En rymdoperas lust del 2

Författare: gardintroll Datum: 2018-05-11 14:41:51

Kategori: Trekant

Läst: 8 254 gånger

Betyg: 1 (2 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 2 – Flykten från avdelningen

I vilket Vic och Alea utför en räddningsaktion, slickar fitta ihop och får en vän...

Det rekommenderas att man läser del ett för att förutom sexet även få ut något av den genomtänkta handlingen.

Alea stod lutad mot den kalla metalledstången framför monitorn som visade en gråblå planet närma sig i hög hastighet. Hennes grönskimrande händer greppade så hårt om stången att knogarna vitnade. ”En timme till landning”, sa hon högt och skälvde till. Bakom henne stod Victor Benedictus med händerna på hennes höfter. Hans mellangärde stöttes rytmiskt mot hennes rumpa och hon stönade högt när hans stora kuk trängde in i henne hårdare och hårdare. Vic kände hur hennes fittläppar särades för hans ollon och hennes stön var mycket upphetsande. Hon var en Chios, en humanoid varelse som var ungefär ett huvud kortare än Vic själv. Han drog ut kuken helt och stötte den i botten några gånger. ”Ja! Knulla mig hårdare!” skrek Alea. Vic tog brutalt tag om hennes små bröst. Han älskade när hon stönade så högt och hon hade en förkärlek för hårt sex. Eftersom han var människa hade han ett brutalt rykte vilket gjorde henne ännu kåtare. Hon älskade när han tog för sig av henne och gillade när det gjorde bara lite ont. Han hängde henne dubbelvikt över räcket och knullade hennes fitta. ”Du har en så skön liten knullfitta, lillsyrran”, sa han. Alea andades upphetsat. De var naturligtvis inte syskon på grund av att de var helt olika arter men på grund av deras gemensamma uppväxt på gatan hade de börjat kalla varandra storebror och lillasyster trots att Alea faktiskt var äldst.”Ja, knulla din lillasyster!” stönade Alea. ”Spruta i mig!” Vic kände kuken bli ännu hårdare av deras förbjudna lek. Vic stötte snabbt kuken i henne flera gånger och sprutade sin sats långt in i henne under ett vrål. Alea frustade ut sin kåthet och kände sperman rinna ur henne. Vic lyfte upp henne i sina starka armar och kysste henne. ”Syrran, du är det bästa knull jag vet.” Hon kysste honom tillbaka. ”Jaså, knullar du ofta andra?” Vic var för kåt för att märka att hennes röst lät något sårad trots att hon dolde det som ett skämt. ”Det var ju den där tjejen på R114552, bränslestationen, och hon var inte alls lika skön”, log han medan han pullade Alea till orgasm. Alea försökte att glömma hans kommentar när hon lät honom ge henne sin orgasm. De hade klara regler. Eftersom de var olika arter kunde hon inte bli gravid så de knullade som galna så länge ingen av dem blev kär. Det var en regel hon hade brutit emot under det senaste halvåret men naturligtvis utan att säga något. Vic var på en resa för att finna sitt mystiska ursprung och om Alea skulle bryta med honom skulle han kanske för evigt försvinna spårlöst, det var hon inte beredd att riskera. ”Du, vi borde göra oss i ordning, vi landar snart”, sa Alea och de gick iväg för att lägga sig i besättningens bäddar för vaket atmosfärsinträde. Vic log och Alea la sig i hans famn. De hånglade medan skeppet landade och de resterande 2 000 resenärerna ovetande sov vidare i sin hypersömn.

Skeppet landade i en grå storstad full av smog och elektriskt ljus som spelade i dimman. Vic och Alea knöt varsitt tygstycke för näsa och mun och hoppade ut ur en servicelucka i skydd av röken från skeppets glödande friktionssköldar. De hade gjort samma manöver minst 20 gånger under det senaste året och smälte vant in i skuggorna medan markpersonalen på rymdhamnen försökte förstå vad det var för ett skepp som just landat utan tillstånd.

Vic och Alea skyndade iväg inåt stan och efter några timmars lugn antog de att de var i säkerhet. Vic såg sig omkring och drog med sin Alea in på ett fik där de satte sig vid ett bord. ”Den här stan är helt enorm”, sa Alea och Vic nickade. ”Ja, verkligen.” Alea tog fram ett fotografi som tagits av en säkerhetskamera på en avlägsen planet. På bilden syntes en kvinna som i stort sett var helt mänsklig förutom det gulorangea manliknande håret och de gula ränderna på hennes svarta kropp. ”Vad gör vi?” undrade Vic och Alea pekade på bilden. ”Mina källor säger att det finns en kvinna som ser precis så här ut här i staden.” Vic såg på kvinnan, hon var mycket vacker och hade en krigares blick. ”Hur kan du känna igen alla varelser?” Alea log. ”Den här är speciell. Ser du ansiktsdragen, de är Zefronska. Hennes art är i vanliga fall mer kattlik i ansiktet och har oftast päls. Det betyder att hon är till hälften Zerfron.” Vic kliade sig i huvudet. ”Zefron, ja, förstås...” Alea suckade. ”Du vet vad det är som gör det så unikt, va?” Vic såg på henne, ”ja, Zefronerna är väl universums knullart eller nåt?” Alea himlade med ögonen. ”Charmigt sagt... men ja, de är de enda som kan föröka sig med alla kända arter, inklusive människor som du. De har hundratals kromosomer och avkomman brukar ta artens nästa evolutionära steg.” Vic såg frågande på henne. ”Det betyder att de får gåvor som ligger gömt i deras gener, som typ telekinesi, superstyrka, rejält grov kuk eller så.” Vic såg upp, ”äh, va?” Alea log, ”skulle bara se om du lyssnade.” Han log. ”Undrar om de är porriga.” Alea fnös, ”Ärligt... De brukar anses vara världens vackraste varelser men ingen vet hur de ser ut eftersom deras avkomma bär deras drag...förutom människor förstås.” Vic såg upp. ”Utom oss, varför det?” Alea la handen på hans arm. ”Vic, vet du ingenting? Alla intelligenta varelser i universum har avlats fram av Zefronier. Steget till självmedvetenhet är så stort att det i alla fall har behövts hjälp av Zefronierna. De har tagit sig ner till lovande arter och knullat dem. Avkomman har blivit intelligent. I vissa fall har en Zefron knullat med en redan intelligent varelse och då har avkomman blivit extraordinär vilket jag tror har hänt nu.” Vic suckade. ”Så tjejen på bilden är nån sorts supervarelse?” Alea nickade, ”kanske.” Vic såg upp på henne. ”Men varför är människor inte en del av det där?” Alea log. ”Ni uppnådde er intelligens på egen hand. Ni och Zefronierna är de enda som någonsin utvecklat intelligens själva. Underligt nog delar ni ändå utseende med oss andra i universum.” Vic nickade. ”Men tänk om det var en Zefron som gjorde det i hemlighet.” Alea såg på honom. ”Det är en konspirationsteori. Det är troligare att ni lyckades ensamma med tanke på hur mycket våldsammare ni är än resten av världen.” Vic såg sårad ut. ”Jag är ju jättesnäll.” Alea log. ”Ja, du kanske är en liten halvzefron, vem vet. Vi vet ju ingenting om din mamma.”

Vic och Alea skrattade till och började att läsa igenom den information de hade om tjejen på bilden. Uppgivet la Vic ner papprena på bordet. ”Det kommer aldrig att gå. Hon är helt galen och sitter på mentalsjukhus.” Alea såg på honom. ”Hon har setts tillsammans med den vi tror är din far, vill du inte ens försöka träffa henne?” Vic nickade, ”jo, men hur ska det gå till?” Alea gled av sin stol och ner under bordet. Vic såg sig omkring. Det satt en mängd varelser och fikade runt omkring honom, alla upptagna med sina drycker och maträtter. Han kände hur Alea knäppte upp hans byxor och började att suga av honom under bordet. Hennes läppar letade sig fram till hans slaka kuk och hon började att leka med den inne i munnen. Hon kände att den blev hårdare och hårdare och sög sakta av honom medan han satt och försökte hålla minen. Servitrisen kom fram till hans bord. ”Önskas mer kaffe?” sa hon och la en blå hand på hans axel. ”Gick din fru?” Vic såg på servitrisen som visade en djup urringning. ”Hon gick på toa...” Under bordet slickade Alea längs hans kuk och lekte med hans pung. ”Vill du beställa nåt åt henne också?” Vic skakade på huvudet och Alea bet lät i hans kuk. ”Aj, oj, jo, ett glas vin.” Servitrisen såg på Vic som spanade in hennes urringning. ”Ser du nåt du gillar?” Alea sög in kuken djupt ner i halsen och Vic stönade till. ”Definitivt.” Alea lät tungan glida längs pungen medan hon masserade kuken med läpparna. ”Vill du känna på dem?” frågade servitrisen och la Vics hand mot hennes ena bröst. Det blev för mycket för Vic som stönade till och sprutade i Aleas mun med handen på servitrisens bröst. ”Herregud, kom du? Ni har inte mycket uthållighet, ni människor”, sa hon. Under bordet log Alea och svalde den sista sperman. När servitrisen hade gått dök hon upp på sin plats igen. ”Var det skönt?” Vic nickade. ”Jo, men vad har det med vår plan att göra?” Alea sköt över hans nycklar över bordet. Han kände efter i fickan, hon hade tagit dem medan hon sög av honom. ”Så ska vi få tag i nycklar till sjukhuset hon ligger på”, sa hon och log.

De närmaste dagarna spenderade Vic och Alea med att övervaka sjukhuset som kvinnan låg på. De riktade in sig på en sköterska av arten Vyhn med långa slanka ben och en ljusblågrå hudton. Hennes ben slutade i ett par hovar och på huvudet syntes ett par mjukt rundade horn. Kvinnan var huvudet längre än Vic och hennes byst var minst sagt imponerande. Vic och Alea turades om att skugga kvinnan och gå små spaningsrundor på sjukhuset innan Vic blev frågad varför han var där så ofta. Han gick ut och möttes samma kväll på ett litet hotell mittemot sjukhuset. Alea lär Vic sitta kvar på rummet med en kikare riktad mot sjukhuset medan hon själv tog jobb på blomsterbutiken inne på sjukhuset. Som anställd på sjukhuset började hon ”råka” stöta på sköterskan lite här och var. Hon lyckades få igång en konversation vid ett tillfälle och fick veta att sköterskan hette Eyalithe och hade jobbat på sjukhuset i flera år. Eyalithe var mycket trevlig och Alea och hon började bygga en vänskap på arbetet och den drog sig snart utanför jobbet. De började att gå ut på after work tillsammans och det tog inte många dagar förrän Alea bjöd med Vic. Eyalithe rodnade när hon såg att Vic flörtade med henne och Alea berättade om hur trevlig och charmig han var. Samtalet leddes slugt in på sjukhusets mentalavdelning och Alea rös till av de läskiga historier som Eyalithe berättade. Eyalithe älskade uppmärksamhet och berättade om en gulrandig tjej med tre olika personligheter. Samma kväll bjöd Alea hem Eyalithe till hennes och Vics hotellrum där de öppnade en flaska vin och lyssnade på Eyalithes berättelser. Alea och Vic kysstes och Eyalithe såg förvånat på när Alea blottade sina små bröst. Vic började att suga på dem medan de båda smekte Eyalithes ben. ”Ska jag lämna er ifred?” frågade hon och Alea och Vic log mot henne. ”Nej, det här vill du inte missa.” De började att kyssa varsin av Eyalithes händer och upp längs armarna tills de kysste hennes hals. Eyalithe stönade upphetsat till och hennes läppar fann Aleas medan Vic smekte av henne toppen. Alea och Eyalithe hånglade medan Vic sög på deras bröst, först Aleas och sen Eyalithes. Han gned deras bröstvårtor mot varann och de båda stönade till. Alea kysste Vic som gjorde kyssen till en kyss på tre personer. Alea drog sig ur kyssen och lät Vic hångla med Eyalithe medan hon själv smakade på sin nya väninnas stora bröst. Vic smekte av Eyalithe kjolen och började att gnida kuken mellan hennes blygdläppar. Alea la sig med fittan mot Eyalithes bröst och sitt eget huvud vid hennes fitta. Eyalithe gned sina stora bröst i Aleas fitta och Alea slickade och sög sina partners kuk och fitta medan de började att fundera på att knulla ordentligt. Alea kände hur Eyalithe stack ena handens fingrar i Aleas fitta och andra handens fingrar i sin egen. Hon började att pulla och Vic reste sig på knä. Eyalithe la sig på rygg med Alea över sig i en 69:a. Alea som var mycket kortare än den långa Vyhnen slickade hennes klitoris medan hennes fitta låg strax under Eyalithes bröst. Vic satte sig över Eyalithes ansikte och stack in kuken mellan hennes bröst medan han smekte Aleas små bröst. Eyalithe stönade högt och drog ut fingrarna ur sin egen och Aleas fittor. Hon smörjde in Vics kuk med safterna och Alea stönade när hon kände Eyalithes bröst guppa mot rumpan medan Vic pattknullade henne. Eyalithe tog Vics pung i munnen och stack ett finger i hans stjärt. Vic stönade högt och Alea tryckte sig bak mot Eyalithes bröst. Vic flåsade när Aleas fitta gled ner över hans ollon som stack fram mellan brösten. Han lät Eyalithe fingerknulla honom i röven medan han knullade hennes bröst och av och till lyckades få in kuken i Aleas fitta.

Alea reste sig efter ett tag upp och la sig mellan Eyalithes ben. Vic gjorde henne sällskap och de kysstes hett medan de började slicka Eyalithes våta fitta. Eyalithes hovar vilade mot deras ryggar och de vred sig mot varann medan de slickade. Vics kuk gled in i Alea som la sig på rygg. Eyalithe ställde sig på alla fyra med fittan mot Aleas ansikte. Alea slickade upphetsat den Vyhnska tjejen mellan benen samtidigt som Vic började knulla henne och slicka Eyalithe i röven. Eyalithe älskade oralsex nästan lika mycket som Alea älskade att slicka fitta medan hon hade Vics kuk i sig. Vic hade aldrig erkänt att han gillade att slicka röv men han njöt så av det att han sprutade i Alea halvvägs genom knullet. Alea smekte honom på ryggen och masserade hans skinkor. Han visste vad hon ville och han fortsatte att knulla henne med halvslak kuk. Han tungknullade Eyalithes röv och kände hur kuken efter en stund stod igen. Alea hjälpte honom att ställa sig bakom Eyalithe och förde in hans kuk i hennes fitta. Eyalithe stönade till när Vic började att knulla henne. Alea la sig framför Eyalithe och började att onanera. Eyalithe slickade henne i röven medan Alea smekte sig till en orgasm. Vic kysste Eyalithe på halsen och tog ett fast tag om hennes bröst. Med kraftiga stötar knullade han henne tills hon skrek ut sin orgasm och rullade över på rygg. Alea kysste honom och tog tag i hans hårda kuk. ”Vill du spruta över henne?” Vic kysste henne tillbaka. ”Gärna.” Han ställde sig upp i sängen och Eyalithe satte sig på knä framför honom så hennes stora bröst gungade framför kuken. Alea kysste Eyalithe ömt medan hon runkade Vics kuk. Eyalithe mötte kyssen och de båda tjejerna hånglade medan Vic lät dem runka kuken. Snart sprutade han i de båda hånglande tjejernas ansikten. Utan att avbryta hånglet förde Alea in hans kuk mellan deras munnar. Deras tungor slickade kuken ren och de kysste varandras ansikten rena medan Vic nyfiket klämde på och jämförde deras bröst.

Vic och Alea träffade sen Eyalithe varje dag efter jobbet och Alea ledde in samtalet på Vics förflutna. Eyalithe blev mycket intresserad och sakta men säkert började hon att nämna tjejen som satt på sjukhusets mentala del. Alea och Vic spelade med och lät sig övertalas att följa med och hälsa på den underliga gulrandiga kvinnan. Sent en natt gick de in på sjukhuset och med hjälp av Eyalithes nycklar kom de ända fram till mentalavdelningen som vaktades av ett par enorma bruna varelser som var täckta av päls och ett par stora uniformer. Deras näbbar klickade irriterat när Vic och Alea gick förbi dem men Eyalithe lugnade dem och berättade att de var psykologer från stadens regering. De kallt vita korridorerna ekade av skriken från mentalpatienterna och Vic rös till. De gick vidare in genom de tunga dörrarna som ledde till den slutna avdelningen. ”Vi ska hälsa på Chomeer-tjejen”, sa Eyalithe till vakterna som blängde på dem. De undersökte passerkortet noggrant och släppte sedan förbi trion. ”Chomeer?” frågade Vic. Alea nickade. ”Ja, åtminstone till hälften.” Alea såg på Eyalithe. ”Varför sitter hon i den slutna delen?” Eyalithe letade sig fram till rätt dörr. Inne i rummen hördes de skrik och bultanden och trion stannade framför den enda dörren som var något tyst. ”Hon dödade tolv soldater när hon fångades in...” sa Eyalithe och låste upp.

Vic spände sig och klev in genom dörren tätt följd av Alea och Eyalithe. Det stod ett soffbord mitt i rummet och en hörnsoffa bredvid det. Längs bort stod en säng och på väggen satt en tv. Vic hade aldrig kunnat förbereda sig på vad han skulle få se. I soffan satt en kvinna med svart hud, rödorange hår och gula ränder hopkrupen under en filt som hon hade dragit upp till under hakan. Hon hade slagit händerna för munnen och under filten stack hennes fötter ut klädda i ett par fluffiga rosa tofflor. Utan att vända sig om vinkade hon snabbt in dem i rummet. ”Kom in, det här är jättespännande. Sätt er.” Vic såg på kvinnan som verkade vara något år äldre än honom. Hennes rödgula hår var uppsatt i två tofsar och sken i takt med tv:n som visade en romantisk komedi. Framför henne på bordet stod ett paket med pappersnäsdukar och på golvet låg det en stor hög av hopknölade näsdukar. ”Om du åker nu så är det adjö”, sa en kvinna på tv:n och den randiga kvinnans läppar rörde sig när hon viskande följde med i dialogen. ”Neeehioas semester vd havet?” frågade Alea och slog sig ner bredvid kvinnan som släppte in henne under filten. ”Alea...” sa Vic med både hon och kvinnan tystade honom. ”Det här är bästa stället.” Vic väntade tills eftertexterna började rulla och den randiga patienten slog armarna om Alea. ”Tack för att du höll mig sällskap, är du ny här?” Alea skakade på huvudet. ”Jag jobbar inte här. Jag är här för att hälsa på dig. Jag heter Alea och det här är Victor Benedictus.” Kvinnan såg på Victor. ”Benedictus... var har jag hört det förut?” Vic bara gapade åt den ”farliga” mentalpatienten. ”Känner du igen det namnet? Vi letar efter min far, eller typ vi tror att han är min far.” Kvinnan såg på honom. ”Har du tappat bort din pappa? Så sorgligt. Kom och sätt dig här.” Hon klappade på soffan. ”Jag är jättebra på att lyssna.” Alea reste sig upp. ”Han har aldrig träffat honom och söker efter sin familj.” Hon visade fram ett fotografi av kvinnan själv. Det här är väl du...?” Kvinnan log. ”De kallar mig bara prinsessan här men jag heter Chaara. Och, ja och nej, det är jag men inte jag.” Vic såg på henne. ”Vad då, inte du?” Kvinnan log. ”Det är ju inte jag. Jag sitter ju här. Den där kvinnan är jag fast på Vega.” Alea slog armarna om kvinnan. ”Det är ett foto, det är taget på Vega men du är här nu, förstår du?” Prinsessan log. ”Jag vet vad ett foto är men den där kvinnan är på Vega nu. Hon äter kvällsmat. Jag är där också ibland.” Vic såg på henne. ”Vega ligger på andra sidan mittkvadranten, får du åka iväg så länge?” Prinsessan skrattade. ”Toker, det tar ju jättelång tid att åka dit. Jag var där igår. Vi delar medvetande hon och jag och en till. Ibland byter vi och då är jag där och hon här. Det förstår ni kanske att jag byter ibland, det är inte så kul att sitta instängd hela tiden.” Alea såg på Eyalithe som nickade. ”Prinsessan tror alltså att hon har tre kroppar och tre medvetanden som byter plats ibland. Det är hon själv, alltså Prinsessan, en annan tjej som heter Syonnara och...” hennes röst blev till en viskning. ”Den sista kallar vi bara Baronessan, det är hon som är farlig.” Prinsessan räckte ut tungan åt sköterskan. ”Hon är inte en dålig människa. Hon har bara ett svårt liv. Hon är ledare för motståndsrörelsen i ett system långt härifrån, i människornas område. Du är ju också människa.” Vic såg på henne. ”Jo, det är jag, är du rädd?” Prinsessan kilade fram till tv:n och satte i en ny film. ”Inte ett smack! Min pojkvän är människa.” Alea såg på Vic. ”Har du en pojkvän? Här inne?” Prinsessan skakade på huvudet. ”Nej, det fattar du väl? På Vega. Alltså, han är ihop med Syonnara men jag och han har inte riktigt lärt känna varann för han tycker att hon är mycket tuffare och så. Han heter Jacob Benedictus... Just det, där har vi Benedictusnamnet igen. Det är han som heter så.”

Vic såg på Prinsessan. ”Är du inte klok?” Prinsessan såg på honom och slog ut med armarna. ”Hallå? Mentalsjukhus?” I samma ögonblick skakade byggnaden till och väggen som tv:n satt på rasade. De såg ut över staden som nu låg blottad framför dem. Det regnade ner gula blixtar som slet sönder byggnader kors och tvärs. Ett stort antal rymdskepp svävade fram och sköt mot allt som rörde sig. ”Herregud! Människor!” andades Eyalithe. ”Vi måste härifrån.” Vic såg på Prinsessan. ”Hon följer med även om hon är knäpp.” Prinsessan satte händerna i sidorna och blängde på honom. ”Tokig, inte knäpp!” Alea nickade och sköterskan låste upp dörren. De stormade ut mot dörrarna som de två vakterna motvilligt öppnade. ”Ut, men lämna henne kvar”, vrålade den ena vakten. En explosion skakade byggnaden och ljuset slocknade. ”Perfekt” hördes Prinsessans röst säga men med ett mycket annorlunda tonfall. Vic såg plötsligt hur hennes gula räder började lysa och röra sig över hennes kropp. Det var helt omöjligt att se var armar och ben var och två skott hördes. Vakterna segnade ner och när reservaggregatet slogs på såg Vic hur den randiga kvinnan slagit ner vakterna och tagit deras strålpistoler. Längre bort i korridoren låg två människosoldater som han inte ens sett med rykande hål i uniformerna. Kvinnan såg på honom. ”Baronessan, ifall du undrade. Följ med mig lille man så kanske du överlever natten.” Baronessan började att vandra längs korridoren och alla soldater de mötte segnade ner efter skurar av träffsäkra laserskott.

De följde efter Baronessan ut på gatan där en mängd människotrupper började att genomsöka den brinnande staden. Baronessan tog tag i Aleas nacke och föste in henne i en gränd. ”Fixa igång den där svävaren så att vi kan ta oss till närmsta skepp av den här planeten.” Vic pekade över mot hotellet som han hade sina saker i. ”Vi måste hämta vår utrustning”, sa han och Baronessan suckade. Hon började att springa över gatan, vilt skjutande omkring sig. Soldater föll och Vic slutade räkna vid tio stycken. De tog sig in på hotellet och Vic och Alea rafsade ihop sin packning. ”Närmaste skepp?” sa Baronessan och Alea såg sig omkring. ”Rymdhamnen?” Baronessan kastade huvudet bakåt och höll sig för pannan. ”Hej, vad har jag missat?” frågade hon med ett leende. Vic och Alea såg på varann. ”Prinsessan?” Prinsessan som just varit Baronessan log. ”Ja. Det är jag igen. De andra låter mig inte alltid få veta vad som har hänt. Det är mest drömmar och så. Vad gör vi?” Vic såg ut över den brinnande staden och sen på Prinsessan som ovant höll i de två pistolerna. ”Jag tror att vi sitter i skiten...” sa han och hoppades att Baronessan skulle återkomma.

Fortsättning följer...

Vem är den mystiska Prinsessan och varför byter hon personligheter? Ska de fyra lyckas ta sig av planeten och har Aleas och Vics relation förbättrats?



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright