Den där dagen...Bok 6 Kapitel 25

Författare: sammet Datum: 2018-03-24 15:58:41

Kategori: Heterosex

Läst: 5 751 gånger

Betyg: 4.6 (8 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 25

Dagarna gick och vi kom in i hemma rutiner, vi kom tillbaka till vanliga tidsrytmen. Vi tränade på att klättra vart vi kom åt. Esmeralda och Jesper var upptagna med hotellet.
Jag och Rebecka var med barnen så mycket vi kunde eftersom v visste att vi skulle få mindre tid med dem senare. Annika och Ilse tränade och slappade om vartannat.
Vi tillbringade tid med Jonathan och de andra i gänget. Agnetha hade tagit ett samtal med Anna så hon höll sig på mattan. Vi kände på oss att det var dags för sista delen av vår plan
- Vi reser till Stockholm ikväll
- Ok sa de andra
- Vi stannar i natt på hotellet, i morgon gör vi vad vi skall och på kvällen slår vi till. När vi klara så åker vi hem. Vi hämtar Isabella, Elisabeth och barnen, sen åker vi till England. Simon skall bo hos Delila tills det är dags för ceremonin. När vi lämnat honom så åker vi till Spanien och tar hand om Madrid. Sen är det träning som gäller.
- Ok sa de andra
- Packa för att vara borta ett tag
- Ok
- Bra vi åker om ett par timmar
De gick till respektive del av huset och började packa och göra sig redo. Vi lekte med barnen och prata med våra mödrar och förberedde dem på vad som var att vänta.
- Följer du med till Spanien Elisabeth
- Ja sa hon, jag har min uppgift i det här, jag kan inte dumpa allt på Isabella
- Vi kanske kan fråga om on Gunther vill komma dit
- Nej han har sin uppgift, vi båda vet om det och vi kommer anpassa det vi har, vad det nu är efter det. Vi kommer att få tid för varandra när det är lugnare perioder
- Ok sa jag
- Tack mor sa Rebecka och du skall veta att vi är väldigt glada för den skull
- Ja sa jag det är vi allihop
- Tack sa hon, det är ganska omtumlande sa hon
- Har du laddat med möten?
- Ja jag skall gå idag och i morgon sen så skall jag kolla upp var det närmsta är i Spanien
- Bara säg till så löser vi det sa jag
- Har ni packat?
- Ja sa jag, både till oss och barnen, deras packning står på deras rum
- Ok sa Isabella
- Bra sa Elisabeth
- Vad kommer vi behöva?
- Tja jag höll på att säga lätta kläder med det är varmt där och det finns inga badmöjligheter, alltså ingen pool och det är inte nära till havet. Så mycket ombyte
- Skulle det krisa så får vi lösa det
- Ok sa de
- Skall vi laga lite mat innan vi åker?
- Ja sa jag
Vi gick ut i köket och lagade mat. De andra kom upp med sina packningar och vi dukade fram maten. Vi satte oss och började äta. Vi pratade om allt möjligt. Jag och Rebecka fokuserade mycket på Simon, vi skulle vara borta från honom en tid nu
- Har du packat inför Englandsresan?
- Jadå tror du att vi kan åka till slottet när vi är där?
- Tja du jag vet faktiskt inte, varför?
- Jag vill köra traktor
- Vi kan se om vi hinner prata med Delila om det
- Bra tack
- Vi får prata med Bowels med, men du kommer vara själv där
- Gwen vill kanske följa med
- Hur intresserad är du av jordbruk?
- Haha skrattade Simon, det är nog mest traktorerna som drar faktiskt
- Ok sa jag och log
Vi åt färdigt, Annika och Ilse tog disken och vi andra satt kvar.
- Alla färdiga frågade jag
- Ja
- Bra då åker vi
Vi sa hej till barnen och våra mammor. Sen tog vi vår packning och gick ut till bilarna och lastade in våra saker. Vi körde iväg och kom fram till flygplatsen och gick ombord på planet.
Vi spände fast oss och planet lyfte. Vi gick igenom med de andra vad de kunde vänta sig och hur vi skulle lösa saker och ting. Planet landade och vi gick ut till terminalen packade in våra saker i två taxi bilar.
Vi kom fram till hotellet och gick fram till receptionen. Jag checkade in oss och vi fick våra nycklar. Vi gick upp på våra rum. Vi bytte om och träffades i receptionen. Vi gick ut i kvällen och flanerade i Gamla stan.
Vi gick runt och tittade och rekade. Vi gick förbi det hus där vi hämtat in Rebeckas farfar. Vi fortsatte vår promenad och hamnade till slut vid ett av de kändare inneställena i Stockholm.
Vi gick in och fick ett bord och vi tittade oss omkring. Där var en hel del där från kändiseliten i Sverige på plats. Deras uppförande lämnade en hel del övrigt att önska.
Vi tittade oss omkring i lokalen och vi lokaliserade de som vi var där för att kolla upp. Det var ett ganska stort sällskap som satt vid ett bord en bit från de andra. De uppförde sig som om de ägde stället. En del av den där kändiseliten flockades runt bordet.
Jag tittade på Ilse och hon nickade när en av kvinnorna reste sig, hon gick mot toaletterna. Fyra vakter följde efter henne och Ilse följde diskret efter henne. Annika och Esmeralda reste sig och gick efter de med.
Vi andra satt kvar och pratade om ingenting. Servitörerna ignorerade oss ganska kraftigt eftersom vi inte drack alkohol. De andra kom tillbaka och Ilse gav mig ett kort
Vi reste oss och gick mot utgången
- Rebecka och Niklas
Vi stannade och tittade bakom oss. Det var fotomodellen
- Hej sa Rebecka och log
- Vad gör ni här sa hon
- Vi är i affärer i stan så vi ville se vad alla pratar om
- Haha det är inte så imponerande va?
- Nej inte överhuvudtaget, en massa som spänner sig och tror att de är mer än vad de är. Men nu har vi prövat på det och vi lär nog inte göra om
- Nej jag förstår vad ni menar
- Vad gör du här?
- Min agent tyckte att det var en bra ide
- Vilket sällskap frågade Rebecka
Hon tittade på det stora sällskapet
- Ett gott råd
- Ja
- Håll dig borta från dem de är farliga, ta din jacka om du har någon och försvinn. Tro mig du vill inte blanda dig med dem. Inga jobb är värda det
- Ok
- Behöver du jobb?
- Ja man blir inte yngre
- Skojar du? Du är tjugofyra år
- Jag närmar mig dinosaurie ålder
- Ok är detta vad du vill göra?
- Nja både och, det är ett riktigt skit liv ibland, eller egentligen det mesta av tiden
- Vad vill du göra?
- Haha jag ville bli läkare men så kom detta emellan
- Ok mitt tips lämna denna världen, vi kan säkert hjälpa dig om du vill
- Det är inte lätt det är en skum värld där vi inte har så mycket att säga till om
- Ok sa Rebecka, hur menar du?
- Inte här sa hon
- Ok följ med oss
- Men
- Bry dig inte om dem, vi kan erbjuda dig ett bättre jobb än att få jobba för dem
- Ok
- Kom med oss, vi kan ha dig ute ur landet på mindre en timme och du kan komma ifrån detta livet nu om du vill
Hon tittade på oss, det såg verkligen ut som om hon förhandlade med sig själv
- Kom nu sa jag
Hon tittade på mig och log
- Ok
Vi gick ut mot taxibilarna som väntade en man från sällskapet kom springande
- Hej vänta var skall du?
- Hon skall med oss sa jag lugnt
- Och vem fan är du sa han och drog mig i armen
Jag tittade på hans hand som höll i mig och sen på honom
- Du har c:a två sekunder på dig att släppa mig
- Vem fan tror du att du är
Jag slog till en gång och hans ansikte förvreds av smärta, hans hand släppte min arm
- Jag kan bli din värsta mardröm är det förstått, var nu en snäll pojke och gå in igen, annars så kommer du få mer ont, är det klart
Han stirrade på mig
- Bra sa jag
Vi hoppade in i bilarna och vi åkte iväg. Vi kom fram till hotellet och vi satte oss i baren
- Nå berätta sa Rebecka
Hon började berätta om en värld av övergrepp, droger, ätstörningar och män som behandlade kvinnor som lägre stående varelser. Hon pratade oavbrutet i en timme och verkligen la allt på bordet
- Vårt märke?
- Nej sa hon, det är det enda märke som behandlar sin personal som människor. Ni kan inte ana hur avundsjuka de andra modellerna är på mig för att jag är ert första val som modell. Det jobbet har räddat mitt liv
- Ok vill du lämna den världen frågade Rebecka?
- Ja sa hon lågt
- Ok vi kan hjälpa dig, jag lovar
- Ok hur? De kommer hitta mig
- Nej sa Rebecka, eller inte i första taget, och skulle de göra det så kommer de ångra sig
- Ok sa hon
- Du kommer få resa nu direkt
- Men.
- Som sagt vi kan hjälpa dig om du vill, vi kan flyga dig till
- Nikos sa jag
- Ok sen?
- Tja vi sätter Gunther på det
- Ok
- Kan ni bara få bort mig
- Oja sa Jesper, de kan det mesta tro mig
- Ok
- Så vad väljer du?
Hon tittade på oss och hon såg nervös och villrådig ut
- De kommer hitta mig
- Nej sa Rebecka och om de skulle göra det så kommer de att ångra sig. Du kan lämna hela den världen bakom dig om du vill
- Men jag gillar att jobba för er
- Ok det kan du fortsätta med om du vill. Vi betalar dig, men bara dig. Du får klippa alla band med de andra. Du kan plugga och göra vad du vill. Men du måste bestämma dig nu
- Så jag kan arbeta för och bara er
- Om du vill
- Men hur?
- Låt oss oroa oss för det sa jag
- Ok sa hon lågt
- Bra sa Rebecka, du kommer att sätta dig i en taxi som kommer köra dig till flygplatsen, Ilse och Annika följer med dig. Där går du på vårt plan som kommer att ta dig till Kos där du får bo hos Nikos den andre ägaren. Eller i vårt hus det bestämmer du själv. Vi sätter vår kontakt på att lösa dig från eventuella kontrakt du har. Sen söker du in på skolan och börjar plugga. Du arbetar för oss om du vill och sen lever du ditt liv som du vill
- Bara sådär
- Ja sa Rebecka bara sådär
- Har ni makt att lösa det?
- Ja sa Rebecka faktum är att vi har det
- Skulle du vilja skriva ner allt du vet om den världen?
- Javisst sa hon
- Bra gör det på Kos och sen ger du det till Nikos
- Ok sa hon
- Bra Ilse, Annika åk med henne
- Ok sa de kom så går vi
De gick ut och jag tog fram min telefon och började ringa och förvarna de som behövdes
- Vi skall rensa upp i den soppan sa Rebecka
- Ja sa jag, stämmer hälften av det hon berättat så skall vi göra det sa jag, fy fan
- Hur känner du?
- Va? Vad menar du?
- Haha min stackars förvirrade man
- Aha en sån där tjejgrej
- Mm en tjejgrej men ditt svar säger allt
- Ok sa jag, bra eller dåligt?
- Bra hjärtat, bra
- Ok bra sa jag och log
Vi reste oss gick upp på rummet, vi klädde av oss och la oss i sängen. Vi älskade länge den natten. Vi somnade i varandras armar.

Vi vaknade på morgonen av att min telefon ringde
- Hej sa jag
- Hej det är Nikos, hon är framme
- Bra sa jag, ta det varligt med henne
- Jadå
- Låt henne skriva och prata av sig
- Ja sa Nikos
- Hon pratade om att de skulle hitta henne och ta henne
- Haha låt dem försöka sa Nikos, mina män behöver lite träning
- Bra sa jag och log, är du medveten om den skuggvärlden?
- Nej sa han
- Vi är det enda märket som behandlar dem som människor, hon är rätt skadad hon behöver hjälp
- Ok vi skall hjälpa henne
- Tack sa jag, vi kommer att titta på den världen när vi är klara med det vi gör nu
- Ok bra sa han, är den så hemsk?
- Hemskare sa jag
- Ok då får vi göra något åt det
- Ja sa jag det får vi, men ta hand om henne
- Ja sa han
- Tack, vi hörs
- Det gör vi
Jag la på och tittade på Rebecka, nu trillade polletten ner hos mig
- Rebecka mitt hjärta du är den enda jag vill ha och jag lovar dig från djupet av mitt hjärta att jag inte under några som helst omständigheter någonsin vill ha henne
- Ok sa hon och log
- Bra sa jag och log frukost?
- Ja sa hon
Vi steg upp och klädde på oss och åkte ner till restaurangen, de andra satt redan där och vi gick fram till dem och satte oss
- Jaha vad händer idag?
- Inspektion av våra affärer
- Ok
- Sen tillbaka hit käka, vila. Sen så gör vi det vi kom hit för
- Ok sa Jesper
Vi åt och pratade, mycket av samtalet handlade om det vi fått reda på av henne. Vi var ganska bestämda om att det var vår nästa sak att ta hand om. vi gillade inte män som var elaka mot kvinnor. Vi åt färdigt och reste oss och gick ut på stan.
Vi tillbringade ett antal timmar med att kolla upp våra butiker och vi om tillbaka till hotellet vid fyra tiden. Vi gick upp på vårt rum och la oss på sängen och började förbereda oss mentalt på det som skulle komma.
Vid sju tiden så åt vi middag och vi satt kvar ett par timmar. När vi satt där så kom det fram två män till vårt bord. De var stora och spände sina muskler
- Var är hon?
- Va? Sa jag vem?
- Lena
- Vilken Lena? Jag känner ingen Lena
- Hon som följde med er igår och sen försvann
- Jaha hon, hette hon Lena? Hon sa att hon hette Elsa. Jag vet inte var hon är faktiskt. Vem är ni?
- Vi arbetar för mannen som är hennes agent
- Aha sa jag där ser man, och vad vill han med henne?
- Va?
- Ja vad vill han med henne eftersom han letar efter henne
- Erh han vill prata med henne
- Jaså angående vad?
- Erh det vet vi inte, men vet ni inte var hon är?
- Nej sa jag, vi har inte en aning, hon följde med oss hit och vi satt här och pratade i någon timme sen åkte hon iväg
- Vad pratade hon om?
- Det har ni inte med att göra sa Rebecka
- Det är nog bäst att ni berättar
- Vad händer annars sa Ilse lugnt
- Erh det vill ni inte ta reda på
- Jo sa Ilse
- Va?
- Jo jag vill gärna veta vad som kommer hända om vi inte berättar
- Nej det vill du inte sa han i hotfull ton och spände sina ögon i henne
- Vänta är det nu jag skall bli rädd?
- Va?
- Ja av din blick, skall jag bli rädd för den, säg då till så att jag vet
- Vem tror du att du är?
- Jag, jag är tjejen som inte blir direkt imponerad av dig och din blick
Han höjde handen som om för att slå till
- Tänk inte tanken sa jag lågt, för om du gör det så kommer ni hamna på sjukhus. Ni kommer inte vakna på ett bra tag och när ni gör det så kommer ni att ligga i gipsvagga, nu är ni varnade. Gå härifrån meddela er chef vad han nu är heter att ni inte hittade henne. Ni har ett beslut att fatta nu, kunna gå härifrån eller gipsvagga. Annika du som varit polis, kan vi kalla det nödvärn?
- När jag är klar så kommer de när de lämnar gipsvaggan att åka in på lång tid sa Annika och tittade på dem
- Polis sa den ene mannen överraskad
- Ja polis sa hon och log, din höjda hand är tillräckligt för nödvärn, vi kan till och med kalla det för olaga hot
- Nå hur skall ni ha det?
De stirrade på oss och han stod med sin hand höjd. En vakt kom fram till bordet
- Är det något problem här?
- Tja sa Annika de har hotat en polis
- Va?
- Jag är polis och den mannen som står med sin hand höjd hotade precis oss med konsekvenser om vi inte berättade något som vi inte vet något om, min svägerska frågade vad som skulle hända om vi inte berättade då blev han hotfull. Vi hävdade nödvärn och här är vi nu
- Är ni gäster på hotellet?
- Va sa den ene mannen
- Är ni gäster på hotellet?
- Nej
- Då måste jag ber er lämna det
- Far åt helvete, lägg dig inte i
- Ok sa jag och reste mig
Jag var längre än de båda, Jesper reste sig också
- Nu börjar ni bli otrevliga, inte nog med att ni hotat oss nu hotar ni personalen som faktiskt bara gör sitt jobb. Gå nu härifrån
Mannen stirrade på mig och sen så slog han mot mig. Han var långsam, jag tog ett steg åt sidan och han missade, jag slog en gång och han trillade ihop och vred sig i plågor
- Nå sa jag till den andre?
Han stirrade på mig och sen på sin kompis som låg på golvet. Han fattade felbeslut och slog mot mig, jag flyttade mig igen och slog till en gång och han hamnade över sin kompis
- Jisses sa jag, tar du hand om dem?
- Ja sa vakten och log, vi kommer ta hand om dem
- Tack sa jag
Ett par vakter till kom in i baren och lyfte upp de två männen. De blinkade åt oss och jag log
- Jaha sa jag, det verkar som om vi får göra två besök i natt
- Ja sa Rebecka, vet vi var han bor?
- Inte än sa jag, men snart gör vi
Jag tog fram telefonen och ringde Gunther
- Hej sa jag
- Hej
- Var bor Lenas agent?
Jag fick en adress och jag tackade och sen la vi på
- Nu vet jag sa jag och log
- Bra sa Rebecka
Vi reste oss och gick upp på våra rum, vi la oss på sängen och somnade. Vi vaknade vid 01.00 och klädde på oss våra dräkter. Vi väntade på signalen. Ljuset släcktes och vi gav oss iväg.
Vi sprang över taken och tog oss ut ur stan. Vi kom fram till två bilar vi hoppade in och körde iväg. Vi körde i ungefär en halvtimme sen kom vi fram till vårt mål. Vi tittade på den stora byggnaden.
Vi delade upp oss och satte igång. Efter en halvtimme så var vi klara. Vi var på väg tillbaka till bilarna. Vi kom fram och vi packade ner ryggsäcken i en kylväska och körde iväg.
Vi var på väg till nästa mål. Vi körde tillbaka bilarna till där vi hämtat dem. Vi parkerade dem och en man stod och väntade på oss
- Du vet vad du skall göra?
- Ja sa han
- Bra lycka till
- Tack sa han
Han tog kylväskan och gick iväg. Vi tittade på varandra. Vi tog oss upp på taken och började springa.
Vi kom fram till adressen där agenten bodde. Det var full fest där. Vi tittade på varandra och jag ryckte på axlarna. De andra tittade på mig, jag funderade sen log jag
- Vi plockar honom ändå, bra träning
- Ok sa Jesper hur?
- Tja vad sägs om att gå på fest?
- Är du allvarlig?
- Oja sa jag, vi är fem minuter från rummen, vi sticker tillbaka, byter om tar med oss Medici batongerna, går dit, vi är ju ändå ägare till ett av de ledande klädmärkena vi går upp letar upp honom. Skrämmer skiten av honom och sen så går vi därifrån
- Haha perfekt hjärtat sa Rebecka
- Mm sa Ilse
- Vi gör det sa Esmeralda
- Mm sa Annika, vakterna är kanske där de med sa hon
- Ok sa Jesper
Vi sprang över taken, vi tog oss in på våra rum och bytte om, vi tog med oss Medici batongerna och sen så gick vi bort till huset där agenten bodde. Vi tog oss in i trapphuset och gick upp.
Stackars grannar tänkte jag. Vi kom fram där festen var. Det var packat med folk. Spriten flödade, det var droger fullt synliga och folk hade sex för öppen ridå. Där var väldigt många unga flickor som inte kunde vara mer än sexton, sjutton år.
De blev mer eller mindre våldtagna av äldre män och kvinnor. Jag kände hur ilskan växte inom mig. En man kom fram och tittade på Rebecka och han försökte tafsa på henne.
Han flög genom rummet med en bruten arm. Folk stirrade på oss och vi gick vidare. En annan man skrek till Ilse
- Du är för gammal för att vara här
Hon slog till honom över munnen så att han tappade ett antal tänder. Vi fortsatte gå igenom längenheten. Jag såg en av vakterna och log, jag gick mot honom och han hade en blåklocka och han höll sig om magen.
Vakterna hade gjort sitt jobb. Jag fortsatte fram mot honom och han såg mig. Han knuffade till sin kompis som tittade på oss och han blev vit i ansiktet. Ilse gled fram över golvet och gick mot dem. Annika gick bort till Dj:n. och stängde av musiken och tog micken
- Jaha då var polisen här sa hon
Folk började springa och skrika, rummet tömdes på mindre än tio sekunder. Det blev kaos när alla skulle ut samtidigt. Ilse kom fram till vakterna och drog sina batonger
- Nå du ville lappa till mig sa hon mjukt, du skall få en chans
- Var är er chef sa jag
- Därinne sa den ene vakten
- Tack sa jag
Jag och Rebecka gick bort till en dubbeldörr. Vi delade på den och den synen som mötte oss gjorde att det svartnade för mina ögon. Det var filmkameror där, agenten hade bundit en ung flicka i sängen och hon blev tagen av en äldre man samtidigt som agenten stod med en piska och skulle slå till flickan skrek av smärta. Jag började lysa och drog batongerna och rusade in i rummet. Jag slog till agenten så att han flög ut ur rummet och landade vid ett element
- Hela honom sa jag med sammanbitna tänder
Jag fortsatte bort till mannen som våldtog flickan, jag slog honom med batongen över hans testiklar så att han skrek rakt ut i smärta. Rebecka tog tag i hans hår och slet honom av flickan och kastade honom samma väg som agenten.
Annika och Esmeralda kom springande och de lossade flickans fjättrar, hon skrek och var sönderslagen. Det rann blod från hennes kön. De helade henne och tog hand om henne
- Hon måste till sjukhus sa Annika
- Ok ta hand om det sa jag
Jag hörde ett snyftande från ena väggen, jag tittade dit där satt en annan flicka och skakade i hela kroppen hon var fullständigt sönderslagen. Det rann blod från henne med
- Här är en till sa jag
- Oh herregud sa Esmeralda
- Är här fler frågade Ilse vakterna sammanbitet
- Källaren sa den ene vakten
- Va?
- Han har dem i källaren
- Visa oss sa Jesper
De gick iväg,
- Ring larmcentralen sa jag, de två tar vi med oss, polisen får ta hand om resten, Annika pratar du med polisen?
- Ja sa hon
- Bra sa jag, jag och Rebecka tar med dessa till vår lägenhet här i stan
- Ok sa hon
- Esmeralda vet var den är, vi möts där ni är färdiga här
- Ok sa Annika
Jag gick bort till vakterna, jag slog till och de dråsade ihop. Ilse kom springande och flög fram till agenten och lyfte upp honom och kastade honom genom rummet så att han slog i ena väggen innan han hade landat sprang hon efter och drog sina batonger
- Ilse röt Rebecka, inte här
- Ok sa hon, han är min ingen rör honom förutom jag
- Ok sa jag
- Fy fan sa Jesper, han skall lida brorsan försök inte stoppa mig
- Ok sa jag så illa?
- Värre
- Ok
- Den minste därnere är inte mer än åtta år max
- Vad? sa Rebecka
- De är inlåsta i ett källarutrymme där är tio barn därnere och de är i riktigt uselt skick
- Ok sa jag, vad fan har vi snubblat över?
- Jag vet inte men vi skall rensa upp i denna soppan, om det så är det sista jag gör
- Ok vi tar med dem till lägenheten sa jag, Annika och Esmeralda stannar här
- Vakterna?
- De försvinner, vi dumpar dem därnere sen ringer jag ett samtal
- Ok
- Då kör vi, Esmeralda prata med flickorna därnere, ta upp dem här
- Ok
- Annika ring polisen, ambulans och vad som behövs, klarar de sig tills ambulanserna kommer?
- Ja vi har helat det akuta sa hon
- Bra sa jag, jag kommer kontakta Berith, stiftelsen kanske kan hjälpa till
- Ok
- Då kör vi sa Rebecka och lyfte upp agenten
Ilse tog den andre, jag och Jesper tog vakterna, vi bar ner dem och vi dumpade dem i källaren. Jag lyfte luren och ringde ett samtal. Vi tog över männen och sen så gick vi.
Vår lägenhet låg tio minuter från där vi varit. Vi gick upp och satte dem i varsin stol. Vi tittade på dem och jag tog ett steg tillbaka. Ilse och Jesper tittade på varandra sen log de. De väckte mannen som våldtagit flickan
- Hej din slapptorsk sa Ilse det är dags att vakna nu
- Du är död din hora sa han
Hon drog sina batonger och slog till honom, batongerna var bara suddiga streck och mannen skrek
- Jaså är jag det sa hon
Agenten vaknade av mannens skrik och Jesper slog till han med
- Nå sa Jesper, så du gillar att våldta små flickor, vi skall se hur du gillar att bli våldtagen
- Snälla skrek mannen inte mer
- Snälla? Haha jisses, nej min vän jag kommer inte vara snäll. Men om du börjar prata så kanske jag är mindre elak sa han och överröste mannen med slag från batongerna
- Jag skall prata skrek mannen och han grät
- Du håller käften sa den andre mannen
Jag anade en brytning och jag sa till honom på ryska att Sergej hälsar. Han stelnade till och jag log
- Så du känner Sergej, vad heter du?
- Far åt helvete
Jag tittade på Ilse, hon log elakt och sen blev hon elak på riktigt. Fem minuter senare så hade vi hans namn
- Hej Sergej sa jag
- Niklas är det du?
- Ja min gode vän, jag har en Igor Semak här
- Har du Igor?
- Ja sa jag, han har retat upp demonen från norr
Mannen hörde mitt smeknamn och stelnade till och stirrade på mig
- Ok sa Sergej vad kommer det att kosta mig att få honom hit?
- Du kan få honom gratis min vän sa jag, han har våldtagit sin sista flicka sa jag
- Tack gode gud sa Sergej, om jag får honom så kommer jag att kyssa marken du går på, du kommer att ha min eviga tacksamhet. Alla mina flickor kommer få din frus namn, alla i mitt område kommer att ta era namn
- Vad har han gjort Sergej?
- Han våldtog mig syster till döds
- Han är din vi befinner oss på denna adressen det är bara att komma och hämta honom
- Tack min vän sa Sergej, vi älskar er här. Ni har vår eviga trohet. Jag svär till mitt sista andetag att vi är er trogna. Allt mitt är ert, befall och vi skall lyda.
- Vi tar emot eden och vi skall skydda er som om ni var våra barn från och med nu och för all framtid
- Det kommer folk om en halvtimme
- Bra sa jag, han är din
- Tack sa Sergej, vi hörs min vän
- Det gör vi min vän
- Låt honom vara, han är Sergejs sa jag till Jesper, hela honom
- Ok sa Jesper
- Tro mig inget av det vi gör kommer att mäta sig med det som Sergej kommer göra, han har våldtagit hans syster till döds
- Oh herregud sa Rebecka
- Oj sa Ilse, jag skulle inte vilja vara du sa hon till Igor och helade honom
Igor bara stirrade på oss
- Vi är numera ledare för de röda
- Va? Är du galen
- Nej sa jag, det var belöningen för honom, Sergej ville verkligen ha honom, jag kunde inte tacka nej utan att förolämpa honom. Från och med nu så heter alla barn där Niklas och Rebecka
- Skojar du?
- Nej sa jag och log
- Det kan bli förvirrande sa Jesper och log
- Ja minst sagt sa jag
- Hur skall vi ta oss ur detta sa Rebecka
- Jag vet inte än hjärtat sa jag, men vi löser det utan att han tappar ansiktet
- Men det kan vara bra i förhandlingen med den amerikanska maffian
- Ja hjärtat så vi väntar lite med att ta oss ur det
- Ok men du får komma på något bra sen
- Ja hjärtat sa jag och log
- Den andre då?
- Du har fria händer syrran sa Rebecka
- Så bra sa hon
Hon började löst med honom och sen ökade hon takten. Efter tjugominuter så hade han erkänt allt han någonsin gjort i sitt liv. Då helade hon honom och började om från början.
Det ringde på dörren precis efter en halvtimme. Jag öppnade dörren och tre män stod utanför, jag visade in dem och de tog mannen och bar iväg med honom. De bugade och gick sin väg.
Ilse fortsatte med sin behandling av mannen och han fortsatte prata. Vi fick en massa information av honom. Vi insåg att detta var mycket större än vad vi trott med förgreningar i hela världen.
Det var ett nätverk av människohandel som var gigantiskt. Flera olika illegala organisationer var inblandade och vi skulle bli tvungna att ta hand om maffian på ett eller annat vis. Det fanns förgreningar till Mellanöstern, Japan, Kina, Australien, USA och Syd Amerika.
- Vi får sätta Alex och Gunther på att sammanställa detta sa jag, vi får öka skyddet för henne
- Ja sa Rebecka, herregud sa hon att människor kan göra såhär
- Mm sa jag men vi skall stoppa dem sa jag
- Ja sa Rebecka
- Han har inte mer att berätta sa Ilse
- Ok sa jag
Dörren öppnades och Annika och Esmeralda kom in, de tittade på mannen, eller vad som var kvar av honom
- Hur gick det?
- Jodå flickorna är räddade, polisen har tagit över, de kommer hålla oss utanför detta
- Ok bra sa jag
Jag berättade vad vi fått reda på
- Det är inte utbrett här i Europa eftersom familjerna inte går med på sådant här sedan vi enat dem. De har smugglat in hans lilla harem under radarn på oss. Det kommer inte ske igen sa jag. Gunther kommer att informera alla familjer om detta och vi kommer att jobba mot det alla familjer. De som inte går med på det kommer bli utkastade och ensamma. Se får vi ta hand om resten sen
- Jag kommer inte vila förrän vi rensat ut hela denna härvan sa Ilse
- Det kommer ingen av oss syrran sa Rebecka, vi kommer att sätta igång direkt med informationsinsamling och sen sätter vi igång
- Bra sa hon
- De har väckt vår vrede det skall de få inse precis hur korkat det är
- Mm sa Rebecka det skall de verkligen inse. Men innan vi lägger vårt fokus på det så har vi vårt andra uppdrag. Vi tappar inte fokus från det
- Nej sa Ilse
- Bra sa Rebecka
- Vad gör vi med honom?
- Han skall få ny bostadsadress sa jag
- Ok sa Annika bra
- De hämtar honom snart. Vi går tillbaka till hotellet packar våra saker sen flyger vi och hämtar de andra
- Ok
Vi lämnade lägenheten och gick tillbaka till hotellet. Vi gick upp på rummen, vi duschade av oss och bytte kläder och sen gick vi ner. Vi lämnade in nycklarna och hoppade in i två taxibilar.
De körde oss till flygplatsen. Jag ringde hem och sa till dem att komma till flygplatsen. Planet lättade och vi flög hem. Resan tog en timme sen landade vi. De kom ombord och planet lättade igen och vi flög mot England. Vi kom fram dit och Delila mötte oss och vi lämnade över Simon till henne.
Vi sa hej då och sen så satte planet kursen mot Spanien. Jag lutade mig tillbaka och somnade. Flygresan till Spanien tog fem timmar och jag sov hela vägen dit. Rebecka och de andra uppdaterade Elisabeth och Isabella om vad som hänt i Stockholm.
Vi landade i Madrid och det stod en limousin och väntade på oss på flygplatsen och vi åkte iväg. Vi kom fram till ett hotell. Vi gick in och fick våra rum. Vi åkte upp och gick in.
Vi packade upp och sen så lekte vi med barnen. Vi åkte er till restaurangen och åt lunch. Vi gick ut till poolområdet och bada ett tag. När vi var klara så åkte vi upp på rummen och bytte om.
Vi gick ut en runda på stan och tittade på sevärdheter. Vi stannade till på en restaurang och åt middag. Vi satt kvar länge och åt. Klockan började bli mycket. Vi gick tillbaka till hotellet.
Barnen följde med våra mammor in på deras rum. Vi la oss på sängen och vilade. Vi vaknade klockan 01.00. vi bytte om och när vi var klara så väntade vi. Ljuset slocknade och vi gav oss ut på taken.
Vi sprang i c:a en halvtimme innan vi kom fram vid vårt mål. Vi stannade och tittade på den pampiga byggnaden. Vi delade upp oss och skred till verket. Efter fyrtiofemminuter så samlades vi igen.
Jag hade ryggsäcken på ryggen och vi sprang tillbaka till hotellet. Ljuset slocknade och vi tog oss in på våra rum. Jag packade ner väskan i en kylväska. Bara en kvar tänkte jag. Det knackade på dörren och jag öppnade
- Hej du vet vad du skall göra?
- Ja
- Bra lycka till
- Tack sa mannen och gick iväg
Jag stängde dörren och vi la oss i sängen och somnade. Vi vaknade tidigt nästa morgon och gick ner till frukosten. Våra mödrar satt redan där med barnen
- Hej sa de
- Hej
- Allt väl?
- Ja sa jag, det är skönt att det snart är över sa jag
- Ok sa Isabella
- Ja det tar på krafterna
- Ok då skall det bli skönt med vila nu då i en vecka?
- Ja hur mycket vila det nu kommer bli
- Mm sa Rebecka
- Vi kommer träna rätt hårt därnere sa jag
- Ok sa Elisabeth
- Ja förutom den vanliga träningen så kommer vi klättra en hel del
- Ok behöver ni det?
- Ja sa jag det behöver vi
- Ok
- Rent tekniskt så kan vi alla klättra, vi kan klättra riktigt bra, men vi måste få upp hastigheten i klättrandet. Jag och Rebecka är snabba, de andra behöver bli snabbare
- Ok sa Elisabeth
- Hur lång tid?
- Ungefär en vecka, sen så skall vi hämta Simon och Gwen. Sen skall vi tillbaka och hämta hem de andra två
- Ok och vi skall gömma oss?
- Ja sa jag, vi håller oss till planen, vi träffas på Sicilien när vi är klara
- Ok och sen?
- Sen så skall de fyra få ett par dagar till återförening. Medan maffian tänker på vårt erbjudande. Sen mor så skall vi börja slå till mot människosmugglarna
- Bra sa hon
- Vi har informerat Gunther, han har börjat rota i det här. När vi är klara så skall Alex få samla ihop informationen och systematisera den. Sen kommer vi att bli elaka på riktigt
- Haha bra sa Isabella
De andra hade kommit och satt sig och lyssnade på vad vi sa. De började le allihop. Vi skulle med alla medel vi hade stoppa dem
- Är ni färdiga?
- Ja sa de
- Bra då packar vi ihop och åker
Vi gick upp på våra rum och packade. Vi träffades i foajén och gick ut till den väntande Limousinen. Den körde iväg och vi kom fram till flygplatsen. Vi gick ombord på planet och det lyfte.
Vi flög till Sevilla. När vi gått av så lastade vi in våra saker i de väntande bilarna. De körde iväg och bilresan tog ungefär två timmar. Vi kom fram till borgen och vi packade ur våra väskor.
Dörrarna öppnades och Jose och hans fru kom ut och mötte oss
- Välkomna sa de
- Tack Jose sa vi
- Det ar för längesedan sa han
- Det var det sa jag, men denna gång så stannar vi längre. Jag lovar till och med att laga mat sa jag
- Haha skrattade hans fru till
- Kom in från solen sa hon
Vi gick in och kom in på gården. De som inte varit där innan tittade sig omkring och de log
- Detta är delar av vår familj sa jag, där är våra mödrar, våra barn och våra syskon. Jesper och Esmeralda känner ni redan. Barnen heter Isabelle och Leonardo. Våra mammor heter Elisabeth och Isabella, våra syskon heter Ilse och Annika
Jose och hans fru presenterade sig och lärde sig namnen. Antonia kom fram och hälsade. Hon kysste Rebeckas hand och kramade henne.
De visade oss till våra rum och vi satte in våra packningar. Vi samlades ut på atriumgården när vi packat upp. Jag hade en väska med mig ut
- Jaha då skall ni få se målet och väggen som vi skall uppför
- Ok sa de andra
Jag la fotografierna på bordet och de började plocka med dem. De satte sig ner och studerade dem
- Ok sa de när de var färdiga, nu förstår vi varför vi skall träna
- Mm sa jag
- Hur snabbt måste det gå?
- Vi har ungefär ett fönster på fyrtiofemminuter
- Ok sa Jesper
- Det är så långt tid vi kan få de strålkastarna att vara släckta
- Ok
- Vi har stört dem till och från i en månads tid nu så det kommer inte väcka någon förundran när vi får dem släckta, men kortaste tiden de fått igång dem på är fyrtiofemminuter
- Ok sa de andra, var kan vi använda kraften
- Här och här sammanlagt i tvåhundrameter, där måste vi tjäna in tid
- Ok sa Jesper och när vi kommer upp?
- Då tar vi oss in här sa jag och pekade
- Hur många vakter?
- Runt 200 – 300
- Ok sa Ilse
- Och det är deras elitvakter, de är tränade allihop på den skolan i Kyoto
- Ok
- Därinne kör vi bara kraften och vi dödar alla vi stöter på förutom barn då om de har de med sig, vilket de inte haft innan, de har vissa fester där som inte är barntillåtna
- Ok sa Annika, då får vi hoppas på det
- Så max fyrtiofemminuter
- Ja sa jag, skall vi börja?
- Javisst sa de andra och log
Vi gick in och bytte om. Vi gick ut utanför borgen och ställde oss på kanten och vi tog oss ner till botten. Vi tittade upp när vi stod därnere
- Första gången så går Rebecka först, jag skall fästa linor så att vi kan ta oss ner fortare när vi är klara
- Ok sa de andra
- Bra sätt i gång sa jag
De började klättra. Jag klättrade bredvid dem och fäste linor så att de skulle kunna ta sig ner när de var klara. Jag kom upp på toppen och tog mig ner med hjälp av en lina. De andra kom ner och de tittade på varandra
- Vi kör en gång till för att få in känslan sa jag, sen börjar vi klocka
- Ok sa de
Vi klättrade upp igen och när vi nådde toppen så klättrade vi ner igen.
- Då så sa jag då kör vi på tid, jag knäppte igång min klocka och vi började klättra
När den siste var uppe så stannade jag klockan femtiominuter. Vi klättrade ner igen och vi körde en gång till. Fyrtionio minuter
- Vi vilar för idag sa jag, så fortsätter vi i morgon. Vi kommer träna enligt följande schema, och vi kommer träna tillsammans. Löpning som vanligt, sen sparring, sen klättring. Lunch och vila, sen sparring och klättring, varje dag
- Ok sa de andra
Vi gick in i borgen och vi gick in på våra rum. Vi duschade och bytte om. vi gick ut och satte oss. Våra mödrar satt därute med barnen och vi satte oss med dem. De andra kom ut och satte sig vid bordet de med.
Vi pratade om allt möjligt och vi åt en väldigt god middag. Vi satt kvar länge och pratade om det mesta men vi berörde inte vårt uppdrag överhuvudtaget. Jag spelade luta och Isabella och Rebecka sjöng.
Vi gick och la oss. Vi delade rum med barnen så vi fick hålla igen med sexet. Vi somnade och sov hela natten.



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright