Festen
Författare: honeybee_chick Datum: 2016-09-25 15:15:58
Kategori: Lesbiskt och Första gången
Läst:
22 245 gånger
Betyg: 3.7 (7 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
Hej!
Detta är min första sexnovell. Därför vill jag gärna ha massvis med betygssättning och kommentarer! Hade du inte tänkt kommentera så får du supergärna göra det ändå så jag vet om jag är på rätt spår! Tack så jättemycket.
<3
P.S. Denna novell har ett långt förspel för att komma i rätt stämning för just detta innehåll. Dessutom kan sägas att den första delen av denna text som utspelar sig innan festen, är skriven i dåtid och tredje person, sedan när de kommer till festen sker ett byte till första person och presens för att jag tycker det ger mer feeling och passar för att det är på själva festen där det händer. Reserverar mig för eventuella felskrivningar…
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
"Men då ses vi vid sju då!" Clara gav Emma en snabb kram från förarsätet i bilen innan Emma klev ut och upp till sin lägenhet.
Denna lördag hade Emma och Clara varit och shoppat lite. Ikväll skulle Emma och hennes två närmaste vänner Clara och Tove på inflyttningsfest hos Claras jobbarkompis Anna. De hade båda känt att de inte hade något de ville ha på sig på festen. Clara hade sagt att det nog skulle bli en hel del folk där, då Anna tydligen sagt till en del gäster att de kan ta med två vänner.
Emma slängde sina shoppingkassar på golvet i hallen innan hon gick till sovrummet för att leta rätt på rena underkläder och greppa sin morgonrock. Det var lika bra att ta en dusch nu så att det inte blev bråttom sen. I badrummet klädde hon av sig medan hon kastade några blickar i spegeln. Hon hade väl gått upp ett par kilo den senaste tiden men det märktes nog inte alltför mycket. Hon drog med handen genom sitt hasselnötsbruna långa hår, balsamet hon börjat använda denna vecka verkade passa det bättre. Samtidigt konstaterade hon att hon snart behövde klippa sig, det började märkas på topparna. Clara och Tove brukade hävda att Emma var den snygga av dem tre, något Emma inte alls förstod sig på eller höll med om. Tove hade tydligare drag och en sofistikerad mörk pagefrisyr medan Clara hade naturligt kort blont hår och klarblå ögon.
Hon lät duschens varma strålar massera ryggen medan hon funderade över varför hon - om hon nu var så snygg och som alla nära alltid sagt, omtänksam - inte hade någon pojkvän. Under åren hade hon dejtat några killar men de hade visat sig inte vilja ha några riktiga förhållanden, vilket Emma ville. Hon undrade om hon bara inte träffat någon rätte.
Efter duschen var hon insvept i morgonrocken och packade upp sina nya kläder; en läderkjol och ett skjortlinne i vit spets. Hon hade själv tyckt att det såg lite mycket ut men Clara hade övertalat henne och i princip fått henne att ändra sig. "Varför ska du jämt se så vardaglig ut? Med de här kläderna ser du mer feminin ut! Du är sexigare så här, Emma!" Emma hade skrattat åt henne och tyckt att det låtit lite löjligt, varför skulle hon se sexigare ut på en jobbarkompis inflyttningsfest? Men Clara hade bara avbrutit henne och sagt att ikväll kan vara dagen Emma träffar sin soulmate. Det trodde Emma i och för mig inte på men Clara hade ändå en poäng i att hon kan låta bli att alltid klä sig diskret.
Klockan började närma sig sju då Clara och Tove skulle komma med taxin förbi hennes hem och hämta upp henne för festen. Hon lade på det sista lagret av mascara och ett målade sina läppar. När mobilen ringde var hon precis klar. Hon kunde inte förstå att det blev så precis i tid trots att hon tagit duschen så tidigt. "Hej, jag är klar så jag kommer ner", svarade hon i mobilen.
"Heeej! Vad fin du är!", sa Tove när hon öppnade bildörren. "Ni med!"
Clara sa festens adress till taxichauffören och de var på väg. En blandad doft av parfym och en festlig förväntan låg i luften.
Anna hade flyttat till en 3:a som låg mer centralt än Emmas, Toves eller Claras. Utanför dörren till lägenheten kunde de höra housemusiken dunka. Clara plingade på.
På festen lördag 11/11
Dörren öppnas. Mitt hjärta hoppar över ett slag av uppenbarelsen innanför dörren. Hon är i särklass den snyggaste tjej jag har sett. Jag blir också lite förvånad över min reaktion.
”Heej!” Hon ler stort mot oss tre.
Jag lyckas samla mig och få fram vad jag hoppas är ett naturligt trevligt ”hej”.
”Vad roligt att vi blir flera, Anna ska precis öppna skumpan!” Hon ler sitt snygga leende igen.
Antagligen inbillar jag mig men jag upplever det som att hon tittar en sekund extra på mig.
”Kom in, ni fryser säkert.”
Bakom snyggingen står en grupp och snackar och sippar på sina drycker. Jag hade inte hunnit lägga märke till dem förrän nu. Vi tar av oss jackor, halsdukar och skor och leds in i lägenheten av tjejen.
”Anna bad mig att öppna för er, hon letade efter en bra kniv att salutera med men det verkar som att den hon tänkt använda inte kom med i flyttlasset som hon trodde..! Ursäkta, vi har ju inte presenterat oss än. Jag heter Alice.”
Hon sträcker fram handen mot mig. Något småpirrig tar jag hennes hand. ”Emma.” Handtaget är fast men jag märker att hennes hand är len. Ännu en gång ler hon sitt bländande leende. Jag känner mig nästan generad vilket gör mig förvirrad.
Hon hälsar även på Tove och Clara.Vi börjar sen gå lite igen, men vi får tränga oss förbi gästerna som står överallt i klungor.
”Vem av er är det som känner Anna?”
”Clara”, säger Tove. Hon verkar inte känna sig ett dugg annorlunda än vanligt.
Alice kastar en blick på Clara. Clara berättar att hon och Anna är kollegor. Vi har gått till köket och ser Anna stå och försöka öppna flaskan i mitten av det folkfyllda köket.
”Jaha!” Hon vänder sig till mig. ”Och ni är kompisarna?”
”Ja.” Jag försöker le likadant tillbaka.
Alice sneglar mot Annas försök med flaskan.
”Jaså”, säger hon. ”Och jag är Annas syster.”
”Va?!” utbrister Clara. ”Inte visste jag att hon hade en syrra. Och…” Hon tvekar. ”…ni är ju inte ens lite lika.”
Alice skrattar bara. Som om det inte räckte har hon det snyggaste skrattet också.
”Neej… Det är inte många som vet det. Men vi är inte biologiska systrar. Våra föräldrar gifte sig när vi var 15.”
”Jaha. Men jag har aldrig hört talas om dig!” Clara gör en gest med handen och ser fortfarande förvirrad ut.
”Hm… Jag har hört att när Anna pratar om mig kallar hon mig för vän.”
”Faan! Det går ju inte!” Anna skrattar en aning hysteriskt med flaskan i handen.
”Jag fixar.” En bredaxlad lång kille sträcker sig efter flaskan och kniven, gör en snabb rörelse med kniven för att öppna flaskan och korken flyger av direkt. Hela köket jublar.
Alice tar vid där hon slutade prata. ”Du vet säkert att Anna åkte till Hawaii med sin kompis i våras?”
”Ja, precis. Jag fick ta över en del av hennes arbetsuppgifter. Och hon pratade en del om resan sen”, säger Clara.
”Ja, den kompisen var jag. Anna har ju biologisk syster, Karin. Antar att det är därför hon inte vill förvirra folk genom att prata om mig som sin syrra. Själv har jag ju inga syskon. Gud vad jag pratar! Hur känner ni varandra då?” Alice vänder sig till mig.
Det är som att jag har blivit… nästan förtrollad. Jag vet inte om min röst bär mig. Jag känner mig en aning knäsvag.
”Jag måste på toaletten”, ursäktar jag mig och smiter ut ur köket och till höger.
”Det är åt andra hållet!” hör jag Alice ropa. Besvärad tränger jag mig förbi åt andra hållet och går fram till dörren.
”Eh, tjejen. Det är kö till toan.”
En stor kille i glasögon och rutig skjorta ser på mig en aning roat. ”Trodde du att du bara kunde tränga dig förbi?”
”Eh.. nej. Jag bara…”
”Ingen fara, tjejen.”
”Det är så mycket folk här. Svårt att se att det är kö.”
”Ja, förstår det. Vad heter du?”
”Emma.”
”Johan.” Han ler pillemariskt åt mig.
”Du kan ta min plats om du vill. Du verkar behöva den bättre än mig.”
”Nej! Det behöver du inte.”
”Ingen fara, Emma. Jag skulle ändå bara snyta mig. Stod mest här och pratade med Bengan.” Han gör en gest mot en herre framför sig i kön.
”Hej!” Bengan räcker fram en stadig hand. ”Bengt. Eller Bengan som Johan kallar mig.”
Johan lämnar sin plats och går bort mot köket. ”Sen kanske sen, Emma.”
”Ja. Hej.” Jag ler lite mot Johan. Jag är inte lika nervös och besvärad nu.
Jag hälsar på Bengt.
”Jo, jag jobbar ju inom samma koncern som Anna. Vi kommer bra överens. Hur är du en på gästlistan?”
”Jag är kompis med Clara. Clara är kollega till Anna.”
”Jaså minsann. Claras kompis. Hon är en sån raring. Jag har stött samman med henne några gånger och hon är alltid så service minded.” Han ler farbroderligt mot mig.
”Visst är hon.”
Det blir ledigt på toaletten och Bengan går in.
”En minut, du behöver inte trängas mer sen.” Han blinkar åt mig.
När jag väl är inne på toan stirrar jag på min spegelbild. Jag är förvirrad. Den där Alice har på nåt sätt alldeles för stor påverkan på mig. Och varför? När hon tittar på mig känner jag mig som om jag vore förälskad. Som om jag vore en osäker tonåring. Jag är inte förälskad? För det är jag väl inte? Jag är ju hetero. Jag suckar och sätter på toalettlocket. Lutar händerna mot huvudet. Jag brukar inte ens bli så där osäker när jag umgås med killar jag attraheras av. Brukade inte ens bli så när jag var tonåring. Jag känner att jag skulle kunna sitta där hur länge som helst och grubbla. Men det kan jag ju inte. Jag reser mig upp och kollar mig i spegeln igen. Makeupen sitter där den ska. Jag låser upp och går ut genom dörren.
Sen tvärstannar jag. För där, i toalettkön näst på tur står Alice. Jag har lust att bara stänga dörren igen. Jag orkar inte vara så där obekväm.
Men hon ler bara.”Hej, Emma! Jaså det var du som var där inne.” Hon sträcker sig efter dörren och kommer åt min hand när hon tar emot den.
”Anna har hällt upp en hel del champange nu. Gå och se om det finns kvar något.” Hon skrattar lite. ”Klart det gör. Hon har flera flaskor.”
Med fjärilar i magen går jag långsamt mot köket. Jag tar mig ett glas och ser mig om efter Clara och Tove. De sitter i soffan i vardagsrummet inklämda i vad som verkar vara ett grabbgäng. Tove skrattar högljutt åt något en tatuerad kille i kavaj verkar ha sagt. Han skrattar också och lägger handen vänskapligt på Toves arm. Jag går dit. Men jag vet inte vad jag kommer att kunna bidra med i deras konversation. Jag känner mig inte alls i festglad stämning längre. Jag sippar på glaset och tänker att några glas bubbel kanske förbättrar saken.
”Hej!” Jag försöker låta lite käck och trevlig. ”Får man plats i soffan?”
”Ja det är klart!” Den tatuerade killen tittar intresserat på mig. ”Men egentligen är det fullt!”
”Du kanske kan sitta i nåns knä!” skrattar killen till höger. En riktig snygging.
Jag skrattar med och sätter mig sen på armstödet bredvid honom.
Vi snackar om hur vi känner Anna, vad vi jobbar med och var vi bor.
Efter ett tag börjar mitt hjärta hamra oroväckande igen för in i rummet kommer Alice.Hon går fram till oss. Frågar inte om det finns en plats ledig i soffan, utan sätter sig snyggt på golvet.
”Så, vad snackar ni om?” säger hon.
Vi återger delar och hon flikar in. Trots att hon sitter på golvet ser hon överlägset stilig ut. Det känns som att om jag själv satt där skulle jag se ointressant och felplacerad ut. Nu är det kanske så att jag inbillar mig igen men jag tycker mig igen uppleva att hon fångar extra mycket ögonkontakt med mig. Men det klart, en del människor har väl bara den konsten att få människor att uppleva att man ser just dem.
”Emma.” Hjälp, hon sa mitt namn. Äsch vad jag är fånig.
”Kan du komma med ett slag?” Hon ställer ifrån sig sitt glas på bordet och reser sig upp.
Nu börjar nervositeten stegra sig igen. Ska jag behöva prata med henne utan Clara och Tove?
Jag nickar lite och reser mig upp vad som känns en aning ostadigt. Hon går före mot hallen och viker sen av mot höger, in i ett rum. Mitt hjärta gör frivolter och halsen är torr. Till min chock drar hon även igen dörren och tänder samtidigt lampan.Hon fixerar sen min blick. ”Hur är det?”, undrar hon.
”Eh.. va?”
”Jo, du verkar ju så...” Hon tittar ner, och sen upp på mig igen. ”...rädd... som om du vore rädd för mig. Jag ville kolla om det är nåt. Om det är nåt rykte du har hört om mig eller nåt, som jag kan slå hål på. Så att du kan ta det lugnt och ha en bra kväll.”
Mitt hjärta håller på att stanna. Känns det som. Vad i helvete kan jag svara?
”Eh, nej det är lugnt.”
”Men jag ser ju att det är nåt.” Hon lägger en hand på min arm. Då känns mina ben ostadiga igen. Och jag ser att hon ser det. Hon släpper handen och ser mig i ögonen.
”Jag undrar om det är..” Jag ser att hon tvekar. ”...One glance sense.”
”Va?” Jag behöver inte kämpa med min fråga utan den kommer helt naturligt, av ren förvåning.
Hon tar några steg in i rummet och sätter sig på sängen. ”Kom. Om du vill.”
När hon ser att jag tvekar tillägger hon; ”Jag vill bara prata, vi behöver ju inte stå upp.”
Jag sätter mig bredvid Alice.
”One glance sense är bara ett uttryck för vad jag och Anna flera gånger bevittnade på Hawaii. Vi såg när folk fick feeling på ett eller annat sätt genom sociala möten. Folks beteenden förändrades när de träffade någon person.”
Jag sväljer. Vart ska den här storyn ta vägen?
”Det kunde vara rädsla när de såg gangsters, det kunde vara nervositet när de träffade någon de gjorde bort sig, även en del osäkerhet vid förälskelse… Ja, Anna och jag gillar att kolla in folk vart vi än är. Hawaiiborna kallade detta fenomen One glance sense.”
Åh herregud.
”Emma, jag vill bara slå hål på rykten om mig så att du inte behöver vara rädd.”
”Eh…”
”Jo, du har säkert hört att jag är gay och att jag stöter på allt och alla. Jag menar jag är ju gay men jag stöter inte på alla.”
”Eh, jag har inte hört talas om dig.”
”Nej, du har inte det? Tänkte om det bara var något du sa.” Hon gör en gest med handen.
”Du behöver inte vara rädd för jag är inte så läskig som jag kan se ut.” Hon skrattar lite.
”Hm, nej. Det är du inte. Du är… f-” Där tappar jag talförmågan.
Hon vänder sig mer mot mig på sängen.
”Fan-tastisk.” Jag tittar ner på golvet och den röda mattan.
Hon lägger sin hand på mitt ben, aningen tveksamt. Som för att inte skrämma mig.
”Vet du vad, Emma? Du är något alldeles extra.”
Jag råkar bita mig i läppen.
”Va?”
”Ja, du är det. Du är så vacker. Men du fattar det inte själv. Det gör dig ännu vackrare.”
Försiktigt sneglar jag upp på Alice.”Jag är inte gay.”
”Jo, det tror jag nog. Jag tror stenhårt på One glance sense.” Hon skrattar lite åt sig själv. ”Nej men, är du säker på det?”
”Eh.. nej.”
”Har du pojkvän?”
”Nej.”
”Låt mig hjälpa dig med en sak? Vi gör inget du inte vill men, om du vågar vill jag hjälpa till.”
Åh gud. Hon gillar mig. Jag gillar ju henne. Jag vill ha hennes hjälp. Vi kan göra vad som helst. Jag har inget att förlora.
”Ja.” Jag ser henne stadigt i ögonen.
Hon lägger en hand på mitt ben igen. Utan att vara tveksam denna gång.
Jag får rysningar. Hon för handen upp längs min höft, min midja, längs min kropp upp mot mitt ansikte. Lägger sina händer runt mitt huvud, flyttar sitt huvud närmare och tittar på mig med de vackraste ögonen. Andas sin söta doft på mig innan hon trycker sina läppar mot mina läppar. Kysser mig försiktigt, frågande. Sedan eggande och snart djuriskt. Jag svarar på allt. Hon hamnar över mig. Jag har inga tvivel längre. Jag vill ha Alice om hon vill ha mig, lilla mig. Hon drar av mig mitt linne, jag hennes. Hon har världens snyggaste bh på sig, min är blek i jämförelse, men det kvittar. Vi drar av varandra våra kjolar. Hon skrattar när min dragkedja hakar sig. Strumpbyxor åker av. Hon trycker sig mot mig. Jag snurrar mig över henne. Hon fumlar med min bh och får av den. Hon snurrar runt oss igen och sliter av sig sin. Självklart är hennes bröst snygga också. Våra trosor åker av. Hennes hand glider ner längs mina bröst, midja, höft. Helt plötsligt och till min förvåning låter hon sin tunga leka ner mellan mina ben, i min våta skåra mellan mina blygdisar. Hon börjar slicka mig i långa mjuka rörelser, kittlar min klitoris. Jag stönar, det bara kommer. Hon för in ett finger, två fingrar.
”Åh, du är så öppen…” suckar hon ljuvligt.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag kanske kan övertalas till mer text om så skulle önskas, i en Festen del 2 ;)
åh gimme more, gärna med mer sex oxå haha men älskade den inledningen du hade i texten innan det hettade till, det önskas definitivt en del 2