Provhytten del 1

Författare: kerion Datum: 2017-06-12 09:44:50

Kategori: Heterosex

Läst: 18 589 gånger

Betyg: 2.5 (5 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Del 1
(Inledande novell av "kittlande" karaktär. En mer sexuellt explicit del följer vid intresse)

Det hade gått lång tid. På fler sätt en ett. De hade vandrat omkring planlöst på stan i solen i flera timmar. Gått in i några butiker på måfå, ätit en glass, suttit en stund vid kanalen och sneglat på vinkande turister i sightseeingbåtar. Liksom två boxare behövde de känna på varandra lite; se var de hade varandra. Det hade gått över ett år sedan nu som hon hade lämnat Staden för studier i London medan han hade blivit kvar, kämpandes med en uppsats. De hade bestämt sig för att göra slut när det blev klart att hon skulle åka. Det var ett ömsesidigt beslut – de hade bara träffats några månader och hon visste inte hur längre hon skulle vara borta. Kunde handla om flera år. Han hade följt henne till flygplatsen trots att hon flera gånger sagt att det inte var nödvändigt. Det hade inte varit något tårdrypande avsked men båda hade i tysthet överraskats av hur svårt det var att bryta den sista omfamningen innan säkerhetskontrollen. Och det var sista gången de hade setts.

Ingen av dem hade haft några som helst förväntningar på den andre och kanske var det just därför som de faktiskt hade hållit kontakten. Inte ofta och bara i all enkelhet – några foton, lite kommentarer på Instagram och Facebook, lite delade länkar. Tillräckligt för att de inte skulle glömma varandra. Hon träffade en irländsk sociolog ett tag, ett par år äldre än henne och lite mer erfaren. Men även om han var – som hon något rodnande beskrev det för sina vänner vid universitetet – ”en kompetent älskare” så var det något som saknades. Irländaren var tekniskt skicklig men inte speciellt lyhörd. Hon misstänkte att han konsekvent låg med alla kvinnor på samma sätt, som efter en manual. Till sist rann det ut i sanden helt enkelt och hon misstänkte att irländaren började ligga med en bekant till henne istället. På exakt samma sätt. Hon hade haft ett par korta äventyr till – trevliga killar men inget som hade varit ens vagt intressant att satsa på. Eller… de hade väl i ärlighetens namn varit helt ok egentligen, men det fanns en gnagande känsla inom henne att ribban hade lagts ganska högt av den hon lämnade vid flygplatsen.

Han, å andra sidan, hade haft ett tufft år. Den ständiga irritationen som härrörde ur en konflikt med handledaren kring uppsatsupplägget hade bara brutits av nyheten att hans styvfar hade gått bort. De hade varit ganska nära varandra och han reste norrut för att hjälpa resten av familjen med dödsboet och allt som behövdes göras. Hans mamma var rätt gammal och dessutom tagen av sorgen och orkade inte ta hand om allt det praktiska. Det tog flera veckor och när han återvände till Staden så var hans handledare allt annat än förstående vilket i sin tur ledde till en alltmer infekterad schism. Något kärleksliv var inte att tänka på. Nog för att det fanns intresse, det hade till och med han som var usel på att upptäcka sådant förstått till sist. Han såg inte så dum ut egentligen: lång och senig, mörkt hår som stundom föll ned över tydligt accentuerade kindben, varma ögon i en obestämbar nyans någonstans mellan hav och tång. En handfull av hans kvinnliga kursare och bekanta hade gjort mer eller mindre tydliga närmanden på fester och tillställningar men det hade nästan aldrig lett någonstans. Det var inte så att han inte ville, men… livet var tillräckligt komplicerat som det var. Men något hade spritt till i honom när Hon hörde av sig från London och meddelat att hon ämnade komma till Staden en vecka. Det var ett bröllop hon skulle gå på och flera andra saker som skulle hinnas med, men hon ville också gärna träffa honom om han kunde och ville. Han kände med hela kroppen att han inte ville något annat, men han var också lite nervös. Det var trots allt länge sedan de sågs och faktiskt också hördes av.

Men nu gick de alltså tillsammans igen, bredvid varandra. Pratade, skrattade och var tysta -allt med samma lätthet. Det hade förstås varit lite trevande till en början, men förvånansvärt fort hade de hittat jargongen och de gamla spåren igen. Hon tog ibland på hans arm, alldeles lätt, när hon ville peka ut något och ibland snuddade deras händer varandra när de kom nära varandra. Små gnistor. Hud som sökte hud. Det fanns något där fortfarande, det var helt klart. Hon sneglade på honom när han stod och tittade på en trave böcker i ett skyltfönster. Hans långa, seniga hals, hans skarpa käklinjer… den där luggen som alltid föll ner framför höger öga. Det var så bekant men också så länge sedan. Som att se honom för första gången om och om igen. Han å sin sida titta noga på henne då han sin vana trogen strosade ett halvt steg efter henne längs gågatan. Hennes rödblonda hår hade klippts till en kort frisyr i London så att hennes utsökta nacke och hals, som hans läppar kände så väl, fick full frihet att lysa ikapp med solen. Hon var kort och smärt och gick med samma snabba steg som alltid. Plötsliga infall fick henne att svänga av hastigt åt endera håll, något som alltid roat honom. Hon var lika snabb i tanken som i fötterna. Ibland skickade hon honom ett snett leende när han lyckades få in en lakonisk sarkasm i hennes betydligt rappare ordflöde. Och ibland blixtrade hennes djupgröna ögon till emot honom precis i ögonvrån. Då kunde han inte säga något alls.

Nu hade hon kommit på att hon hade ett mål. Hon behövde köpa en kort, enkel dress att ha under klänningen till det stundade bröllopet hon skulle närvara på. Hon hade prövat klänningen igår kväll men hade kommit fram till hennes små toppiga bröst fått lite väl mycket exponering från sidan Hon frågade om han ville följa med som smakråd och det ville han såklart. Ingen av dem ville att dagen skulle ta slut än. Det behövde bara vara ett funktionellt, enkelt plagg så de gick in på de vanliga affärerna. Inne på Kappahl hittade hon något hon tyckte var ok och gick bort till provhytterna. Han stannade kvar utanför och försjönk en stund i telefonen innan han hörde hennes röst från provhytten längst bort. Var var hennes smakråd egentligen? Han traskade in i provhyttslängan. Det var en onsdag och mitt på dagen så de flesta av hytterna var tomma. Några fjortisar som flamsade högljutt i en provhytt närmast ingången och en äldre dam som uttråkat tycktes vänta på en väninna var de enda andra som syntes till. Hon höll upp dörren för honom och backade in i provhytten. Nå? Vad tyckte han? Där stod hon blott iklädd en kort vit klänning som gjorde mycket lite för att dölja hennes former för honom. Han försökte att inte stirra på hennes bröstvårtor som tydligt tecknade sig mot det skira tyget, men det gick inte särskilt bra eftersom de tycktes stirra tillbaka. Nå? Sa hon igen, lite tystare den här gången. Han sa ingenting, bara gick rätt fram och kysste henne.

Hon hade ingen klar plan där hon hade stod själv inne i provhytten och såg sig själv i spegeln. Det här var en underklänning som hon inte alls behövde något smakråd till – den skulle ju inte synas alls. Men hon ville att han skulle se henne. Kanske ville hon bara retas lite. Kanske ville hon något mer. Hon var redan varm i kroppen efter solen och hans blickar. Bäst att inte tänka för mycket. Hon ropade på honom och öppnade dörren. När den stängdes efter honom förstod hon att det var för sent att hejda sig nu. Hon skulle kyssa honom. Men hon hann inte, plötsligt var hans läppar mot hennes och hans armar om hennes kropp. Hon som alltid hade varit den kvickare av dem båda! Hon svarade hans kyssar hungrigt och pressade sig mot honom. Hans svarta jeans kändes sträva mot hennes nakna ben. Han doftade vansinnigt gott av solvarm hud och cederträ. Hon hade alltid älskat hans parfym. Hans vänstra hand gled upp för hennes nacke och in i hennes korta hår. Han visste precis vad han sysslade med, fan ta honom. Det var det här hon hade saknat hela tiden. Hon lösgjorde en hand från hans nacke och lät den falla ner mot hans ryggslut, hon tryckte honom än närmare. Hon var redan våt. Ordentligt våt. Tungorna möttes allt mer intensivt medan hon lät sin hand glida in emellan deras kroppar. Han var styv och stor och hon greppade om honom genom jeanstyget. Han andades hastigt ut i hennes mun och hon log medan hon fortsatte att möta hans mjuka läppar i långa vågor. Hon älskade att göra honom sådär kåt. Hans händer vandrade nedåt mot hennes stjärt, in under det tunna tyget, medan hennes flinka fingrar snabbt lossade knapparna på hans jeans. De var inne i en tung, röd dimma båda två. Händer, läppar, tungor, kött. Det var allt som fanns nu. Hans varma, hårda kuk var plötsligt i hennes hand, hon visste knappt hur. Samtidigt känner hon hur ett finger glider in bakifrån mellan hennes hala blygdläppar. Det var hett som i helvetet.

”Går allt bra därinne?”

Hastigt återvände den vita provhytten till dem. Lysrörsbelysningen. Ljuden utanför. Först lätt panik sedan insåg de att den käcka rösten talade till någon i hytten bredvid. Hur länge hade de varit därinne? De hade ingen aning. Snabbt och ljudlöst lösgjorde de sig från varandra. Kläder rättades till och togs på. Efter att kusten ansetts vara klar gick de ut. Ingen tycktes ha sett eller misstänkt något. Klänningen hängde hon bara på en stång utanför provhytterna – hon hade ändå ingen aning om hur den suttit på henne. Hon hade bara önskat att den kommit av. I tystnad vandrade de sedan snabbt ut på gatan i solen och luften. Först då vågade de titta på varandra. Han harklade sig generat och hon skrattade högt men kärleksfullt åt hur förlägen han såg ut. Han verkade inte veta var han skulle ta vägen riktigt. Hon frågade om han behövde gå. Skulle han inte träffa en vän senare? Jo, det skulle han ju men kanske inte riktigt än. Hon log mot honom och sa att det var bra. För hon hade ju inte köpt någon underklänning än och hon behövde verkligen ett smakråd.



Fler noveller av samma författare

Titel Kategori
Provhytten del 1 Heterosex

Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright