvis är lagliga.” Vic tystnade och såg på Prinsessan som vinkade bortifrån sin plats på sängen. ”Får jag följa med?” Vic log. ”Om du har mental kontakt med nån som är med min far så får du gärna följa med.” Alea föll bakåt på sängen och tog sig för huvudet. ”Allt det här snacket om mentala förmågor och krig gör mig helt snurrig. Ge mig bara något att meka med så jag får sinnesro igen.” Vic funderade. ”Om vi ändå ska stjäla ett skepp är det väl lika bra att slå på stort? Vi kan sno ett stort skepp från den här planeten. De kommer aldrig att tänka på det strax efter en invasion. Vi kan också stjäla läkemedel från sjukhuset och annat vi behöver. Alea, du kan stjäla tekniska saker som vi kan ha användning för så ses vi här på rummet om ett litet tag. Vic lät Prinsessan följa med Alea och Eyalithe i deras sökande efter utrustning. Trion slank iväg mot sjukhuset som låg i ruiner medan Vic paraderade ut på gatan i sin stulna uniform. Människor som mötte honom gjorde honnör och han började förstå att han hade stulit en hög officers uniform. Han vinkade åt sig ett par soldater. ”Rapport” beordrade han. Soldaterna rätade på ryggarna. ”Planetens försvar är nere på 75 procent och vi har planeten inom en vecka.” Vic la händerna på ryggen. ”Har ni tagit någon souvenir?” Soldaterna skruvade på sig. ”Njo, det kan man väl säga. Planeten är känd för sitt vin.” Vic höll ut handen. ”Ge mig en komradio , min gick sönder i strid. Ni tre är utvalda att delta i ett topphemligt uppdrag. Ni ska hämta ett fraktskepp av typ X55 och landa det på den stora parkeringsplatsen framför sjukhuset där. Är det uppfattat?” Soldaterna såg på Vics uniform och gjorde honnör. ”Ja, amiral!” Vic gjorde honnör. ”Skynda er och inte ett ord till någon. Kontakta mig när ni har landat.”

En kvinna i kaptensuniform kom fram till Vic och gjorde honnör. ”Amiral, jag är redo för uppdrag.” Vic såg på henne, det var en svart kvinna med härligt stora bröst och långa smala ben. Hon såg inte ut att trivas i den brinnande staden men verkade attraheras av honom. ”Kapten, hämta vapen nog till tio man, både närstridsvapen, gevär och sidovapen.” Kaptenen nickade och skyndade iväg. Efter några minuter kom hon tillbaka med en lår full av vapen på en vagn. ”Uppdraget utfört, amiral.” Vic såg på kvinnan. ”Gillar ni att vara kapten i flottan?” sa han och kaptenen la händerna på ryggen. ”Jag lever för att tjäna flottan och expansionen, amiral.” Hennes ord saknade övertygelse och Vic vinkade med henne bort mot en tom gränd. Kvinnan drog med sig vapenlåren och följde efter. ”Vad heter ni, kapten?” Kaptenen rätade på ryggen. ”Ana Miranda Venezuela, amiral.” Vic såg hur hon ryckte till när en bomb föll ner i kvarteret bredvid och sprängde ett hus i bitar. ”Är det ert första uppdrag med stadsstrid, kapten?” Ana Miranda nickade. ”Ja, amiral.” Vic började att knäppa upp hennes uniform så att de stora runda tuttarna syntes i sin stora bh. ”Ni passar inte i flottan, kapten!” Ana Miranda såg förskräckt på honom. ”Flygning är mitt liv, amiral, snälla, sparka mig inte ur flottan.” Vic började att smeka fram hennes bröst ur bh:n. ”Givakt, kapten Venezuela.” Ana Miranda rätade på ryggen och brösten hoppade ur bh:n helt. ”Ni älskar att flyga men hatar kriget, är det inte så?” Ana Miranda nickade olyckligt. Vic böjde sig ner och tog hennes ena bröstvårta i munnen. Hon drog djupt efter andan. ”Jag vill bara flyga. Jag klarar det, amiral. Jag kan stå ut med kriget.” Vic kände kuken resa sig i byxorna när Ana Mirandas härliga bröstsmak spred sig i hans mun. ”Kapten Venezuela, varför har ni inte sökt er till det civila? De behöver piloter.” Ana Miranda började andas snabbare när Vic slickade och sög hennes bröst i den tomma gränden. ”Min familj förbjöd det. De är som galna i det här idiotiska kriget.” Hon slog händerna för munnen när hon insåg vad hon hade sagt. ”Kapten Venezuela, ni verkar hellre få tuttarna slickade än att strida för mänsklighetens expansion.” Ana Miranda såg livrädd ut. ”Amiral...” Vic drog fram kuken och började runka den medan han smekte Ana Mirandas bröst. ”Jag tänker inte straffa er. Ta det lugnt. Vad säger ni om en position där ni inte behöver slåss för en sak ni inte tror på utan får flyga hur mycket ni vill? Bara flyga? Och ha sex förstås...” Ana Miranda satte sig på huk och tog Vics kuk i munnen. ”Ja, amiral, det vore drömmen. Jag älskar att flyga och strider gärna men inte för att kuva andra levande varelser.” Hon började att suga av Vic med djupa mjuka tag. ”Amiral, jag måste erkänna att jag inte förstår hur ni kunde veta att jag ville knulla med er.” Vic ryckte på axlarna. ”Bara en känsla. Så ni tror inte på snacket om att människornas öde är att härska över galaxen?” Ana Miranda slickade hans kuk och log. ”Det gör ju inte ni heller, amiral. Det var nog därför jag kom fram till er. Ni är min väg ut ur det här helvetet...och ni verkar ha resurser...” Hon sög in kuken djupt i munnen och han kände hur hon svalde ollonet. Han drog med sin Ana Miranda ner på marken och rev upp hennes byxor så fittan blottades. Han stötte kuken i henne och hon kved till av njutning.

”Knulla mig, amiral!” Vic kysste henne och hon slog armarna om honom. Hennes kyss var hetare än någon han nånsin upplevt. ”Strunta i flottan, följ med mig och min grupp och flyg vårt skepp.” Vic frustade fram orden medan han knullade henne hårdare på den våta asfalten. Hon smekte hans hår och slog benen om honom. ”Jag hade glömt hur skönt sex var”, sa hon och stönade till. ”Tar du med mig långt bort från min kaptenstjänst?” Mitt befäl har mig som sexslav och jag har inte fått kuk på evigheter. Jag har bara fått slicka hennes fitta ända sen jag mönstrade på.” Vic flåsade fram sina ord. ”Det är väl kul att slicka fitta? Jag har inte knullat en människa på flera månader.” Ana Miranda stönade högt. ”Nu knullar du en och hon vill att du knullar henne rejält. Jag har bara fått knulla människor, hur trist är inte det?” Ana Miranda rullade över Vic på rygg och började rida honom medan hon gned sina bröst i hans ansikte. ”I mitt sällskap får du prova det mesta, jag har inga fördomar”, sa han medan han sög på brösten. Ana Miranda stönade högt. ”Du är inte amiral på riktigt va?” Vic kysste henne på halsen och kände henne komma i en skön orgasm. ”Nej, och du är ingen hemsk expansionsgalen människa så vi har väl båda spelat en roll.” Ana Miranda log och la sina bröst runt Vics kuk. Hon runkade den med tuttarna tills han sprutade över dem. ”Jag följer med dig. Låt oss sticka medan vi kan.” Vic nickade och de klädde på sig uniformerna igen. ”Ja, välkommen ombord. Låt oss hoppas att soldaterna som jag lurade har lyckats fixa fram ett skepp åt oss.” Ana Miranda såg misstroget på honom. ”Du har inget skepp...än?” Vic skakade på huvudet och sträckte fram handen. ”Victor Benedictus, det är så jag gör saker och ting, på håret...”
Det sprakade till i radion. ”Amiral, vi har landat med skeppet enligt era order.” Vic tog upp sin radio. ”Uppfattat.” Ana Miranda pekade på en knapp på radion. ”Tryck där och svara sen.” Vic gjorde som hon sa och soldaten på andra änden svarade att de skulle invänta hans ankomst.

Inne i sjukhuset rafsade Alea ner diverse medicinsk utrustning i en stor tvättkorg på hjul efter Eyalithes instruktioner. I början tog de bara det viktigaste men snart slängde de ner alla de fick tag i och körde ut korg efter korg till huvudentrén som bestod av ett par krossade glasdörrar. Alea såg på de tio korgarna som var stora nog att gömma sig i. ”Hoppas att Vic har fått tag i ett stort skepp. Det här är mycket utrustning.” Knappt hade hon sagt det förrän ett enormt rymdskepp landade utanför sjukhuset. Det var nästan en kilometer i längd och högre än sjukhuset som ändå hade femton våningar. ”Det där räcker nog”, sa Eyalithe och Prinsessan nickade stumt. ”Snacka om att överdriva”, fick hon slutligen fram. De var just på väg ut när de hejdade sig. Ur skeppet klev tre människosoldater. De tre kvinnorna gömde sig bakom ett par pelare och Eyalithe pekade bort mot en enorm låst dörr. ”Det där är ett förråd där sjukhusets säkerhetsstyrka använder. Kolla om det finns något användbart där.” Alea skyndade iväg och med Prinsessans hjälp lyckades hon bryta upp dörren. Rummet var fullt av vapen och rustningar i lådor längs väggarna men det var det som stod längs bort mot väggen som fick de båda kvinnorna att gapa stort. ”Herregud!” andades Alea. Prinsessan nickade stumt. Alea gick fram och la handen på en av de enorma motoriserade stridsrustningarna som var målade i sjukhusets färger. ”Stridsrustningar på ett sjukhus?” frågade Prinsessan och Alea ryckte på axlarna. ”De har väl mycket problem här...” Hon såg upp på den nära tre meter höga humanoida maskinen. Hon öppnade en lucka på bröstplåten och spände fast sig. Förarsätet ställde in sig efter hennes kropp och hon andades häftigt in när hon insåg att en stav sköt ur ur sätet och la sig mellan hennes ben strax under underlivet. Prinsessan följde Aleas exempel. Hon höll ut sina armar och maskinens kontroller slöt sig om hennes armar och händer. ”Vänligen tag av skorna” hördes Aleas rustning säga och hon sparkade av sig skor och strumpor. Hon stack ner fötterna i de cylindrar som kontrollerade maskinens ben. Bredvid sig såg hon Prinsessans tofflor flyga ut ur maskinen. Alea kände hur cylindrarna fylldes av en leraktig substans som letade sig in mellan tårna. Hon gapade stort. ”Det är den nyaste modellen, TU-15B! Den har integrerade sensorer överallt och känner av minsta rörelse.” Hon insåg att leran hon hade fötterna i skickade signaler om marken, precis som om hon stod barfota på den. Alea försökte ta ett steg framåt men rustningen bad henne om lösenord. Hon svor ilsket. Här hade hon universums mest avancerade rustning på sig och fick inte använda den för att den var lösenordsskyddad. Prinsessans röst hördes. ”Den här maskinen börjar klippa av mig kläderna, ska den göra det?” Alea insåg att hennes rustning började klippa loss hennes kläder och ropade tillbaka. ”Det är säkert sensorerna som behöver hudkontakt. Ingen fara.” Hon hade lyckats få upp en terminal inne i rustningen och försökte att kringgå lösenordet. ”Kom igen...” viskade hon och gick snabbt igenom menyerna. Hon hittade Prinsessans rustning länkad till sin egen och lyckades fjärrstyra den så att den ställde sig mitt emot henne.

Håll ut, jag försöker att hacka maskinerna. Prinsessan hängde fastspänd i maskinens kontrollanordningar och Alea såg att hon var helt naken. ”Ja!” ropade Alea och tryckte på en knapp som hette ”Start”. Genast började rustningarna att vibrera. Den vibrerande staven tjejerna hade mellan benen höjde sig tills den låg tryckt mot deras underliv. Rustningarna drog ut deras armar och ben tills tjejerna satt helt fast med den vibrerande staven mellan blygdläpparna. Alea stönade till och såg hur Prinsessan kämpade emot sin första orgasm men utan att lyckas. Prinsessan stönade upphetsat och hennes ansikte förvreds i ett orgasmskrik. Alea såg hur styva Prinsessans bröstvårtor var och hon misstänkte att hennes egna var minst lika hårda. ”Kalibrering av förarstorleken slutförd” sa båda rustningarna i kör och Alea kände hur staven slutade vibrera. ”Optimerar för kvinnlig förare”, sa maskinen. Alea kände hur staven hon hade mellan benen började flytta sig. ”Nej, snälla, inte det...” viskade hon. Hon såg på Prinsessan som satt precis lika fast som hon fast i den andra rustningen. Staven byttes ut mot en mjukare och anatomiskt formad stav som var full av sensorer. Staven fördes långsamt upp i Prinsessans fitta. Alea såg på Prinsessan som ryckte i rustningens kontroller för att komma loss medan staven sakta fördes längre in i hennes fitta. Alea kände hur hon själv fick en skön stav uppförd i fittan och såg på Prinsessans upphetsade ansiktsuttryck att hon inte var ensam om att njuta. ”Söker maximalt sensoriskt gränssnitt”, sa rustningarna tillsammans och staven började röra sig upp och ner och fram och tillbaka i Aleas fitta. Hon och Prinsessan stönade sig tillsammans igenom varsin orgasm och deras bröstvårtor täcktes av ett par sensorer som började stimulera dem. Alea lyckades få loss ena handen och hennes rustning varnade om ett systemfel. Hon stack in handen genom en lucka i rustningens kontrollpanel och bröt loss en misstänkt krets. ”Lösenord avstängt”, sa rustningen, ”välkommen, fullkomlig kontroll erhållen.” Alea satte tillbaka handen i rustningens kontrollanordning. ”Släpp loss länkad rustnings kontrollanordning”, sa Alea och Prinsessans händer var fria. ”Öppna den röda luckan och bryt loss den här”, sa Alea och visade upp kretsen för Prinsessan som lydde. Snart hade även hon fullkomlig kontroll över sin rustning och stack händerna i kontrollanordningarna igen. ”Fullständig stridsberedskap”, sa Alea och rustningarna reste sig upp. ”Vill vi använda neurolänk? Det rekommenderas här. Jag har ingen aning om vad det är”, sa Alea. Prinsessan nickade. ”Varför inte?”

Alea kände hur en metallplatta sattes mot hennes nacke och plötsligt kände hon hur Prinsessans kropp och sinne var där med henne. ”Oj!” sa Prinsessan och spärrade upp ögonen.” Alea vred sig i förarsätet och staven hon hade i fittan fick henne att stöna av njutning. Hon såg på Prinsessan som upphetsat såg på henne. ”Kände du det där?” frågade Alea och Prinsessan nickade. Prinsessan provade att glida upp och ner längs staven och både hon och Alea stönade till av njutning. Det kändes nästan som om de hade sex med varann. De började att försöka gå och styra sina rustningar och insåg att det skulle krävas många orgasmer innan de hade full kontroll. Alea hörde Prinsessans röst viska i komradion. ”Jag vill kyssa dig.” Alea ställde sig så nära Prinsessans rustning hon kunde men de nådde inte fram till varann. De utbytte en blick som betydde att det här skulle stanna mellan dem. I samförstånd började de att rida sina kontrollstavar som vibrerade lätt. Deras ansikten var några centimeter ifrån varann och de kände varandras kåta andedräkter när de tillsammans började att närma sig orgasm. Desperat sträckte de ut sina tungor för att kyssas och en kraftig orgasm sköljde över dem medan de längtansfullt såg varandra i ögonen och febrilt försökte att kyssas.”

”Det är fritt fram” ropade Eyalithe utifrån entrén. Kämpande mot ytterligare orgasmer gick de två tjejerna ut i entrén och såg hur Vic i sällskap med en annan människa sände iväg soldaterna. Eyalithe och de två rustningsklädda tjejerna gick ut för att möta honom. Han presenterade snabbt Ana Miranda och såg underligt på Prinsessan och Alea som glömt att de var nakna och satt i öppna stridsrustningar. Alea stängde rustningsluckan började att lyfta in utrustning i skeppet medan Vic hämtade deras saker ur hotellrummet. Rustningarna var mycket starka och de lastade snabbt in sin stulna utrustning. Ana Miranda såg storögt på det enorma skeppet. ”Underbart”, sa hon och sprang in till förarhytten. Vic och de andra följde efter och han hjälpte Alea och Prinsessan ur sina rustningar. Prinsessan vickade på tårna och la armen om den nakna Alea. ”Så...nya kläder? Har nån sånt?” Vic skakade på huvudet och Eyalithe stirrade på de nakna kvinnorna. ”Är det er sed att gå utan kläder under rymdfärd?” Alea kände skeppets motorer starta. ”Nej men...” Hon avbröt sig. ”Det här är ett människoskepp, eller hur?” Vic nickade stolt. ”Ja, de anar inte hur...” ”Helvete!” utbrast Alea och sprang naken efter Ana Miranda. Vic kom ikapp henne. ”Vad är det?” Alea joggade vidare längs skeppets korridorer. ”Det sänder en signal till alla andra mänskliga skepp i vår del av galaxen. De skjuter ner oss så fort de inser att du inte är amiral. Jag måste koppla ur sändaren så att de inte ser oss lyfta på sina datorer.” Hon gled ner för en stege ner i ett rum fullt av olika tekniska apparater som inte Vic förstod sig på. ”Jag...väntar här då...” sa han uppgivet medan Alea började meka med skeppets sändare. Han gick upp till bryggan där Ana Miranda satt fastspänd i pilotens säte. Snart lyfte de och Alea kom upp till bryggan täck av olja. ”Så, nu kan vi lyfta utan fara”, sa hon. De spände fast sig i varsitt säte och Prinsessan och Eyalithe som sällan flög var lite nervösa över att ge sig ut i rymden i ett stulet skepp. Prinsessan tog tag i Aleas hand och kysste henne innan skeppet lämnade planeten bakom sig. ”Flyg i riktning mot Thriith”, sa Vic och kapten Venezuela nickade. ”Jag älskar de här analoga skeppen”, sa hon, ”så här ska det flygas.”

Några timmar senare hade de lämnat planeten bakom sig och gått på upptäcktsfärd i skeppet. Vic stötte ihop med Alea som la armarna om honom och kysste honom. ”Hej, storebrorsan!” Vic kysste henne. ”Hej, äskade lillasyster.” De flinade åt varann. Deras olika arter omöjliggjorde att de skulle kunna vara släkt men deras lek hade blivit en standard. ”Hur fick du tag i piloten och är hon pålitlig?” Vic nickade. ”Jag tror det. Hon har deserterat för att kunna följa med oss. Hon behövde bara inse att det är bättre att knulla än att kriga.” Alea hängde med axlarna. ”Så du knullade henne?” Vic log. ”Ja, det var ett jävligt skönt knull. Du anar inte hur sköna människokvinnor är, och tuttarna...” Alea såg på sina små bröst. ”Var de bättre än mina?” Vic kysste Alea och smekte hennes bröst. ”Annorlunda. De var större men dina smakar bättre. Du är väl inte svartsjuk?” Alea såg på honom och log ett tappert leende. ”Jag, svartsjuk?” Hon försökte skratta. ”Aldrig. Fortsätt du bara att knulla runt med allt som rör sig. Det blir nog bra.” Vic log. ”Då är ju allt bra igen. Jag såg hur du spanade in Prinsessan. Kolla om hon vill knulla med dig.” Alea kysste honom igen och gick därifrån. Hon gick ner i rummet där de hade lämnat rustningarna. Prinsessan stod och beundrade dem. Hon lät fingrarna glida över metallen och Alea skulle just gå fram mot henne när hon insåg att Prinsessan slickade på styrspaken i den ena rustningen. Det var Aleas styrspak. Prinsessan hade ena handen mellan benen och onanerade medan hon slickade i sin smaken från Aleas fitta. Alea smög fram och la armarna om Prinsessan. Prinsessan öppnade munnen men Alea la ett finger mot hennes läppar och kysste henne ömt.

Prinsessan satte sig på det kalla golvet och Alea satte sig bakom henne och började att smeka hennes bröst. Prinsessan stönade och kysste Alea på munnen. Alea böjde Prinsessan fram så hon stod på alla fyra. Alea la munnen vid Prinsessans fitta och började att slicka henne ömt. Prinsessan stönade och smekte sina bröst när Aleas tunga letade sig in i henne. Alea kysste fittan ömt och slickade den kärleksfullt. Hon hoppades att Prinsessan inte skulle märka att hon grät. Längtan efter Vic och hans beslut att knulla ännu en kvinna gjorde så ont och hon skämdes över att nu ha sex med Prinsessan. Hon låtsades som om Prinsessans blygdläppar var Vics läppar och att han kysste henne på deras bröllop. ”Jag älskar dig...” viskade Alea medan hon ömt nafsade i Prinsessans härligt doftande kön. Prinsessan stönade högt och mumlade något tillbaka. Alea skämdes över att leka med Prinsessans känslor så här men hon behövde närhet. Hon la sig under Prinsessan och kände hur en tunga letade sig in i hennes fitta. Hon slickade upphetsat Prinsessans fitta som hängde ovanför hennes ansikte medan hon lät tårarna falla från kinderna. Prinsessans stön blandades med hennes egna och de båda kvinnorna stönade fram en lång och skönt mild orgasm innan de satte sig upp. Alea torkade tårarna med baksidan av handen innan hon vände sig mot Prinsessan och omfamnade henne. De satt i varandras armar ett tag och deras munnar sökte sig till varann. De kysstes länge och ömt innan de släppte taget. Prinsessan smekte Alea över kinden. ”Du är den mjukaste älskarinnan jag har haft”, sa hon. ”Vill du pröva på en ny sak som inte så många vågar testa?” Alea nickade. ”Nu ska du få känna dig vackrast i värden”, sa Prinsessan och gled ner med skrevet mot Aleas skrev. Hon la ena benet över Aleas och började att gnida sin fitta mot hennes. ”Skönt?” Alea stönade av njutning. Prinsessan tog tag i Aleas fot och började med lätta kyssar att slicka tårna. ”Du har världens vackraste tår. Jag älskar dina kvinnliga små fötter.” Alea kände hur Prinsessans läppar och tunga började att hångla med hennes fot. Hon kände sig otroligt sexig och underbar. Om bara hennes fot gjorde Prinsessan så kåt, hur vacker var hon inte då själv? Hon tog Prinsessans egen fot i munnen och insåg hur oerhört upphetsande det var bara man vågade prova. Deras fittor gneds snabbare och snabbare mot varann och de två tjejernas orgasmskrik kvävdes av att de hade varandras tår i munnarna. Prinsessan fortsatte att slicka Aleas fötter medan Alea onanerade till. Hon grät genom hela orgasmen och fann sen tröst i Prinsessans varma famn.

Fortsättning följer... Hur ska det gå med det nya skeppet? Är piloten pålitlig och hur ska det gå för Alea och Vic?



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright