Älvan med piskan

Författare: lezz_maria Datum: 2016-09-04 16:43:50

Kategori: Lesbiskt och Bdsm

Läst: 28 503 gånger

Betyg: 4.6 (13 röster) 9 medlemmar har denna novell som favorit



Älvan med piskan

Klockan på väggen i tingssalen tickar högt. Den är snart 11.15. Då är fristen slut.
Mannen Max sitter bakom sitt bord mittemot mitt, på andra sidan salen. Mannen? Pojken mer, med flera år kvar till 30; med tatueringar och piercningar i ansiktet och ett blont hår som redan börjat bli tunt längst upp på huvudet. Bredvid sitter hans advokat iklädd brun kostym och hornbågade glasögon. På kortsidan prasslar domaren med papper i en folder. Tre nämndemän som samtliga verkar ha passerat sjuttiostrecket sitter bredvid och talar mumlande med varandra. En sekreterare sitter beredd vid fönstret. Vi har gått igenom vad målet skall handla om, men väntar på mitt ombud innan vi kan fortsätta. Jag vet inte vad som orsakat förseningen och känner hur nervositeten växer inom mig till ett svart panikmonster.
Redan i vänthallen utanför rummet hade Max gått fram till mig och flinat när han pekat bakom sig på sin advokat.
”Du vet att du är chanslös va? Jag tänker inte låta mina ungar stanna hos några fittslickare. Det skall du ha djävligt klart för mig Och du, du har inte ens fixat en advokat. Hur dum får man bli?”
Hur dum är jag? Varför slåss jag? För barn som inte ens är mina? För att de barnen är det viktigaste i mitt liv. De, och deras mamma. Vad finns det annars att slåss för än människor man älskar?
Advokatens penna raspar mot papperet medan jag tänker tillbaka på första gången jag träffade Cathrin, eller Catta som hon kallas.

Jag stod i höstkylan vid busshållplatsen bredvid nedgången till Medborgarplatsens T-station. Det regnade inte men regnet hängde i luften och fukten gjorde mitt axellånga blonda hår självlockigt. Vid min sida hade jag en papperskasse med designade underkläder från Victoria's Secret som jag varit till en väninna och hämtat inför min kommande dejt. Lönen som fysioterapeut var låg samtidigt som min nya flickvän hade höga krav på mig. Lyckligtvis hade hon lämnat ett välfyllt kreditkort till mig.
Jag rycktes upp ur tankarna av två tjejer runt 25 i träningskläder som joggade förbi mig. Den ena hade svart hår, snaggat på sidorna medan den andra hade ljust hår instucket i en mössa. Just när de sprang förbi skrek den blonda:
”Du är så jävla korkad Catta! Fy fan för att vara så dum som du.”
De joggade vidare men stannade upp när de kommit utom hörhåll från oss vid hållplatsen. Den mörkhåriga var uppenbart ledsen med huvudet hängande och rodnande kinder. Den blonda stod väldigt nära och skrikskällde på henne medan hon knuffade till henne bryskt, gång på gång. Så tystnade grälet. Blondinen pekade på den svarthåriga och försvann sen längs gatan. Den ensamma tjejen sjönk ihop och satte sig på huk. Reste sig och gick några steg. Sjönk ihop och begravde huvudet i händerna. Reste sig igen för att sedan sjunka ihop. Hon var uppenbart helförtvivlad. Ändå brydde sig ingen människa runtomkring, utan alla skyndade vidare i sina egna ärenden. Utan att tänka mig för gick jag bort till henne. Hon satt åter på huk när jag knackade på hennes axel. Förvånat tittade hon upp och reste sig mödosamt. Ögonen var röda i kanterna. Jag slog armarna om henne och hon blev stel som en pinne.
”Du tjejen. Jag vet inte vad det gäller, men det kommer att ordna sig.”
”Fan, lägg av. Släpp mig!” Hon krängde halvhjärtat i min famn. Under kläderna var hon stenhård. Bara muskler, inget underhudsfett.
”Det blir bättre. Jag lovar.”
”Men vad fan. Du kan inte lova nåt.” Hon stannade upp i rörelserna och stod alldeles stilla. Jag strök henne försiktigt över ryggen med handen som inte höll i kassen.
”Det kanske känns förjävligt just nu, men det blir alltid bättre. Det kanske tar tid. Det kanske gör ont. Det kanske gör så ont att det känns som man går sönder på insidan. Men det blir alltid bättre. Det kan jag lova dig.”
Hon var litet kortare än jag. Ögonen nådde till min axel som hon lutade pannan mot och hennes armar la sig löst runt min midja.
”Just nu är det faktiskt riktigt förjävligt” mumlade hon lågt. Så började hela hon skaka. Något verkade brista inom henne och hon kramade mig krampaktigt medan hon grät häftigt mot min axel. Jag såg min buss komma och sedan försvinna. Det kommer alltid en till, tänkte jag, och strök henne mjukt ömsom över det stubbade håret och ömsom över den oklippta del av frisyren som gick henne till nacken.
Så, efter en lång stund, rätade hon på sig och snörvlade. Med vänster hand gnuggade hon på min axel som blivit våt av både tårar och snor.
”Förlåt. Jag vet inte vad jag skall säga”, började hon litet tafatt.
”Du behöver inte säga nånting.”
”Jag förstår inte ... varför kom du till mig?”
”För att det såg ut som om du behövde en kram.”
Hon log litet. På nära håll såg jag att bägge öronen hade svarta stenspiraler instuckna i örsnibbarna. Hon var dessutom ovanligt mycket piercad. Både underläppen och näsan hade piercningar. I bryggan mellan näsborrarna hängde en tjock ring. Till och med ögonbrynen hade flera metallringar instuckna i sig. Hon hade till och med en stor pärla instucken i tungan som gjorde att hon läspade lätt när hon talade.
”Jag fattar inte varför … men tack för att du gjorde det. Tack, tack, tack.”
”Känns det bättre nu?”
Hon nickade och jag klappade henne lätt på kinden. Ännu en buss närmade sig hållplatsen.
”Är det okej om jag går nu?
Återigen nickade hon och jag tog min kasse och började gå mot hållplatsen, för att sedan skynda på stegen för att hinna. Jag hade just satt mig inne i bussen när någon bankade på fönstret. Det var den ledsna kvinnan som vinkade och ropade på utsidan, men ropen dämpades genom rutan.
”Vad heter du?” lät det som hon skrek.
”Maria!” ropade jag till svar, men det var tydligt att hon hade svårt att uppfatta det. Istället pekade hon på mig, på sig och på gatan, för att slutligen peka på en fiktiv klocka på armen.
”Sex imorgon!” skrek jag. Bussen började rulla och hon sprang bredvid med händerna upplyfta. Istället visade jag upp sex fingrar i luften och jag hoppades hon fattade när bussen gled ut i Stockholmstrafiken.

Regnet vräkte ner när jag kom upp från tunnelbanan. Med ett klick slog jag upp paraplyet och vandrade iväg till busshållplatsen. Egentligen trodde jag inte att hon skulle stå där, men jag hade fel. Med vatten rinnande utmed ansiktet och genomblöta kläder tittade hon upp med ett leende från öra till öra när jag närmade mig.
”Har du väntat länge?” undrade jag förvånat.
”Sedan fem. Jag var inte säker på hur många fingrar du visade upp. Om det var fem, sex eller sju.”
”Herregud människa. Kom in under paraplyet så söker vi upp en bar.”
Det kändes mysigt när hon trängde in sig bredvid mig och vi gick tätt sammanpressade neråt söder. Visserligen hade hon en mörkblå Everestjacka som skydd på överkroppen men från midjan och neråt var hon sjöblöt. Håret hängde i blöta testar framför ansiktet och hon doftade en blandning av våta kläder och billig parfym. Ändå slog jag armen runt hennes midja och drog henne tätare intill mig, något som möttes av ett leende från hennes sida.
Vi hamnade på ”Broder Tuck” med sina bruna teakmöbler och soffor med grön skinnimitation. Det var halvfullt, men vi hade tur och fick bra platser eftersom vi kom in just när ett sällskap gick. Vi beställde varsin öl och medan vi väntade sa Cathrin, helt utan anledning:
”Jag har en flickvän. Jag vill att du ska veta det. Men jag stöter inte på dig. Jag vill bara prata. Inget annat.”
Jag la mina varma händer över hennes genomfrusna uppe på bordsskivan och fångade hennes blick.
”Jag har också en flickvän.”
”Oh … okej. Det gjorde det hela både svårare … och lättare.” Hon såg sig förvirrad ut och samtalet dog ut i en pinsam tystnad. Det var nog tur att servitrisen kom med våra öl just då.

Det började med två öl, sedan varsin till, och en till och innan jag visste ordet av hade jag fått hela hennes livshistoria i knät. Hur hon hade ADHD, fast ingen visste vad det var när hon var ung. Bristen på hjälp hade gjort att hon hoppade av skolan i åttan, men ingen brydde sig egentligen. Istället blev hon gravid innan hon fyllde 20 med en skitstövel som misshandlade henne.
”Han sa alltid att jag var ful och fet. Gravidkilona ville inte försvinna. Sedan klagade han på mina bröst. Att de var så små att det var som att knulla en kille. Att han blev äcklad av att se dem. Inte blev de bättre av att amma en unge. Och sedan en till.”
”Små? Och fet? ” Jag tittade på henne, med tydlig byst och smal midja.
”Så jag tränade och tränade, men vad hjälpte det. Jag var alltid den fula. Den som ingen ville ha. Sa han i alla fall. Så slog han mig för att jag skulle förstå att jag hade tur, att jag skulle vara tacksam att någon ville ha mig. Och jag bara tackade och tog emot. Fattar du?”
”Ja, faktiskt.” Jag snurrade ölglaset mellan händerna. ”Jag har också haft en våldsam pojkvän en gång.”
”Hur gjorde du för att komma från det?”
”Skaffade en flickvän.” Jag log litet åt minnena.
”Det gjorde jag sen. Först flyttade jag hem till mamma och pappa igen. Max, ungarnas pappa, drog. Allt var skit. Morsan och farsan var less på att ha mig och två ungar i lägenheten och ville slänga ut oss, men så träffade jag Helena.”
”Och blev lycklig?”
”En tid. Hon var underbar, men så hände det saker. Hon visste hur min kille hade varit mot mig, jag berättade det för henne. Så en dag när vi blev ovänner blev hon likadan, dunkade mitt ansikte i en dörr och skrek åt mig att jag var ful och korkad.”
”Och du älskade henne? Och gjorde ingenting?”
”jag torkade upp blodet och sa förlåt. Precis om jag gjorde mot Max”
”Och hon tyckte du skulle vara tacksam för att någon ville ha dig?”
Cathrin nickade.
”Du, du vet att det inte är sant. Du är en fantastisk tjej.”
”Knappast. Ful och misslyckad är vad jag är.”
”Lägg av. Vad var det förresten ni grälade om igår?”
”Pengar, som vanligt. Hon gillar inte barnen, tycker att jag skämmer bort dem. Men Matilda, den äldste, vill ha ett barnkalas. Alla andra ungar på förskolan har haft det och jag känner att jag måste bjuda på det. Men Helena tycker jag har fel. Så frågade jag Matilda vad hon helst av allt ville ha och det var en Hello Kitty tröja och en clown på barnkalaset. Ett kalas kan jag ha råd med om jag snålar. Tröjan kan jag fixa efter en del sparande, men en clown? Jag har ringt och ringt till olika märkliga förmedlingar men det finns inga billiga clowner, och inte finns det någon annan som ställer upp. En kompis kunde göra det för fem hundra men jag går ju på bidrag. De pengarna finns helt enkelt inte. Och Helena vägrar ställa upp med pengar. Hon säger att jag curlar sönder ungarna, men jag vill bara att hon skall ha ett bra kalas. Att hon skall bli glad, lycklig.” Rösten började spricka på Catta. Hon slickade sig om läpparna och tittade bort från mig medan hon diskret försökte torka sig på kinden.
”Men du”, jag kramade om hennes händer litet hårdare. ”Jag kan vara clown. Det har jag aldrig varit förr.”
”Lägg av, jag sa att jag inte har råd.” Hon tittade bort, ut mot gatan bredvid. Hennes ansikte speglade sig i fönstret och jag såg att tårar började rinna längs kinderna.
”Men jag vill inte ha dina pengar. Jag gör det ändå. Gratis.”
Hon slet åt sig händerna och la armarna i kors över bröstet. ”Varför? Varför skulle du det? Du känner mig inte ens.” Fortfarande stirrade hon ut genom fönstret.
”Jag vet inte Catta. För att jag vill. För att när jag ser på dig känner jag att jag ser på något av mig själv, och jag vill ge dig en chans som aldrig jag fick.”
”Vilken då? Du verkar ju ha allt. Vad har jag som inte du har?”
”Underbara barn, som förtjänar en clown på födelsedagen.”
”Nej, det kan...”
”Du måste.”
Först sa hon ingenting, men jag såg hur axlarna började skaka, sedan kom ett halvkvävt: ”Varför är du så snäll Maria? Mot mig? Varför? Ingen är snäll mot mig.”
Jag svarade inte utan reste mig istället och satte mig bredvid henne och lade armarna runt henne. Återigen grät hon ut mot min axel medan jag långsamt strök henne över det snaggade håret. Det var säkert mer än tio år i åldersskillnad mellan oss men just då var jag bara en flicka som tröstade en annan flicka.

Hon bodde centralt i Vasastan, i en trerummare på andra våningen. Jag vet inte riktigt vad jag väntat mig men definitivt inte det. När jag kom ut ur hissen hördes höga barnskratt och tumult bakom en dörr med Cattas och Helenas namn på. Helena stod skrivet med riktiga bokstäver, Catta hade en handskriven papperslapp under. Efter en knackning släpptes jag in i kaoset av en skrattande Catta, och gick sedan direkt in i badrummet. I en påse bar jag med mig smink till mig själv och bruna och gula sminkpennor så att det skulle räcka till att ansiktsmåla en skolklass. Kvällen innan hade jag suttit i timmar framför olika youtubeklipp och övat på ansiktsmålningar. Själv drog jag på med vitt smink, stora röda läppar och kryss över ögonen. Kronan på verket var en burrig, grön peruk.
När clownen dök upp blev barnen som galna. Det var elva småttingar som sprang runt och tjoade. Jag visade de enda tre trollkonsterna jag kunde till barnens jubel. Sedan lekte vi alla möjliga lekar. Innan det blev dags för ”tigerjakt” satte jag och Catta barnen i två led och hjälptes åt med att ansiktsmåla tigeransikten på allihop så det var en hel flock med tigerungar som skuttade runt mig och Catta, och sedan varandra när jakten fortsatte.
”Var är Helena?” frågade jag i förbigående medan barnen sprang runt oss. Catta blev allvarlig.
”Vet inte. Hon skulle jobba över ikväll.”
”Men barnen? Vill hon inte vara med på det här?
”Hon tycker att de mest bara är jobbiga och skall vara tysta när hon är hemma.”
Jag ruskade på huvudet, högg tag i en krabat och kittlade honom på magen innan han skrattande sprang iväg med en svans han tillverkat av papper med tryck på baksidan som någon antagligen tagit med hem från jobbet.
Det blev ingen tårta. Istället fick de glass med både blåbär och hallon som Catta plockat under sommaren och fryst in. Sedan blev det saft och hembakade kanelsnurror. Spontana klapplekar uppstod vid bordet samtidigt som andra barn tävlade om vem som kunde göra mest bubblor i saftglasen med sugrören. Kvällen avslutades framför TV:n i vardagsrummet där det visades tecknad film samtidigt som jag själv gick och tvättade av mig ansiktsfärgen. Dörren gled upp och Catta gled in bakom mig, la armarna runt min midja bakifrån och satte sin kind mot min. Vi tittade på oss själva i spegeln och Catta kramade mig hårt.
”Tack Maria. Det blev jättebra till slut. Alla verkar vara nöjda och glada.”
”Du har underbara ungar Catta. Då kan det inte misslyckas.”
Ett leende spelade över hennes läppar, sedan släppte hon taget om mig samtidigt som ytterdörren öppnades och hon pussade mig lätt i nacken. ”Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till om inte du hade dykt upp i mitt liv sådär.”
Hon gled undan innan jag hann svara och försvann ut i hallen. En dämpad diskussion hördes utanför och jag tvättade ur handfatet så gott det gick från ansiktssmink innan jag också kom ut.
Helena hade uppenbarligen kommit hem. Lika lång som jag med snygg, blond frisyr till axlarna och en lönnfet kropp. Händerna var fulla med ringar och hyn i det breda ansiktet färgad brun av krämer som inte täckte överallt under hakan. En blå knytblus och stretchbyxor i en ljusare blå nyans avslutade uppenbarelsen. Bägge stod de uppställda mitt emot varandra med armarna i kors och litet krökta ryggar. Det var tydligt att Helena retat upp sig på något.
”Och vem är du?” fräste Helena till när jag uppenbarade mig.
”Jag är clownen. Vem är du själv?”
”Jag bor här, men cirkusen skall just åka.” Så vände hon sig åter mot Catta. ”Du sa att det skulle vara slut klockan sju.”
”Men de vill ju se klart på filmen.”
”Och om jag vill se något? Skall jag behöva vänta till en hop ungar tittat klart?”
Just då hördes ljudet av krossat glas och ett barnskrik. Catta försvann in i lägenheten och jag tyckte det var bäst att packa ihop och tog på mig ytterkläderna.
”Snygg kappa”. Helena nickade mot mig när jag tog på det röda plagget med svart, blommigt foder Anna köpte åt mig på vår weekend trip till Paris samma vår. ”Är den från NK?”
”Nej, det är Jean Paul Gaultier” mumlade jag. ”Haute Couture.”
”Oj då.” Hon tittade tyst på medan jag drog på mig de knähöga, svarta, handsydda stövlarna, även de inköpta på en weekendtrip till Milano tidigare.
”Jag heter Helena förresten”, sa hon plötsligt. Mycket vänligare än innan. Hon räckte fram handen och log mot mig. ”Jag tror inte vi träffats tidigare?”
Jag tog hennes hand men log inte tillbaka. ”Maria.”
”Hur kan Catta känna dig? Hon har aldrig nämnt dig tidigare.”
”Vi stötte på varandra på stan.” Jag ryckte på axlarna.
”Och det är allt? Så kom du bara hit och var clown?”
”Ungefär så. Jobbet var ledigt.”
”Ouch. Den kändes. Men du Maria. Det är inte så att du skulle vilja gå ut och äta middag någon gång?”
”Har Catta råd med det?”
”Jag tänkte … bara du och jag? Catta behöver inte följa med.”
Jag blev stum och stirrade på henne. I det ögonblicket dök Catta upp igen.
”Det var ett glas som gick i kras. Jag skall köpa ett nytt åt dig. Maria? Skall du redan gå?”
”Jag tror det är bäst”, muttrade jag irriterat. Catta stannade upp och tittade på mig. Jag kastade med mitt blonda hår mot Helena. ”Din sambo stöter på mig.”
”Men vad? Vad säger du?” försvarade sig Helena bestört.
”Bjud ut din flickvän istället”, fräste jag till, och trängde mig ut genom dörröppningen.
Jag kom fram till hissdörren och tryckte upp hissen när Catta kom ut och gick fram till mig.
”Vad hände?”
”Hon stötte på mig. Det är vad som hände.”
”Hon sa att hon föreslog en affärsmiddag. Och att du missförstod henne.”
”Jag tror knappast att jag missförstod vad hon menade.”
Catta tystnade, sedan kramade hon om mig häftigt och viskade i mitt öra. ”Tack. Tack för att du finns.”
Innan jag hann svara henne försvann hon in i lägenheten igen och hissen stannade upp framför mig med ett pling.

”Du är sen. Har du varit clown igen?”
Jag böjde mig över Anna och kysste hennes pussmjuka läppar där hon satt i sin läderfåtölj. Hennes tänder var bländvita och med min tungspets gled jag över de blanka porslinsfasaderna. Några hotellgäster i lobbyn stannade upp när de såg oss kyssas, men jag skämdes inte längre för den jag var.
Det hade gått tre dagar sedan barnkalaset. Anna satt med en flaska Zinfandel på bordet framför sig tillsammans med ett tomt, och ett fyllt vinglas. Etiketten var fransig och svart med årtalet ”1974” tryckt längs överkanten.
”Jag är ledsen, jag bytte om hemma och hamnade mitt i rusningstrafiken bland alla pendlarna.”
”Pendlar folk till Mariatorget?” Hennes skånska var tydlig och r:en satt djupt ner i halsen.
”Mellan Alby och centrum, tror jag. Röda linjen är rätt lång. Men ni har inget sånt i Skåne.”
”Vi har ju Pågatågen.”
Annas rödblonda hår var lagt i sned page och som längst framme vid ansiktet. Lösögonfransarna var som ett svart draperi över hennes hasselbruna ögon. Sminket var perfekt lagt i det brunbrända, smala ansiktet. Läpparna var förtjockade av fett som sugits ur hennes mage. Rynkorna behandlade med syra och botox. Hon var närmare 55 men såg knappt ut som 40 på något stegs avstånd. Hon brukade skämta om att de som har pengar kan se ut som om de tränar utan att behöva spendera en enda dag i gymmet. Den smidiga kroppen var klädd i en gul klänning från Versace med många genomslag som avslöjade både brunbränd hud och gula underkläder. Bysten var både stor och hög. På benen hade hon högklackade, bruna skor som passade bättre på en catwalk. Men jag visste sedan tidigare att hon var fenomenal på att gå i extremt höga klackar. Runt halsen hängde en enkel guldkedja med en enda gul sten. Matchande stenar glittrade i öronen.
Jag satte mig ner i läderfåtöljen mittemot Anna. Hon sträckte fram glaset och fyllde på ur flaskan. Fingernaglarna var marmorerade i pärlemor och guld och ovanligt långa, speciellt för en kvinna med vår läggning.
”Jag hade tänkt att vi kunde börja med litet vin, sedan går vi till den där spanska…”
”La Cucaracha.”
”Precis. Vi äter där, litet tapas kanske? Sedan dansar vi och minglar litet innan vi går tillbaka till hotellrummet.”
Jag nickade och smuttade på vinet. Jag kunde inte låta bli att ta in hennes uppenbarelse. Anna var rik, och skämdes inte för att visa det. Pengarna kom både från arv och från en mindre klädkedja med butiker i både Skåne och Halland och en i Köpenhamn. Det fanns något annat med henne också. Något hon inte visade utåt. Vi hade träffats utanför Rosa rummet över ett år tidigare. En vacker vårkväll när jag hade tvekat att gå in ensam, eftersom jag inte var säker på vad jag ville egentligen. Plötsligt hade hon uppenbarat sig bakom mig och undrat om vi inte skulle gå och ta en öl någonstans istället. Det var ensamt för henne att vara på affärsresa till en stad där hon inte kände någon. Vi hade kul. Redan första natten hamnade vi i hennes dubbelsäng på hotellet. Redan första natten ville hon att jag skulle binda henne i sängen när jag slickade henne, men den gången räckte det med en sidenscarf och ett skärp från morgonrocken. Det hade eskalerat betydligt sedan dess.
Mobilen pep till och jag såg ett kort SMS: ”Ring mig”, från Catta. Jag ringde inte. Istället stängde jag av ljudet och lade ner mobilen i Ralph Lauren handväskan Anna köpte åt mig på vår Londontrip. Vi pratade ikapp, Anna och jag. Distansförhållanden är alltid svåra. Vinet tog slut och Anna gick iväg för att pudra näsan när jag återigen tittade på mobilen. Det fanns två SMS till. ”Ring mig snälla.” och ”Snälla Maria. Du måste ringa.” Jag kände mig elak när jag lade ner mobilen igen. Catta hade ringt varje kväll. Helt kort, bara för att fråga hur jag hade det och berätta litet om vad ungarna ställt till med. Jag blev lika glad varje gång hon hörde av sig, men nu var det Anna som var min flickvän och den jag kände att jag måste prioritera. Ändå … det var svårt att inte tänka på Catta. Jag tittade på den tomma vinflaskan på bordet och undrade hur många av hennes månadsbidrag som skulle gå åt bara för att köpa denna enda flaska?
Vi följde Annas plan och hade riktigt roligt. Ändå blev det så att jag kontrollerade mobilen varje gång Anna gick bort för att köpa mer vin eller gå på toaletten. Varje gång fanns det fler SMS där Catta bad att jag skulle ringa.
Slutligen, när jag själv slank iväg och ställde mig i toalettkön, kände jag att jag var tvungen att ringa upp henne. Catta svarade efter en signal.
”Hej Maria. Såg du mina SMS?” Rösten var sprucken. Det var tydligt att hon gråtit.
”Vad är det som hänt?”
”Helena har stuckit.”
”Stuckit?”
”Gjort slut. Lämnat mig. Dragit… Hon hade tydligen en annan tjej på jobbet. De har haft ett förhållande i över ett år. Jag känner mig så jävla lurad. Jag vet inte vad jag skall ta mig till.” Så tystnade hon och det blev tyst länge i luren.
”Jag är på dejt. Jag kan inte komma”, sa jag till slut när jag stod längst fram i kön.
”Åh förlåt. Jag skall inte störa.” Det klickade i telefonen och jag kände mig riktigt rutten. Det är när man blivit dumpad som man verkligen behöver sina vänner, men hon hade säkert fler än jag runt sig som kunde ställa upp, hoppades jag.
Anna märkte också att det hänt någonting när jag kom tillbaka till baren där vi satt på varsin stol.
”Vad är det? Du ser bekymrad ut.”
”Hon jag clownade hos har blivit dumpad.”
”Av sin pojkvän eller flickvän?”
”Sin flickvän.”
”Vill du åka dit?”
”Nej, jag vill vara här med dig. Du kom ju trots allt till Stockholm bara för min skull den här gången. Vi har bara några timmar tillsammans innan du åker imorgon igen.”
”Maria, jag skulle naturligtvis bli besviken. Jag har sett fram emot vår träff rätt länge. Men det är okej om du åker. Bara du följer reglerna.”
”Inte hångla och inget sex. Jag vet. Men jag stannar. Jag har också sett fram mot den här dejten.”

Jeanette, min första flickvän, hävdade att det bara finns två sorters människor i världen. De som njuter av att hålla i piskan och de som njuter av att bli piskade. Alla andra förnekar sina inre drifter. Hon sa också att jag hade det inom mig. Att jag var född till att hålla i piskskaftet. Hon sa att det syntes i mina blå ögon; en speciell glöd. Hon om någon borde ha sett den.
Första gången jag piskade en tjej slog jag henne så mycket att hon blev sängliggande efteråt. Jag skäms som en hund fortfarande varje gång jag tänker på den stackaren. Efter det gick det år med lekar som innehöll dominanta inslag innan jag träffade Anna. Jag vet att det låter sjukt, och det är svårt att erkänna för mig själv, men jag njöt av att piska henne. Det var något med henne som lockade det ur mig. Jag njöt av att smiska hennes stjärt rödflammig medan hon kved av smärta. Jag njöt av den där känslan av makt som spred sig från magen, ut i brösten så vårtorna styvnade och ner mellan benen där jag blev både våt och varm. Och samma sak hände för Anna, fast tvärtom. Hon som basade hela dagarna över anställda på olika nivåer och som helt enkelt inte kunde slappna av så mycket att hon fick orgasm utan att bli fråntagen all makt. Men hopknuten till ett knyte kunde hon tillåta sig själv att vrida sig av både njutning och smärta under min hårdhänta behandling. Jag erkänner, Jeanette hade rätt om mig, men det tog över tjugo år av mitt liv innan jag kunde se mig själv i spegeln och säga det.

I hissen upp till Annas svit steg spänningen mellan oss. Vi sa inget men stod mycket nära varandra så att vi kände värmen och dofterna från våra kroppar. Redan när hissen stannade, långt innan vi ens kommit fram till hennes rumsdörr kände jag att jag började svettas lätt och bli darrhänt. Anna sög på sin underläpp när hon drog kortet i rumsdörrens kortläsare och släppte in mig i mörkret. Vi hade druckit en hel del bägge två. Jag har hört att man inte skall dricka om man skall leka dominanslekar, men för mig gör det att det går lättare för mig att hitta min roll. När Anna gled in i badrummet tände jag ett ljus på bordet innanför ingången. Jag drog händerna nerför min kropp. Klänningen var dyr och av blankt, mörkblått siden med broderier. Under hade jag matchande Bh tillverkad av mörkblått nät med vitt mönster som gjorde att mina bröstvårtor syntes. De minimala trosorna var likadana. För att toppa det hade jag mörkblå stay-ups med guldtrådsbroderi, specialbeställda från Victoria's Secret i London. Även om de var dyra hade de kliat hela kvällen och jag längtade efter att få dra av dem.
Så kom Anna ut och blinkade i halvdunklet. Hon hade bytt om till en enkel, halvgenomskinlig vit blus och en kort, blå bomullskjol. På fötterna hade hon svarta läderstövlar som gick henne upp på låret och med extremt höga klackar. I handen hade hon en pärm. Hon tog sikte på väggen bakom mig och börjar gå framåt som om hon inte såg mig.
På bordet bredvid ljuset var en vit handduk utlagd och på den låg leksakerna. En burk glidmedel. En piska bestående av många halvmeterlånga gummiremsor. Ett hårt, runt spö som slutade i en liten läderlapp. Två försilvrade klämmor med en kedja mellan. Ett par handklovar med rosa tygstoppning. Ett bälte med en tillhörande svart, knotig gummidildo av en storlek som skulle göra vilken man som helst avundsjuk. Ett brett hundhalsband av svart läder med tillhörande läderkoppel. Slutligen en guldfärgad massagestav så liten att den kunde gömmas i handen. Jag tog upp spöt i höger hand och just när hon var på väg att passera mig höll jag ut det framför hennes mage.
”Sakta i backarna lilla vän. Var har du kvartalsrapporten?”
”Rapporten? Öh … den har jag inte hunnit med än.” Hon stod stilla med armarna hårt knutna framför brösten, runt pärmen. Den enkla blusen förstärkte bröstens form och det var uppenbart både att de var D-kupor och att de var fyllda med silikon.
”Inte hunnit? Jag sa att jag ville ha den idag.”
Samtidigt som jag pratade med henne gick jag runt henne. Med spöspetsen lyfte jag kjolfållen och kunde konstatera att hon bara hade ett par genomskinliga gula stringtrosor på sig. ”Släpp pärmen” beordrade jag och hon släppte genast ner den på golvet. ”Ta upp den igen.” Hon satte sig ner på knä på golvet men när hon greppade pärmen lät jag spöt slå ner med ett rapp över hennes skinkor och hon kved till. ”Stilla. Du är så klumpig Anna. Jag tror jag måste bestraffa dig för din klumpighet. Dra upp kjolen.” Fortfarande på alla fyra började hon dra upp den korta kjolen till midjan med höger hand när jag svepte ner med spöt ännu en gång och hon skrek till när det träffade hennes trosklädda bak som blottats. ”Bägge händerna Anna.” När hon också lyfte vänster hand guppade hon framåt och jag satte foten på hennes nacke och tryckte ner huvudet mot mattan på golvet. Hon var fast i en ställning där skinkorna pekade rakt upp mot taket. ”Så, när du fått upp kjolen drar du ner trosorna också. Förstått?”
”Ja” mumlade hon lågt. Jag tog i allt vad jag kunde och lät det smala spöt träffa hårt över skinkorna så att de gungade till under det tunna tyget. Anna skrek högt.
”Ja snälla, heter det. Och tala högre så att jag hör dig.”
Mödosamt drog hon ner trosorna, De kom inte längre än halvvägs ner på låren där de fastnade i stövelkanten. Jag lät vänster hand glida över de babymjuka skinkorna. Kanten av silikoninläggen kändes tydligt. De var uppenbarligen inte tänkta för den här ställningen. Mjukt smekte jag med långfingrets spets över hennes slutna blygdläppar. Hon flämtade till. Sedan trängde jag in mellan dem. Det var inget problem. När de omslöt fingerspetsen kände jag hur blöt hon redan var innanför och med ett jämt tryck gled jag lätt ända in till fingerroten in i hennes plaskvåta inre. Hon stönade till, och jag drog ut fingret igen och slickade rent det innan jag återigen smiskade henne med spöt över skinkorna som fick ett tydligt rött streck.
”Du är våt. Har jag gett dig tillstånd att njuta? Har jag det?” sa jag medan jag lät slag efter slag regna över hennes skinkor. Varje gång ryckte hon till med ett litet kvävt skrik. Varje gång bildades ett nytt, tunt streck.
”Nej, förlåt.”
”Förlåt för vad?”
”För att jag njöt.”
”Det räcker inte. Du måste straffas. Dra isär blygdläpparna och våga inte släppa taget.”
När hon drog isär läpparna blottades hennes rosafärgade inre. En doft av hav och blöt fitta spred sig runt henne. Med ett fast grepp om kjolen släppte jag spöt och slog henne på de blottade skinkorna så hårt jag kunde med öppen hand. Det klatschade till i rummet och Anna skrek oväntat rakt ut av smärta. Jag brukade aldrig använda händerna. Det gör mycket mer ont än spöt eller gummipiskan. Men just då kände jag att jag ville slå henne. Höra henne lida. Hon som hade råd att lägga ut trettio tusen bara för att få snyggare skinkor när det fanns andra som fick spara i månader för att ha råd att köpa en Hello Kitty tröja till sin dotter.
”Säg en siffra mellan ett och tio Anna.”
”Eh. Sex?”
”Sex. Ja sex är bra. Räkna högt till sex.” Så slog jag henne ännu en gång med flat hand över skinkorna, så hårt jag kunde. Silikonet var spänstigt och gav bra motstånd, ändå skrek hon högt.
”Aaj … snälla…”
Vi hade ett stoppord, och det var inte – snälla. Jag slog henne ännu en gång, samtidigt som jag sträckte in fingrarna som höll kjolen in underifrån mellan hennes ben så att fingrarna landade ovanpå hennes stenhårda clitta. Hon skrek, både av smärta och överraskning.
”Ett… aj… åh…”
”Bra. Duktig flicka. Så nästa.” Min hand slog hårt. Skinkorna var redan röda. Samtidigt masserade jag hennes clitoris.
”Två … ååååå.”
Så fortsatte det. Slag efter slag räknades högt till skriken från Anna. När jag kom till sex var hon så våt att hela min handflata var täckt med hennes safter. Hennes kropp ryckte i spasmer och tårar rann från hennes hårt hopknipna ögon.
”Släpp inte ännu” sa jag samtidigt som jag ändrade ställning och kröp ihop bakom henne. Med ett ryck slet jag ner trosorna över stövelskaften och sedan av ena benet. Med mina knän pressade jag isär hennes, så att fittan blottades än mer, sedan dök jag in i den med min tunga. Anna skrek till, men inte av smärta den här gången och när jag sög in hennes blöta clitta i munnen och rytmiskt slickade runt den samtidigt som jag förde in två fingrar i hennes inre kände jag hur musklerna i hennes inre drog ihop sig. Orgasmen närmade sig. Jag slickade henne med en styv tungspets rakt på knoppen tills jag kände hur hon skakade och hela kroppen spände sig. Då stannade jag upp och knuffade omkull henne på sidan på golvet. Där lät jag henne ligga och flämta i frustration medan jag gjorde i ordning hundkopplet. Nu var det dags att börja jobba. Med en lätt spark i hennes sida fick jag Annas uppmärksamhet.
”Upp på knä Anna, och ta av dig blusen.” Mödosamt kom hon upp på knä. Blusen gled av henne och blottade de fasta brösten under den gula Bh:n.
”Sätt händerna uppe på huvudet och våga inte släppa.”
Hon gjorde som jag sa och med henne i den positionen knäppte jag upp Bh:n. Den kunde inte falla till golvet utan hängde i hennes överarmar. Med händerna på brösten knådade jag dem lätt. De var så stumma och samtidigt så mjuka som bara riktigt dyra silikonkuddar kunde vara. Anna hade nämnt att det kostat totalt över femtio tusen och tre olika operationer att gå från B till D kupa. Ändå satt inte bröstvårtorna riktigt symmetriskt. Och plastbröst … hur fint är det egentligen? Jag kunde inte uppskatta dem. Samtidigt tänkte jag på Catta, som klagade på sina bröst. Hon som aldrig skulle ha råd att ha några andra bröst, oavsett vad hon tyckte eller tänkte om sin kropp. Vad skulle hon kunnat göra för femtio tusen?
Genom att dra i brösten kunde jag sätta en klämma runt varje bröstvårta. Det var tydligt att Anna kände smärtan från dem och hon kved till när jag ryckte litet i kedjan. Jag satte fast hundhalsbandet runt hennes hals och drog henne framåt i kopplet så att hon ställde sig på alla fyra och Bh:n landade på golvet under henne. Brösten hängde ner som två bollar i sitt skinn. Genom att ställa en fot på kedjan som tryckte ner både henne och brösten ner mot golvet samtidigt som jag drog hennes huvud uppåt i hundkopplet, skapade jag en spänning i hennes kropp som gjorde henne orörlig. Så drog jag ner dragkedjan på min tighta klänning och lät den falla av min kropp. Annas blickar följde mina kurvor. För min ålder var jag fräsch. Jag tränade ofta och hade nyligen kommit hem från en solsemester. Brösten var fortfarande relativt fasta och även om C-kupa inte är överdrivet stort var det tillräckligt för att dra till sig blickar från killar som gick förbi. Jag lyfte benet och drog ut det ur trosorna som föll ner på golvet ovanpå kedjan mellan Annas bröst. Samtidigt som jag pressade ner mitt underliv mot Annas uppvända ansikte sträckte jag mig mot bordet och greppade piskan med gummisnörena.
”Slicka, Anna. Och slickar du dåligt är jag tvungen att piska dig. Förstår du?”
”Ja.” svarade hon lamt.
”Och varje gång jag slår dig, skall du säga tack. Jag gör det för din skull. För att du skall slicka bättre. Förstår du?”
”Ja.” Svarade hon lika lamt. Jag ryckte till i hundkopplet så att hennes huvud drogs uppåt samtidigt som brösten satt kvar i sina kedjor och hon skrek av smärta.
”Tala högre.” morrade jag innan jag klev av kedjan, ställde mig med särade ben och tryckte hennes ansikte mot mitt rakade kön, förutom en smal, blond linje av könshår. Hon började slicka, men för sakens skull svepte jag ner med piskan över hennes rygg så röda ränder syntes från ryggslutet till skulderbladen och hon skrek högt mot mina blöta blygdläppar.
”För dåligt Anna. Alldeles för dåligt.” Med ett stadigt grepp om hundkopplet släpade jag hennes sprattlande kropp till sängen där jag lade mig på rygg med vitt särade ben samtidigt som jag drog upp henne in mellan mina fuktiga lår. Hon drog isär blygdläpparna. Med tungan utforskade hon kanterna men så fort jag blev otålig piskade jag henne över ryggen. Inte lika hårt som första slaget men tillräckligt för att det skulle göra ont. Hennes tunga begravde sig i mig och jag stönade högt. Med vänster hand greppade jag hennes kalufs och pressade hennes ansikte mot mig samtidigt som jag saxade benen runt hennes nacke. Att hon hade svårt att få luft var tydligt men när hon försökte dra sig undan piskade jag henne över ryggen igen och skrek ”slicka på” åt henne. För varje gång hennes tunga gled in i mig krökte jag på ryggen av njutning. Det var skönt, otroligt skönt. Både det hon gjorde med mig och den känsla av makt det gav att ha henne fast mellan mina ben. När hon slickade runt clittan stönade jag ofrivilligt, men ökade sedan takten. Tillsammans drev vi på varandra. Ju häftigare hon slickade mig, desto hårdare drog jag henne mot mig tills jag inte stod ut längre utan lät orgasmen slita tag i min kropp tills jag slutade darra och kom till sans igen. Under tiden hade Anna rullat undan från mig och låg naken på rygg på sängen bredvid mig med benen hängande över sängkanten. Ansiktet var blött och rosigt och hon andades med djupa andetag, Men än var vi inte klara.
”Ställ dig upp på knä och böj dig framåt” beordrade jag och hon rullade lydigt runt och ställde sig på knä på sängen med stjärten rakt upp i vädret. Den här delen gillade hon bäst, det visste jag sedan tidigare. Jag ställde mig vid bordet, satte fast gördeln med dildon runt midjan och satte igång den lilla massagestaven i handen. Handklovarna tog jag i andra handen. Jag doppade både dildon och massagestaven i burken med glidmedel. Fyra tusen för en burk, eftersom den påstods dra ihop fittan och göra den trängre. Vad hade Catta kunnat göra istället för de pengarna? Kanske ge barnen en tur på Skansen?
Med dildon guppande framför mig som en stor svart kuk gick jag upp på sängen bakom Anna och riktade in den mot hennes gapande, rosa fittöppning. Jag var inte snäll. Genom att använda hela min kroppstyngd körda jag ner den i botten av hennes kön med en enda stöt och Anna skrek. Genom att dra upp hennes armar bakom ryggen och låsa fast dem med handklovarna runt hennes handleder trycktes automatiskt hennes ansikte ner i den mjuka sängen. Massagestaven riktade jag mot hennes lilla, knottriga anus. Hon drog ihop skinkorna när hon kände den blöta spetsen nosa sig in i hennes minsta hål, men kunde inte göra något för att hindra mig. Vibrationerna från den spred sig mellan hennes skinkor och jag såg hur det började rycka spastiskt i dem när jag greppade tag i hennes midja, drog ut dildon nästan ända ut till öppningen och sedan pressade in den i henne igen, så hårt jag kunde. Hon försökte resa upp huvudet men jag tryckte ner det i madrassen igen, hjälplös som hon var. Ville hon säga något stoppord så ville jag inte höra det. Inte ikväll. Med en hand på hennes höft, en hand runt hennes midja och över hennes clitta som jag masserade brutalt och med en vibrerande massagestav djupt intryckt i stjärten började jag knulla henne på allvar. Hårt. Hänsynslöst. Stöt efter stöt som tog stopp först när den nådde livmodertappen långt inne i hennes kropp. Hon skrek och skrek i madrassens djup men jag hörde inte ett ord av vad hon sa. Så kände jag plötsligt hur hon ryckte till. Hela hon vred ner sig på sidan och hon kved med tårar rinnande ur ögonen och snor som snigelspår över kinden. Så blev hon stilla och tyst. Hon flämtade och snyftade om vartannat. Munnen formade sig ömsomt till ett stort O, ömsom till ett leende. Vi låg så en stund innan jag låste upp handklovarna och hon kunde sträcka ut sig raklång på mage. Jag tittade på leksakerna men kunde inte så blod någonstans. Hennes skinkor var fortfarande röda med strecken synliga och över ryggen hade små vita bullränder vuxit upp där piskan tagit som hårdast, men utan att punktera huden. Så fnittrade hon till.
”Åh Maria. Vad tog det åt dig ikväll? Du har aldrig varit så hårdhänt förut.”
”Förlåt. Gjorde jag illa dig?”
”Ja, så in i bomben. Jag trodde inte att jag skulle stå ut men jag kunde inte säga något. Jag skrek och jag skrek men du hörde ingenting. Så kom orgasmen. Jag försökte få dig att sluta, men du bara fortsatte. Och sedan kom nästa. Jag fick två. Kände du det?”
”Nej”, jag skakade lätt på huvudet. ”Men du ångrar inget?”
”Ångrar? Nej, men ta det försiktigare nästa gång. Jag måste kunna sitta på flyget på väg hem.”
”Så klart.” Jag pussade henne på kinden. ”Jag går och duschar. Är allt okej med dig?”
Hon nickade leende och jag tog av mig Bh:n och mina stay-ups innan jag gick in duschen. På vägen in snappade jag åt mig handväskan.
Med duschen på max satte jag mig på toalettstolen bredvid och kontrollerade mobilen. Catta hade hållit sitt löfte och det fanns varken missade samtal eller SMS från henne. Klockan var inte så mycket egentligen, strax halv ett, och det var trots allt lördagskväll. Med ett klick återuppringde jag hennes senaste samtal. Det gick fram så många signaler att jag trodde att hon sov, när det hördes en viskande, sluddrande röst på andra sidan.
”Hallå?” Hon var uppenbarligen endera väldigt sömndrucken, eller väldigt berusad.
”Det är Maria. Hur är det? ”
”Max ringde...”, så blev det tyst länge innan det hördes en djup suck. ”Jag orkar inte. Så enkelt är det. Jag orkar inte längre.”
”Du, hallå. Du funderar väl inte på att ta livet av dig, eller så?”
”Jo. Eller nej. Eller jag vet inte. Jag vill inte dö, men jag vill fan inte leva heller.”
”Är det okej om jag kommer?”
”Du behöver inte. Jag är en stor flicka och skall kunna fixa det här. Stanna med din dejt du.”
”Var bara tyst. Jag kommer så fort jag kan. Vad har du för portkod?”

Duschen var varm. Frottéhanddukarna tjocka och mjuka. Kroppen var behagligt varm och fuktig när jag smög tillbaka in i rummet. Anna låg på sidan och sov djupt. Vad skulle jag ha för kläder? Så tyst jag kunde tog jag på mig mina sexiga underkläder och klänningen. Stay-upsen? De var tunna när jag vägde dem i händerna. Egentligen ville jag stoppa ner dem i väskan, men något fick mig att dra på mig dem igen, om inte annat bara för att de matchade klänningen så bra. Blev jag påkörd i taxin kunde jag väl få ge ambulanspersonalen en kåtchock när de klädde av mig. Försiktigt smög jag fram till Anna och gav henne en lätt kyss på kinden. Hon öppnade inte ögonen men smekte mig över handen.
”Stannar du inte?” mumlade hon.
”Nej, jag mår litet illa. Jag tror det är bäst att jag åker.”
”Synd, jag hade velat vakna upp med dig. Jag ringer imorgon. Jag älskar dig.”
”Jag älskar dig med.”
Med trippande steg på den tjocka mattan lämnade jag Anna för nästa tjej. När jag gick genom korridoren mot hissen rannsakade jag mig själv. Älskade jag verkligen Anna? Eller älskade jag egentligen det hennes pengar gav mig?

Catta var bara klädd i ett par lavendelblå bomullstrosor och en fuchsiaröd långärmad tröja när hon öppnade dörren. En färgkombination som skar i ögonen. De bara benen var oväntat muskulösa. Blicken var dimmig och andedräkten stank av rödvin. Vaggande fokuserade hon min blick så gott det gick innan hon böjde sig fram och gav mig en lång kram, utan att säga ett ord.
”Du...” sa jag medan jag stängde ytterdörren bakom mig.
”Kom”, svarade hon, höll fast min högerhand och drog in mig in i lägenheten. Först tänkte jag att hon skulle släpa in mig i sovrummet och försökte hålla emot, men hon var grymt stark och om jag inte ville falla var det bara att följa med. Målet var barnkammaren. Med ett finger över läpparna visade hon att hon ville att jag skulle vara tyst, så smög vi in tillsammans. Barnen låg i varsin säng, mittemot varandra i rummet. Hon stannade upp vid fotändan och jag ställde mig bakom henne.
”Se vad fina de är”, viskade hon samtidigt som hon tog tag i min arm och drog mig till sig. Jag la armarna runt henne bakifrån med händerna på hennes mage och hon böjde sig litet bakåt så att våra kinder möttes. ”Mitt liv har bara varit en lång rad av misslyckanden. Allt har gått åt helvete. Skolan. Jobb. Kärleken. Varenda grej jag försökt fixa har kraschlandat. Men inte det här. Jag smyger in här på kvällarna och tittar på dem när de sover och tänker att jag i alla fall lyckades med Matilda och Anton.”
”De är jättesöta.”
”De är fantastiska, ljuset i mitt liv när allt annat är svart. Det kommer alltid något nytt. Glädje och sorg. Nu vill Anton ha en katt, när Matilda fik sitt kalas. Men jag har fan inte råd med kattmat, kattsand, kastrering och vaccinering och fan och hans mormor. Men ändå. Jag vill ju ge dem allt det där jag själv aldrig fick. Men...”
”Men...”
”Men Max ringde ikväll. Nu vill han ta över vårdnaden. Hans farsa har fixat en advokat åt honom och de vill tvinga av mig ungarna. Jag pallar inte. Jag kan inte vara utan dem. Då finns det ju ingenting kvar av mig annat än misslyckanden.”
”Han kan väl inte bara ta dem?”
Catta ryckte på axlarna. ”Han har jobb. Han har en lägenhet. Jag vet inte vad som händer nu, den här lägenheten är Helenas.” Hon vände sig runt i min famn så att vi stod mitt emot varandra istället och vi kramades länge i barnkammarmörkret. Hon var så hård i kroppen. Jag fattade inte hur det var möjligt. Spiralen i örat kändes kall mot min kind. Dessutom kändes hennes bröst så hårda mot mina, som om de var av silikon, riktigt billig silikon.
Till slut bröt jag omfamningen. Det började bli varmt och jag gick ut och hängde upp kappan i hallen. Bakom mig hörde jag Catta stanna upp.
”Jösses Maria, nog var du på dejt alltid.”
Jag tittade ner över min kropp. ”Jag hann inte byta innan jag kom hit.”
”Du är så jävla vacker. Det är fan orättvist.”
”Lägg av, jag kanske var det när jag var i din ålder.” Förlägen gick jag förbi henne och tittade in i vardagsrummet. I soffan låg en pläd utslängd och på TV:n visades ”Kvinnofängelset”. På soffbordet stod ett fullt saftglas med vin och en bag-in-box hade välts omkull på bordet.
”När öppnade du den?” sa jag och pekade på boxen.
”Efter det att du sa att du var på dejt. Så jag var lämpligt full och grinig när mitt ex ringde. Det kanske inte heller gjorde situationen så bra.”
”Och Helena?”
”Hon kan dra åt helvete och brinna långsamt i tusen år. Jag vill inte se henne igen. Det finns inget värre än otrohet. Jävla subba.” Drucket lutade hon sig mot mig och jag fångade upp henne.
”Du Catta. Du är rätt full. Är det inte bäst att du går och lägger dig.”
”Följer du med? Snälla?”
”Inget sex.”
Hon nickade lätt och gick mot sängkammaren. Därinne stod en obäddad dubbelsäng från Ikea som hon gick rakt fram mot och stupade framstupa i. När hon hörde dragkedjan från min klänning rullade hon runt ett halvt varv och stirrade på mig medan hon slickade sig om läpparna när det tajta fodralet gled ner på golvet runt mina fötter. Det kändes som hon åt upp mig med blicken.
”Åh, herregud. Skall du ligga bredvid mig, och inget sex?”
”Bara kramas. Inget annat. Du tycker ju inte om otrohet sa du alldeles nyss.”
”Jag kan göra undantag.” Jag började dra av mig stay-upsen när hon flämtade till. ”Nej, snälla. För min skull. Ha dem på.”
”De kliar.”
”Men du är så vacker.”
Med ett grepp om täcket gled jag ner bredvid henne och drog det sedan över oss. Catta la sig på sidan och jag skedade in mig bakom henne.
”Hur mår du nu?” undrade jag och strök henne över magen utanpå tröjan.
”Som skit.”
”Finns det ingen som kan hjälpa dig? Hur är det med din familj?”
”Jag kommer från en familj med många problem. De har nog med sitt.”
”Några kompisar?”
”De jag hade jagade Max bort, och de få som ändå höll kontakten jagade Helena bort.”
”Men vad skall du göra nu?”
”Jag vet inte. Falla.”
”Falla?”
”Det känns som jag faller. Jag känner det som om jag är är mitt inne i ett stort svart hål och jag bara faller och faller. Ibland dyker det upp något jag kan ta tag i, men det är bara gardiner och draperier som inte håller. Så jag bara faller vidare. Ner, ner, ner i det svarta hålet.”
Jag var tyst en stund, kramade om henne hårt bakifrån och kysste henne lätt i nacken. ”Då är jag din gardinstång du kan hålla fast dig i. Vi fixar det här. Du och jag.”
Catta sa inget, bara rörde huvudet fram och tillbaka i kudden och kramade om min arm riktigt hårt. Jag kände att hon var varm och drog lätt i hennes tröja. Hon fattade vinken och drog av den helt och hållet, och jag flämtade överraskat. Över de vältränade axlarna där musklerna bildade ett tydligt mönster hade hon en tatuering från axel till axel med blommor och fjärilar som sedan sträckte sig ner längs ryggraden ända ner till ryggslutet.
”Vilken vacker tatuering! Hur hade du råd med den?”
”Brorsan tatuerar hemma. Han gaddar mig istället för att ge mig presenter på jul och födelsedagar.”
Återigen la jag mig tätt intill henne och la handen över hennes varma mage. Den var inte mjuk. Med fingertopparna kunde jag känna bulle efter bulle, ända ner till troskanten där ett tydligt mellanrum kändes mellan magmusklernas kant och troslinningen.
”Herregud kvinna. Hur kan du ha så mycket muskler?”
”Äcklar det dig?”
”Nej, det är bara oväntat. Det är litet sexigt faktiskt.”
”Enda fördelen med att vara utförsäkrad är att jag kan träna för hundra spänn i månaden nere på gymmet. De har en specialrabatt. Jag vill aldrig bli kallad för tjockis igen.”
Fascinerad lät jag handen glida upp och ner längs hennes kropp. Med fingertopparna följde jag musklernas rundningar, upp längs sidan, ner över hennes navel med sitt lilla smycke och upp till kanten av hennes Bh, men där högg hon tag i min hand.
”Inte brösten. Snälla. De är fula. Och små. Träningen har inte gjort dem större precis.
”Du verkar inte ha små bröst.”
”Än sen! Du vill inte se dem. Jag lovar. Du skulle bara göra som de andra. Säga hur äcklig jag ser ut. I skolan fick jag alltid heta plankan. Mina bröst är så fula att det finns inte.”
Vi låg stilla hårt omfamnade och jag hade nästan somnat när Catta mumlade:
”Din Bh är av något strävt tyg.”
”Den är tänkt att vara sexig, inte skön.”
”Kan du inte ta av den, snälla?”
Jag satte mig upp i sängen, knäppte loss min Bh och slängde ut den på golvet. Cattas varma rygghud kändes underbar mot mina bara bröst och jag tryckte mig hårt mot henne samtidigt som hon tog ett stadigt tag om min arm. Jag gav henne en lätt kyss, först på kinden, sedan nere på halsen och hon fnittrade till.
”Skall du förföra mig nu?”
”Nej.”
”Synd.”
Vi låg så tills vi somnade bägge två och en del av mig var stolt över att jag inte var otrogen mot Anna medan en annan skrek åt mig att jag var världens största idiot.

Julia var min handbollstränare. Hon satt på min nakna tonårskropp. Hennes badrock var öppen och hon blottade sina svällande bröst med ljusrosa vårtor stora som handflator. Mjukt smekte hon mina tonårsbröst med händerna så att vårtorna styvnade för att sedan ta dem mellan sina fingrar och massera dem mjukt. Jag hörde mig själv gny. Det var samma natt som femton år tidigare när jag kom till henne, full av förväntan och en längtan efter kärlek och sex. Hon tittade på mig under sin blunda, rakklippta lugg som täckte hela pannan, innan hon tog in ena bröstvårtan i sin varma mun tillsammans med stora delar av bröstet och sög hårt. Återigen gnydde jag. Hon var en kvinna, tyckte jag då, men ändå visste jag någonstans i drömmen att jag var äldre nu än hon var då. Hennes mjuka, mulliga kropp gled upp ovanpå min. Händerna fortsatte att massera mina bröst och hon slickade mig i örat. Hennes viskande röst sa samma sak i drömmen som hon sa för femton år sedan: ”Endera knullar jag dig tills du skriker, eller så kan du gå. Du väljer.” Min kropp skrek efter mer. Hennes händer på brösten drev mig till vansinne. Spontant rörde jag underlivet upp och ner för att hon skulle förstå att jag ville bli slickad. Högt kved jag: ”Knulla mig tills jag skriker”. Händerna lämnade mina bröst och en mjuk mun la sig över min samtidigt som Julia gled nerför min kropp. Något var fel. När jag öppnade ögonen såg jag att Catta tänt sänglampan. Det var dunkelt i rummet och hon satt bredvid mig i sängen där jag låg på rygg med armarna under huvudet och med lätt särade ben. Hennes ansikte var ovanför mitt och jag drog ner henne på min pulserande kropp så att min hungriga mun kunde sluka hennes, eller var det Julias? Jag var så trött att jag inte visste. Våra tungor lekte med varandra och den stora pärlan på hennes tunga klattrade längs insidan på tänderna i min överkäke för att sedan vispa runt djupt, djupt ner, ända ner mot tungroten. Händerna utforskade min överkropp och varje gång de gled över mina nakna bröst masserade hon mina styva vårtor lätt och hettan i min kropp fick mig att stöna till varje gång. Catta bröt kyssen, eller var det Julia. Catta Julia, Julia Catta. Jag brann av kåthet. Någon hade tänt en eld i mig och jag gjorde vad som helst för att bränna mig. Hon som kunde få mig att brinna låg på mig och smekte min kropp. Hon som mitt förvirrat bakfulla huvud inte riktigt kunde fokusera på.
”Vad sa du?” viskade hon och kysste min hals.
”Knulla mig tills jag skriker.”
Huvudet gled neråt. Bröstvårtan slank in i hennes mun och jag rös till av välbehag så huden knottrade sig över hela kroppen. En mjuk hand la sig över mina trosor och masserade mina plaskvåta blygdläppar under tyget. Jag mötte handen med ett juckande, men ville ha mer. Hon, Julia, Catta, fick finna sig i att jag tog tag om hennes hår på huvudets topp och tryckte det neråt samtidigt som jag lyfte på stjärten så att hon kunde dra av mig trosorna. Det frasade när de gled längs tyget på de blå och guldfärgade stay-upsen. Två starka händer pressade benen bakåt mot mina bröst och jag grabbade tag i anklarna, öppen, utlämnad, ångande kåt. När sedan tungan pressades in i mig kunde jag bara flämta. Retsam och utforskande gled den in och ut, in och ut, sedan upp på clittan, runt den, för att sedan försvinna in i mitt blöta inre igen. Den stora pärlan på tungan trycktes mot blygdläpparna och gled med uppåt, upp på clittan igen där ett rytmiskt slickande började och den hårda pärlan trycktes hårt mot min clitoris, om och om igen, i samma takt som jag snyftade som en liten hundvalp.
”Fingrar” mumlade jag.
”Vad?”
”Stick in två fingrar också.”
När de salivblöta fingertopparna letade sig in i mig utan att rytmen på slickandet avbröts trodde jag att jag skulle dö. Ut och in i mig, med ett plaskande läte och en söt doft. Doften av kvinnosvett och fittsafter låg tung över sängen som en oktobermorgon vid havet. Med krökt rygg började jag möta hennes fingrar, snabbare och snabbare, tills jag tappade taget om benen och grabbade tag i lakanet bredvid mig istället. Vilt rammade jag min öppna köttgrotta mot hennes villigt slickande tunga och pumpande fingrar tills orgasmen kom ridande, rakt över mig som en stridshäst och jag skrek och sträckte upp mig i brygga samtidigt som jag kände hur fler än två fingrar gled in, djupt in i mig.
”Sch, väck inte barnen” viskade någon bredvid mig men allt var vitt så jag såg inte vem. Någon skrek, men var det jag? Sedan blev det svart, innan jag åter öppnade ögonen och flämtande stirrade på det svagt gula ljuset från sänglampan. Det var en sån där orgasm som man så ofta drömmer om att få, men så sällan upplever. Tårar rann ur ögonen på mig samtidigt som jag rullade upp bredvid Catta, la armarna runt henne och kramade henne så hårt jag kunde. Hon kysste mig på min svettfuktiga panna och log.
”Jag visste inte att man kunde få såna orgasmer”, mumlade Catta.
”Det är ditt fel. Du får inte pilla på mig när jag sover. Det är nästan som ett övergrepp” svarade jag dämpat med munnen mot hennes hals.
”Det var dumt men … jag kunde inte låta bli. Du är så vacker. Jag tänkte att du är en älva som flugit vilse och landat i min säng.”
”Har du ingen som helst impulskontroll?”
”Nej. Det är väl det som gör mig så dum.” Hon låg tyst, blicken var riktad rakt upp i taket. ”Jag borde inte ha pillat på dig. Förlåter du mig?”
”Jag har svårt att vara arg på dig.”
Jag gled upp ovanpå hennes höfter och tittade närmare på henne. Bh:n var även den lavendelblå. På bröstkorgen ovanför brösten fortsatte tatueringen från ryggen med rankor från bägge axlarna som möttes mitt på bröstet ovanför en halvmåne, formad som ett C. Under månen fanns två stjärnor med ett H och ett A i mitten. Pekfingret följde konturerna.
”Är det du och dina barn?”
”Mmm. Alla tatueringar skall ha ett syfte tycker jag. De skall betyda något. Har du aldrig funderat på att gadda dig?”
”Kanske, en liten fågel på axeln?” Jag pekade på höger axel.
”Vad skulle det symbolisera?”
”Det kan symbolisera att det är bättre med en fågel i handen än tio i skogen. Men när jag tänker efter kanske det inte är den bästa symbolen för mig.”
”För att?”
”För att jag missat så många chanser i livet.”
”Då kanske du bara skall tatuera in en fjäder?”
”För att?”
”För att visa att du missat alla chanserna som den där fågeln skulle symbolisera?”
”Du är knäpp”, skrattade jag och smekte henne över magen, upp mot brösten, men där tog hon tag i mina händer och stoppad mig.
”Inte brösten sa jag.”
”Jo, jag tycker inte det är mer än rätt.”
”Hur så?”
”För du tog för dig av min kropp utan att jag hade något att säga till om.”
”Men du vill inte. Jag vill inte. Du vill inte se mina bröst.”
”Jag har sett kvinnor som haft bröstcancer genom jobbet, som inte har bröst alls. De är inte fula för det.”
Mjukt men bestämt förde jag ner hennes händer längs sidorna. Hon låg rak och stel som en pinne utan att säga något. Käkarna var så sammanbitna att musklerna syntes genom kinderna och ögonen var krampaktigt stängda när jag lät fingertopparna glida in längs Bh:ns underkant. Med tummen och pekfingret klämde jag längs kanten, men det fanns inget bröst innanför. Jag drog ner axelbanden till Cattas armbågar och vek ner Bh:n. Innanför kuporna fanns bara två utskurna block av gult skumgummi som passade precis innanför kanterna. Hon hade inte mycket till bröst. Två svullnader på överkroppen som toppades av två stora, knottriga vårtgårdar, svullna som skivor från en tomat, med amningsutdragna bröstvårtor som hängde ut från mitten. Cattas kropp började skaka. Tårar rann ur ögonvrårna. Hon bet på underläppen och knogarna vitnade på de hårt knutna händerna.
”Var inte rädd. Du är vacker”, viskade jag.
”Men brösten är så fula. Och små.”
”Min dejt har silikonbröst som är enorma. Det är fult. Och äckligt. Men det är inte dina.”
Jag böjde mig ner och tog den vänstra vårtan i munnen. Den styvnade direkt och Catta flämtade till.
”Nej Maria, sluta. Du behöver inte.”
”Jag vet att jag inte behöver, men jag vill.”
Jag bet lätt i den utdragna bröstvårtan och hon gnydde. ”Ta det lugnt. De är känsliga även om de är små.”
”Kanske...” Mjukt kysste jag hennes sammetslena hud om och om igen medan läpparna sökte säg allt längre ner, ner längs magen samtidigt som mina händer smekte hennes nakna lår. Jag kom till navelsmycket och drog lekfullt i det med läpparna innan jag närmade mig troslinningen, men där högg Catta tag i mitt huvud.
”Du, stopp. Du dyker i Röda havet på egen risk.”
”Mens?”
”Den borde vara över, men jag lovar ingenting.”
Mjukt la jag handen ovanpå bomullstyget som täckte hennes kön och kände konturerna av bindan under. Försiktigt tryckte jag till.
”Åh”, flämtade Catta till. Så ”åååh” igen när jag började massera henne rytmiskt och mjukt utanpå tyget. Mina läppar sökte sig upp över hennes nakna överkropp igen samtidigt som jag fortsatte att massera henne och hon lade sig helt stilla med slutna ögon och armarna under huvudet, och njöt av min behandling. När den andra, styva, bröstvårtan gled in mellan mina mjuka läppar snyftade hon till och hennes underliv började möta mina masserande fingertoppar. Jag smekte upp handen på hennes muskulösa mage och lät fingertopparna glida in under trostyget, upp på hennes fuktiga blygdläppar. Där kände jag tre metallringar mot pekfingret.
”Va? Har du piercat dig där nere med?”
”Mmm, gör det något.”
”Fast inget i bröstvårtorna?”
”Nej, jag vill inte gärna visa brösten hur som helst.”
”Men fittan går bra?”
Catta skrattade till. ”Tycker du att jag är konstig?”
”Det är bara förnamnet.”
Långsamt tryckte jag in pekfingret i hennes pulserande, våta inre och hon krökte rygg. Men det ville inte jag utan istället högg jag tag i hennes underarmar och höll fast dem med milt våld ovanför hennes huvud så att hon var utlämnad under mig. Eller? Hennes armmuskler sa mig att hon kunde bryta sig fri när hon ville, om hon ville. Mitt pekfinger fick sällskap av långfingret och långsamt började jag stöta ut och in i henne med fingrarna samtidigt som tummen masserade hennes clitta. Under tiden drog jag in först ena, sedan den andra styva bröstvårtan i munnen och slickade dem hårt med en styv tungspets.
”Maria. Åh. Maria. Åh. Du kan verkligen … inte alls som... Åååh!” Höfterna mötte mig snabbare och snabbare. Armarna försökte dra sig loss ur mitt grepp men jag höll fast. Jag släppte henne inte ens när jag kände hur väggarna drog ihop sig runt mina fingrar och Catta stönade högt. Hennes rygg krökte sig och hon klämde ihop låren hårt runt min hand samtidigt som bröstkorgen under tatueringen fick en rödflammig färg. Så släppte kramperna och hon la sig på rygg igen i sängen, fortfarande utan att öppna ögonen. Genom att dra mig uppåt kunde jag lägga mig bredvid henne och låta huvudet vila på min arm. Andhämtningen var flämtande och det dröjde rätt länge innan hon slutligen sträckte sig uppåt och kysste mig lätt innan hon åter föll tillbaka och öppnade ögonen till hälften.
”Jösses Amalia”, flämtade hon fram med ett leende.
”Var det skönt?”
”Jag tyckte det var skönt med Helena, men det här var ... fast jag hade ju inget att jämföra med. Hur är det för dig Maria? Jag är väl knappast din första.” Hon log och höll upp höger hand i luften medan hon vecklade ut fingrarna. ”Du sa att du hade en tjej i Norrland när du var yngre, sedan din 'dejt', sedan jag. Eller hur är det? Finns det fler, eller är jag din tredje? Fjärde?”
Det kändes som att hon höll på att dra ner mig i ett träsk jag skulle få svårt att ta mig ur. Med en mjuk puss på pannan mumlade jag ett ”nåt sånt, jag går och duschar” och försvann iväg genom dörren bredvid den in till Cattas rum, där duschen fanns, utan en tråd på kroppen annat än mina stay-ups.

I värmen från duschen tvålade jag snabbt in min kropp. Sliten efter litet för mycket sex under litet för kort tidsrymd. Anna klagade på att hon kanske inte skulle kunna sitta och jag kände att det var något liknande för mig, öm och svullen som jag var mellan låren. En knackning på dörren väckte mig ur mina tankar.
”Maria! Din mobil ringer. Skall jag svara?”
Fan! Jag stelnade till i rörelserna. Det kunde bara vara Anna som ringde den här tiden.
”Nej, låt mobilen vara är du snäll.”
”Det är någon ’von’, fint folk verkar det. Umgås du ofta med den svenska adeln?”
”Låt bara mobilen vara. Jag kommer ut nu.”
Skyndsamt stängde jag duschen och torkade mig med en urtvättad, rosa handduk som hängde på en för låg krok vid duschen. Med Catta och hennes totala brist på impulskontroll visste man aldrig vad som kunde hända.
Kylan från rummet utanför, efter ångan från duschen, slog emot mig när jag ryckte mobilen ur händerna på henne där hon satt i sängen, och tittade på displayen. Det var mycket riktigt Anna som hade ringt. Jag svor inom mig och såg mig om efter kläderna som låg utspridda både här och där på golvet. Medan jag klädde mig försökte jag få kontakt med Catta, men hon satt naken med ryggen mot huvudändan, armarna runt benen och hakan mot knäna. Blicken var riktad stint in i fotändan.
”Det är fan inte rättvist”, sa hon till slut, och det lät som ett kraxande.
”Vad?”
”Jag heter inte von i efternamn och jag har inga pengar. Ändå…”
”Vad menar du?” Jag drog ut mitt blonda hår och kammade det hjälpligt med fingrarna.
”Du. Du kom in i mitt liv för mindre än en vecka sedan och ändå känner jag att du är den jag vill leva med resten av livet. Du är allt. Du är glädjen och solen. Du är gardinstången jag kan luta mig mot och jag vill vara din gardinstång när du får det jobbigt, för vi drabbas alltid någon gång. Allihop. Då vill jag finnas där för dig som du finns för mig nu. Du är den jag vill … kyssa till sömns på kvällen och krama vaken på morgonen. Det är med dig jag vill springa omkring i höstlöven och dansa på Humlegården. Jag vill ta dig och ungarna till backen i Observatorielunden och åka pulka vid första snön. Jag vill göra enkla, galna och roliga saker tillsammans med dig. Du, jag, vi. Vad gjorde du för roliga saker när du var liten?”
”Min farbror brukade ta oss med snöskotern till en stuga för att pimpla röding ibland på vintrarna. Och varje sommar brukade jag och pappa fjällvandra.” Jag rätade ut klänningen så att så mycket vek som möjligt slätades ut.
”Du ser. Jag har aldrig sett fjällen. Jag skulle gärna fjällvandra med dig. Det kan väl inte vara så dyrt? Förstår du inte Maria? Jag vill att det skall vara du och jag. Och barnen. Men inte alltid. Jag vill ha dig för mig själv också. Jag vill äta picknick med dig på Sergels torg och kyssa dig på akterdäcket på en Waxholmsbåt. Det kan få vara billigt. Pengar betyder ingenting så länge man älskar varandra, och om man älskar varandra vill man alltid vara med varandra.” Hon drog andan och jag var tyst, överväldigad av hennes känslor. Hon tystnade och började dunka pannan hårt i knäna. ”Och så är du ihop med en konstig kvinna som bara vill träffa dig någon helg ibland när hon har tid och råkar ha vägarna förbi. Och du bara väntar snällt på henne. Och jag förstår inte varför, Maria. Jag vet att jag är ful och dum och korkad och knäpp men varför tycker du att hon är bättre?”
”Du är inte ful eller dum Catta.”
”Men?”
”Men jag är så gammal. Det skiljer över tio år mellan oss.”
”Men vad i helvete!” Catta greppade kudden bredvid sig och kastade den mot mig. ”Tycker du inte att det är något jag skall få avgöra? Jag skiter i om du så skulle vara femtio är äldre än jag, jag skulle älska dig ändå. Hur gammal är den andra? Din 'dejt' som du kallar henne?”
”Femton år äldre, nästan.”
”Och det tycker du är okej. Men inte tio år yngre? Se på mig.” Catta fångade min blick. ”När hon säger att hon älskar dig, hur känner du det då inne i bröstet? Inne i kroppen?”
Jag sa inget, bara tittade på henne utan att veta vad jag skulle svara. Mjukt reste hon sig från sängen och naken gick hon fram till mig utan att släppa mig med blicken. När hon kom fram tog hon mitt ansikte mellan sina händer, blundade och kysste mig länge. När hon slutligen släppte taget stirrade hon djupt in i mina ögon.
”Maria, jag älskar dig. Hur känns det inom dig?”
Mitt hjärta slog dubbla slag. Hela jag darrade. Men jag sa inget, bara kramade om henne och gick.

Söndagen hade gått och jag hade bara varit hemma. Catta hade både ringt och skickat sms, men jag hade besvarat dem rätt korthugget. Hur kunde det bli så här? Fanns det någon lösning? Vad skulle hända med barnen? Eller Catta? Vad skulle hända om Anna någonsin fått reda på vad jag gjort? Hon lät misstänksam när jag talade med henne i taxin på vägen hem. Vad ville jag egentligen?
Den vanliga grå vardagen hade börjat. Dörren till mitt behandlingsrum öppnade sig och en man trädde in. Han hade grått hår längs tinningarna och stora leverfläckar på flinten. Käken var bred och välrakad. Ögonbrynen buskiga ovanför de breda glasögonen med svarta bågar. Med vana händer bredde jag ut papper på massagebäddens gröna galon och grymtande sträckte han ut sin gamla kropp, naken förutom en handduk runt höfterna. Jag hade rätt många olika patienter och genom att jag alltid småpratade med dem under behandlingarna lärde jag känna dem så smått. Några få jobbade med juridik. Just den här mannen kom ofta till just mig, han verkade trivas i mitt sällskap. Jag visste att han var pensionär sedan länge men han hade berättat spännande historier om olika brottsmål tidigare. Därför trodde jag att han kunde hjälpa mig med mitt problem. Åtminstone vad det gällde Cattas barn.
”Kan jag få ställa en fråga”, började jag medan jag drog i hans vänstra höft som hade ett porslinsimplantat och gav honom ständig värk.
”Så klart, vad gäller det?”
”Jag är inte så bra på lagar själv, men jag har för mig att du berättat en del. Nu vet jag att jag inte får konsultera patienter … men du kanske kan komma med litet tips och råd?”
”Det är klart. Hade det varit förr hade jag sagt nej. Då kom alla och skulle ha gratis hjälp, fast det var länge sedan. Jag tror bestämt det är över fem år sedan någon frågade sist?” Han kliade sig på flinten. ”Så fråga på du, får vi se om jag kan hjälpa dig. Det är bara roligt att än en gång få hjälpa någon med mina kunskaper, om de inte är för gamla och utdaterade.”
”För du kan väl juridik? Eller?”
”Oh ja, Jag undervisade på juridicum på universitetet i över trettio år. Dessutom har jag varit med om att skriva en hel del böcker till studenterna. De är gamla nu, men om du går in på ett bibliotek hittar du säkert en bunt böcker där Carl-Erik Schewerin finns som medförfattare.”
”Fantastiskt”, sa jag och log mot den nakna ryggen. ”Då är det så här. Det gäller en tvist om två barn…” Sedan drog jag hela Cattas historia medan jag gav Carl-Erik en så bra massage som möjligt. Det tog nästan tjugo minuter och jag kände att jag drog över tiden för nästa patient, men det här kändes viktigare. När jag slutligen talat färdigt, han avbröt inte en enda gång, hummade han tankfullt.
”Hon har inte en chans. Det kan jag säga direkt.”
”Varför inte?” Hjärtat sjönk ner i magen på mig.
”För det första saknar hon egen bostad. Om inte rätten tar ifrån henne vårdnaden kommer socialtjänsten att göra det. Kan hon inte flytta in hos dig?”
”Min partner skulle nog inte gilla det.”
”Varför inte? Ni är ju tjejer bägge två?”
”För att min partner också är tjej.”
”Åh.” Han tystnade under några andetag. ”Nåväl. Du kanske kan skriva henne på lägenheten även om hon inte bor där. Bostaden är det viktigaste, men det finns mycket annat som kan gå fel. Det som gör det svårt är att det är ett tvistemål och då får man ingen allmän försvarare. Dessutom säger du att hennes före detta har en advokat. Hon måste alltså argumentera mot någon som har utbildning och erfarenhet i frågan. Någon som kan alla lagar, regler och kryphål och som dessutom kan hänvisa till olika prejudikat. Nej, nej lilla du. Hade hon haft en gedigen juristutbildning kunde hon kanske ha en chans att föra sin egen talan, men som du beskriver henne finns det nog inget hopp.”
”Inget hopp alls? Finns det inte nånting hon kan göra?”
”Hon kan möjligen hänvisa till sin utsatta situation kanske? Har hon tur kan hon få nämndemännen med sig. Men du sa att hon hade ett förhållande med en annan kvinna?”
”Mmm.” Jag nickade trots att han inte kunde se mitt huvud.
”Då får du hoppas att tvistemålet kommer upp sent på eftermiddagen. Du förstår Maria, tvistemål är litet speciella. Domaren har inget annat än parternas berättelser att gå efter. Därför är det oftast så att den part som får domaren eller nämndemännen på sin sida från första början också är den part som vinner målet. Mitt på dagen kan vanligtvis bara pensionärer arbeta som nämndemän och de är oftast gamla moderater eller stockkonservativa kristdemokrater. Där har hon ingen chans. På eftermiddagen kan yngre förmågor från de mer liberala partierna ställa upp som nämndemän. Men det är tyvärr omöjligt för parterna att bestämma när rättegången skall vara.”
”Så du menar att om hon bara får med sig domaren eller nämndemännen på sin sida så behöver hon ingen advokat?”
”Förutsatt att bägge sidor har likvärdiga advokater, naturligtvis.”
Jag var alldeles tyst en lång stund medan jag masserade ryggmusklernas fäste i hans höftben. Carl-Erik vände sig litet så att han kunde se mig.
”Är hon värdefull för dig, den här Catta?”
”Ja”, rösten brast. Varför gjorde den det? Jag harklade mig diskret.
”Älskar du henne?”
Frågan från den gamle kom oväntat. ”Ja”, svarade jag utan att tänka mig för. ”Eller nej … eller ja. Eller … det är komplicerat.” Jag slog ut med mina oljiga händer i luften framför mig.
”Det där jaet i början kändes ärligast. Du Maria, det här är tydligen något som är riktigt viktigt för dig. Jag har faktiskt ett förslag. Du kan säga nej, du säger troligtvis nej, men jag vill i alla fall att du lyssnar tills jag pratat till punkt.”

När jag kom hem efter jobbet, kraftigt försenad, var jag uppspelt och glad Det fanns ljus i mörkret för Catta. För att fira, och säga litet förlåt, hade jag köpt muffins till mig och två burkar Sheba till mina två kissemissar. Direkt när jag kom innanför dörren kom de springande och strök sig kring mina ben medan jag ställde upp plastkassen med varor från ICA. Katter verkar kunna känna på sig när det är något speciellt på gång.
Första burken var serverad på ett fat och jag höll på att öppna den andra när mobilen ringde och jag tryckte in den mellan hakan och axeln när jag svarade. Det var Anna. Hon lät irriterad.
”Jag är besviken Maria. Väldigt besviken.”
”Oj då, det låter allvarligt.” tankarna snurrade. Det behövde ju inte vara mig hon var besviken på.
”Vi hade två regler. Inte sant? Inget hångel och inget sex. Allt annat var okej. Hade vi inte?”
”Jo”, jag serverade den andra burken på ett fat på golvet bredvid den första och klappade om katterna innan jag satte mig på en köksstol.
”Du bröt mot bägge reglerna. Förneka det inte. Det blir bara löjligt. Din clownflicka ringde upp mig och förklarade sin kärlek till dig för mig. Då framkom det mellan raderna att det var henne du åkte till istället för att åka hem. Och hade sex med. Jag kan inte låta bli att fundera på vad som gick snett där. Jag tyckte vi två hade det mysigt.”
”Det var inte tänkt att bli så.”
”Det bara blev så? Det där är tidernas sämsta ursäkt Maria.”
”Vad sa Catta?”
”Clownflickan? Har du gett henne mitt telefonnummer förresten?”
”Nej, jag har aldrig nämnt ditt namn. Du har sagt att ditt förhållande med mig inte skulle vara bra för affärerna om det blev känt.”
”Märkligt. Nåja. I alla fall ringde hon upp efter lunch idag och under nästan en timme bönade och bad hon om att jag skulle släppa dig. Hon hotade och hon grät och hon till och med skrek åt mig vid några tillfällen. Hon är inte riktigt frisk Maria. Håll dig borta från henne. Hon är en riktig kaninkokare.”
”Kaninkokare?”
”En gammal film... Skit samma. Hela den här otrohetsaffären ställer vårt förhållande på sin spets. Jag vill att du flyttar ner till Oxie till mig. Helst så fort som möjligt. Har du hoppat i säng med henne en gång så händer det säkert igen.”
”Men jag kan ju inte bara säga upp mig?”
”Klart du kan. Jag anställer dig i en av mina butiker under uppsägningstiden. Min gamla morbror är med i Rotary tillsammans med flera chefer på MAS, så du borde inte ha några problem att få jobb där längre fram.”
”Lägenheten?”
”Det är ju Stockholm. Hyr ut den i andra hand och tjäna en hacka varje månad.”
”Katterna?”
”Jag är ju allergisk. Där finns det bara en lösning. Jag kan betala för veterinärbesöket och kremeringen.”
Tyst ruskade jag på huvudet och kliade Truls bakom öronen när han kom fram och buffade sitt lilla huvud mot mitt underben. ”Anna, jag måste få tänka en stund.”
”Tänka på vad? Vad finns det egentligen att fundera över? Du vet väl vad som händer om du väljer bort mig? Ingen My Fair Lady på Metropolitan i höst. Ingen modevecka i Milano. Inga fler modekappor. Inga Jimmy Choo väskor eller designersmycken heller, och ingen kryssning i Karibien efter jul. Ingenting av allt det du är van vid. Jag känner dig Maria. Jag vet vad du vill ha.”
”Gör du verkligen det?”
Innan hon svarade klickade jag henne. Orörlig stirrade jag på telefonen medan tankarna och minnena snurrade runt i huvudet. Sedan tryckte jag på återuppringningssymbolen. Anna svarade genast.
”Anna? Vill du dansa med mig bland höstlöven i Humlegården?”
”Vilken fråga. Varför då? Blir man inte smutsig då?”
”Eller kyssa mig på akterdäcket på en Waxholmsbåt?”
”Vilka konstiga frågor. Det skulle jag väl kunna, om du vill. Vi kan åka ut i skärgården till sommaren. Den sägs vara vackrast då. Jag har för mig att det finns en riktigt fin restaurang i Vaxholm, men den är knappast öppen på vintern.”
”Eller åka kälke med mig när första snön faller i Observatorielunden?”
”Jag är nog litet för gammal för det. Varför håller du på så här?”
”För att... För att jag väljer bort dig Anna.”
”Vad … men? För clownflickan?” Hennes röst gick ner i tonläge och jag hörde hur hon drog åt sig andan. ”Du är inte riktigt riktig! Varför hon och inte jag?”
”För att du köper människor, Anna. För att du kan. Men pengar är allt du är, och pengar är allt du har. Så är det inte med Catta. Hon är inget annat än Catta. Hon försöker inte vara något annat heller. Hon bara är, och hon älskar mig.”
”Hon är inte riktigt klok.”
”Det är mycket möjligt. Men jag delar hellre ett liv med Catta som vill ha mig, hela mig, än en helg ibland med dig när du vill ha sex. Så … tyvärr.”
”Du väljer fel, Maria!” Rösten lät så högt i mobilen att jag var tvungen att hålla den en bit från örat. ”Du kommer att ångra dig när den grå vardagen kommer och du kokar ärtsoppa till middag. Då kommer du att ringa upp och be mig ta dig tillbaks. Har du tur kanske jag gör det. Eller så har du otur och blir fast med den där knäpptjejen.”
”Hej då Anna.”
Jag lade på och stängde av mobilen. Det kändes ledsamt samtidigt som det kändes befriande. Egentligen borde jag fira separationen tillsammans med Catta. Men med vad?
När jag öppnade kylskåpsdörren föll blicken på den mörkbruna flaskan Dom Perignon Anna hade köpt till vår ettårsdag men som vi aldrig öppnade, av olika anledningar. Den stoppade jag ner i den tomma matkassen på bordet. Efter en snabb klapp på katterna gick jag ut i höstnatten igen. De små stackarna skulle nog få spendera ännu en natt ensamma i lägenheten. I alla fall om det gick som jag ville.

Klockan hade hunnit bli åtta när jag återigen stod jag utanför Cattas dörr. Barnen var antagligen redan nattade så jag knackade på dörren istället för att ringa på klockan. Först en gång, sedan en till. Slutligen hördes ett svagt ”vem är det?” på andra sidan.
”Det är jag, kan du vara snäll och öppna dörren.”
”Är du arg på mig? Förlåt.”
Visst, jag var arg, men samtidigt också märkligt lättad. Catta hade öppnat ögonen på mig. Pengar är inte allt, men hon kunde gott få ha litet dåligt samvete en stund till, så jag knackade litet hårdare på dörren.
”Catta, öppna! Jag vägrar att diskutera ute i trapphuset.”
Först trodde jag inte att hon skulle öppna dörren för mig. Hon lät så stukad på rösten. Sedan rasslade till på insidan när säkerhetskedjan drogs undan. Med ett klick gled dörren upp och Catta stod med lätt sänkt huvud bakom dörren, klädd i en himmelsblå frottémorgonrock. Blöt i håret och med vattendroppar på den blottade halsen. Jag tog på mig min allra elakaste min, utan att skratta, och höjde pekfingret mot hennes ansikte för att peka surt med det. Reaktionen blev inte som förväntat. Istället gnällde hon till, tog ett steg baklänges, snubblade på mattkanten och föll ihop på knä som en hög på hallgolvet med armarna som ett skydd över huvudet medan hon kvävde fram ett ”nej, snälla, nej, nej”. Hela hennes kropp skakade och hon grät ohejdat när jag satte mig på huk bredvid henne och omfamnade henne. Mjukt kysste jag hennes blöta, snaggade hår.
”Förlåt Catta, jag glömde vad du gått igenom.” Hon svarade inte, men skakningarna lugnade sig. ”Jag tänkte inte slå dig, jag lovar. Jag ville bara skoja med dig. Jag är egentligen inte särskilt arg på dig. Litet sur för att du lade dig i mitt liv, men inte arg. Jag skulle aldrig kunna slå dig, fattar du det Catta... Aldrig.” Vi gungade i takt. Catta med sina armar runt mig i en krampaktig omfamning och jag med mina runt hennes axlar. Ansikte var begravt mellan mina bröst. Försiktigt kysste jag henne på hennes blottade nacke och en rysning i henne gjorde att huden knottrade sig. ”Om det inte är så att du vill bli piskad, då får jag så klart ställa upp”. Jag kysste hennes nacke igen och hörde henne fnittra. Så sträckte hon på sig så att våra blickar kunde mötas. Hennes ögon var rödkantade och blanka. Långsamt smekte hon mig över mitt trassliga, blonda hårsvall.
”Men Maria, piska? Du ljuger så dåligt. Jag känner dig nu. Du är alldeles för snäll. Du skulle aldrig kunna slå en tjej. Inte ens om hon bad om det.”
Våra läppar möttes, hennes duschvarma och mina kvällskalla. Tungspetsarna möttes och vi kysstes som om det var första gången jag kysste en tjej. Länge. Vi bara satt där på knä mittemot varandra, hårt omfamnade och lät tungorna gå på upptäcktsfärd. Lekfullt slingrande. Upp längs tänderna. Runt henne kula. Ner djupt in i munnen och ut, upp längs läpparna innan de begravde sig med varandra igen. Hon smakade sött av karameller och doftade som en nyduschad blomma och jag älskade varje sekund. Händerna smekte upp, längs hennes hårda kropp. Med fingertopparna gläntade jag allt mer på hennes morgonrock och blottade slutligen hennes vänster bröst. Vårtan stod styv. Vårtgården uppsvälld och knottrig. En flämtning avbröt kyssen när jag masserade hennes mjuka kulle till bröst och smekte över den yttersta spetsen med alla mina fingertoppar.
”Du, vänta”, hon tryckte isär oss. ”Jag bara älskar dina kyssar, men vi kan väl gå in. Hallgolvet verkar litet fel och jag börjar få ont i knäna.”
”Okej”, jag reste mig och hjälpte Catta upp på fötter. Hon brydde sig inte om att stänga morgonrocken. Mjukt gled jag in med en arm på varje sida om henne, innanför tyget, så att jag kunde känna hela hennes varma, nakna kropp förutom de svarta tangatrosorna, mot min samtidigt som jag kysste hennes hals, mjukt uppåt, sedan neråt, ner över tatueringen på bröstkorgen och sedan djupare ner tills jag tog hela vänstra bröstvårtan i min mun så att jag kunde leka med den avlånga, styva knoppen mellan tungspetsen och insidan på framtänderna. Det bultade mellan låren. Pulserade. Händerna darrade när jag smekte ner över hennes nakna, hårda, rumpa. En varm explosion spred sig från magens botten, ut till knäna som skakade, upp till hjärtat som pulserade allt snabbare, upp till kinderna som brann. Hela min kropp skrek efter Cattas.
”Åh Maria. Du behöver inte... Inte brösten.” Bestämt, men med flammande kinder, tryckte hon undan mig och drog ihop morgonrocken igen och knöt ihop skärpet.
”Jag älskar dina bröst.” Catta stannade upp i rörelsen. ”Jag älskar dig.” Orden bara ramlade ur mig utan att jag hann tänka. Hennes mun öppnades som om hon skulle säga något, sedan vände hon sig så att jag inte såg hennes ansikte. Kassen låg på golvet, Ur den plockade jag papperen jag haft med mig tillsammans med champagnen. Mjukt omfamnade jag henne bakifrån och vilade huvudet på hennes axlar. Hon torkade ögonen och stirrade ut i lägenheten.
”Jag vet inte vad jag skall säga Maria.”
”Vad vill du säga?”
”Att jag älskar dig också. Mycket mer än jag älskat någon annan. Men det känns så konstigt eftersom jag knappt känner dig. Men du är bara för snäll. Och ser så snäll ut. Jag menar … första gången när du tröstade mig tänkte jag att du måste var en skolfröken eller nåt för du ser så jättesnäll ut. Som en älva. Med din uppnäsa och glada leende känner man bara att du är den där man drömt om att träffa hela livet. Och så finns du här hos oss. Och säger att du älskar mig.” Hon tystnade. Rösten bar inte.
”Det är en sak till”, jag höll upp papperet jag hämtat ut från skattemyndigheten på hemvägen. ”Vi skall bli sambos.” Hennes kropp blev stel som en pinne. Långsamt bröt hon sig loss och greppade papperet med flyttningsanmälan där både hennes och mitt namn stod på min adress. Så vände hon sig mot mig och började gråta igen samtidigt som hon släppte papperet.
”Fan ta dig Maria. Jag gråter aldrig. Aldrig! Inte ens när de stod i ring på skolgården och slog mig grät jag. Eller när Alex tvingade sig på mig när jag inte ville samtidigt som han örfilade mig. Aldrig gråta. Det bestämde jag mig för för länge sedan. Då skulle de vinna. De andra. Och så träffar jag dig och bölar som en liten djävla unge varenda gång. Du måste tycka att jag är helt knäpp i huvudet.”
”Det gör inget.” Jag kramade henne och kände hur hon grät mot min högra axel.
”Fattar du”, snyftade hon fram, ”att jag ringt tamejfan överallt idag för att hitta en lägenhet. Men det här är Stockholm. Det finns ingenting. Inte nåt. Det gick så långt att jag gick runt i kvarteret på eftermiddan och kände på olika källardörrar för att se om vi kunde flytta ner i ett skyddsrum eller under en källartrappa någonstans.”
”Så, så.” jag smekte henne över huvudet och lät henne gråta klart. Det tog en stund, men när hon lugnat ner sig tog jag upp champagneflaskan ur kassen och ledde in henne till soffan i vardagsrummet medan jag gick in i köket och kikade efter glas.
”Jag har inga egna vinglas”, ropade Catta, ”och jag vill inte använda något som Helena äger om det skulle gå sönder. Det finns plastmuggar i skåpet över diskbänken.”
Jag tog två tunna, vita plastmuggar med mig och satte mig bredvid henne i lädersoffan, som jag antog var Helenas även den. Catta tog flaskan mellan sina händer och plirade på etiketten.
”Vad är det för vin? Men oj, 1956?” Kan man verkligen dricka så gammalt vin?”
”Det är Dom Perignon, champagne. Och det borde gå bra att dricka. Anna köpte den på auktion i Marseille. Bara för att den tillverkades samma år som hon föddes.”
”Äkta skumpa? Det har jag aldrig druckit tidigare.” Hennes rödgråtna ansikte sprack upp i ett leende. Med hjälp av en nagelfil från soffbordet framför oss skalade hon av blyhöljet över toppen och började vira upp trådarna som höll fast den svampformade korken. För sent insåg jag att korken var på väg upp, men det kom ingen kaskad av champagne utan det hörd bara ett plopp när korken nätt och jämt hoppade ur halsen. Catta hällde upp den honungsgula drycken i plastmuggarna. Sedan skålade vi och tog varsin klunk. Det var inte mycket kolsyra kvar, men smaken var ljuvlig. Frisk men samtidigt full av nyanser.
”Uäh, det var beskt” frustade Catta och sträckte sig mot en skål med sockerbitar som stod mitt på bordet, långt från nyfikna barnhänder. Med ett plask släppte hon i två bitar i muggen, något som fick det som var kvar av kolsyran att bubbla upp och försvinna. Hon hällde på mer av drycken och vi gjorde en kärleksskål med varandra genom att kroka armarna runt varandra och tömde sedan muggarna till botten.
”Du får det sista, jag håller mig nog till Diamant och litet sötare viner i framtiden.” sa Catta och ställde ner muggen. Med en axelryckning tittade jag på flaskan, det var en fjärdedel kvar och jag höjde flaskan till munnen och svepte det i ett drag. Champagnen kittlade i halsen och jag tänkte att det var ett litet syndfullt sätt att hantera så gammalt vin. Men vi hade något att fira och det var det viktigaste, inte hur vi firade det.
”Det är en sak till jag vill berätta...” började jag men Catta stoppade mig genom att lägga ett pekfinger på min mun.
”Du får inte säga något mer nu. Du kan inte vara snällare och jag vill inte börja gråta igen. Nu är det min tur.” Med ett mjukt, men ändå bestämt, tryck pressade hon ner mig i soffan så att jag hamnade på rygg med huvudet på det låga armstödet. Soffans läder kylde min rygg, där inte min kropp redan värmt upp det, genom den tunna T-shirten.
”Vad tänker du göra med mig?” Jag smekte hennes kind när hon ställde sig med varsitt knä jämte mina höfter och smekte in med händerna under tröjlinningen.
”Bara blunda och njut Maria.”
”Varför?”
”För att jag vill se dig få orgasm.” Jag böjde på ryggen så att Catta kunde komma åt att knäppa upp Bh:n.
”Men lägg av. Jag är väl inte nån sorts cirkusdjur som gör konster heller?”
”Nej, Maria. Du är bara underbar. Vacker. Min älva. Och jag njuter så mycket själv när jag ser vad jag gör med dig.”
Jag visste inte vad jag skulle svara men sträckte villigt upp armarna över huvudet när Catta drog av mig både Bh och tröja i ett enda drag. Med fumliga fingrar knöt jag upp hennes skärp igen så att morgonrocken delade sig och magrutorna syntes tillsammans med navelsmycket i öppningen.
”Det måste vara rättvist fattar du väl.” Jag log mot henne och hon mötte mina läppar med en viskning.
”Kyss mig, så där, du vet. Mjukt, men hungrigt. Som bara du kysser.”
Och vi lade oss hopslingrade, mina nakna bröst mot hennes. Mina styvnade bröstvårtor mot hennes stora vårtgårdar. Mina hungriga läppar mot hennes. Och vi kysstes länge, mjukt och utan brådska. Mina händer gled upp och ner för hennes rygg och kramade ryggmusklerna. Sedan ner över skinkorna, hennes fasta, stora skinkor, och in under tangatrosans kant, men då sköt hon rygg så jag gled undan. Jag släppte hennes mun, kysste henne i örat och viskade:
”Hur är Röda havet?”
”Torrlagt, tror jag, men det är din tur nu.”
Med mjuka händer masserade hon mina bröst, ut på bröstvårtorna som hon kramade omväxlande hårt och fjäderlätt. Kåtheten kom tillbaka. Värmen spred sig ur magen. Låren särades mer eller mindre medvetet. Ögonen knep jag ihop och lät mig dras med på hennes utforskande, prövande kyssar neråt längs min hals där hjärtslagen pumpade mot hennes nyfikna tungspets. Sedan gled hon neråt, ner över mitt vänstra bröst. Hon fyllde bägge sina händer med det så att bröstvårtan stack upp mellan fingrarna, för att sedan begrava den i sin våta mun. En stöt av njutning spreds genom min kropp från bröstet ner till min fitta som jag kände hur det ryckte i och jag var tvungen att bita ihop för att inte släppa ifrån mig några ljud. Barnen, jag fick inte väcka barnen. Min kropp skrek efter mer och jag pressade Cattas huvud till det andra bröstet, som hon villigt sög in så mycket hon kunde av medan hon fortsatte att massera det första bröstet. Njutningen var intensiv. Jag måste ha gjort någonting, för Catta slutade upp med ett: ”sch, väck inte ungarna”, för att sedan fortsätta att kyssa mig allt längre ner över magen, utan att sluta massera mina bröst som hon kramade hårt medan hon masserade bröstvårtorna mellan fingrarna. Tungspetsen gled våt och retsam längs jeanslinningen och jag knäppte villigt upp både knapp och gylf. Tillsammans drog vi av mig dem tillsammans med strumporna och jag låg helt naken framför hennes hungriga blickar.
”Fy faaan Maria”, flämtade hon fram medan hon smekte min kropp. Från brösten, ner till mitt rakade venusberg med bara en tunn blond rand av trimmat hår, ut på höfterna och upp på brösten igen innan hon åter kysste mig. Läpparna lekte med varandra, en salivsträng hängde mellan oss som Catta viftade undan innan hon rätade ut ryggen och lät fingertopparna smeka mig neråt, över brösten, över magen och ner mellan mina ben. ”Fy faaan vad du är vacker”, fortsatte hon samtidigt som hon särade på blygdläpparna med tummarna. Jag flämtade och bet mig i underläppen. Så smekte hon över min styva clitta med vänster tumme samtidigt som hon tryckte in ett finger i mitt blöta inre och jag skrek till.
”Sch, tyst.”
”Det är inte så lätt”, flämtade jag tillbaka.
”Det finns en pläd på golvet bakom dig. Kommer ungarna ut får vi dra den över oss. Så kan du skrika hur mycket du vill.”
Med det körde hon åter in först långfingret, sedan ringfingret också in i mig och jag blundade och kved. Jag märkte inte att hon kröp ner mellan mina väntande lår innan jag kände clittan sugas in i hennes hungriga mun och tungspetsen rotera på den yttersta delen. Sedan rörde hon tungan neråt så att pärlan i tungan gneds mot clitttans topp medan tungspetsen gled ner, in mellan mina uppsvällda blygdläppar. Jag trodde jag skulle explodera. Samtidigt som mina höfter roterade av sig själv grabbade jag tag i hennes bakhuvud och tryckte henne hårt mot min öppning. Fingrarna masserade mitt inre i en allt snabbare takt, Njutningen stegrades. Fittan pulserad runt hennes fingrar. När hon reste upp huvudet försvann trycket och höfterna gled uppåt så jag stod i brygga. Det var precis på gränsen och jag gnydde fram ett besviket ”nej” när hennes fingrar på andra handen plötsligt bytte plats med tungan och masserade min clittta samtidigt som fingertopparna inuti mig masserade fittväggarnas framsida medan de stötte djupt in i mig. Catta ställde sig med ett knä mellan mina lår så att hon kunde knipa om sina egna lår kring mitt vänstra varje gång jag höjde på höfterna och det som först känts strävt blev snabbt blött och lent mot lårets hud och Catta flämtade i takt med att våra kroppar möttes. Det blev för mycket. Ryggen krökte sig på mig. Händerna greppade kanten på soffkudden och jag juckade intensivt mot Cattas händer och lår samtidigt som orgasmen rullade över mig. Inte lika intensivt som förra gången, men så våldsamt att jag föll ihop, svettig och utmattad som en säck på soffan efteråt. Hade jag skrikit? Jag var osäker men kände hur Catta lade ett finger över mina läppar och satt blickstilla på knä med mitt lår fortfarande fasthållet mellan sina medan hon lyssnade inåt lägenheten. Så slappande hon av och log mot mig.
”Vet du att det inte finns nånting i hela världen som är så vackert som att se när det går för dig?”
Jag log tillbaka och drog henne över mig och kysste henne. När jag började krångla av henne morgonrocken stoppade hon upp och höll tillbaka mina händer.
”Nä du, inte brösten.”
”Joho du”, svarade jag och flinade. Hon höll ihop plagget med vänster hand men jag ryckte till och fick ner det till midjan, ärmarna ner till armbågarna. Hon började säga någonting när jag välte över henne på sidan, sedan på rygg under mig. Hon var helt utelämnad. Morgonrocken höll fast hennes armar längs sidorna och hon kunde inte komma loss.
”Snälla, sluta. Du vill inte.” Hon försökte rycka på axlarna och få upp morgonrocken på det viset, men det misslyckades.
”Låt mig avgöra vad jag vill och inte vill.”
Med det sänkte jag munnen över högra bröstet, drog in så mycket jag kunde av det i munnen och slickade hårt på den uppstickande vårtan medan jag bet lätt med munnen.
”Åh herregud”, mumlade hon och kved sedan ändå mer när jag började massera vänster bröst samtidigt. Mitt lår var fortfarande mellan hennes och jag kände hur hon juckade mot mig. Genom att spänna musklerna i låret varje gång jag mötte hennes blöta juckanden stegrade jag hennes njutning, tills jag märkte hur hon började bli röd om öronen och kinderna. Först då drog jag av henne de små trosorna och vek isär hennes lår så mycket det bara gick. En liten tofs av svart hår satt kvar ovanför en röd, vidöppen fitta med blänkande blygdläppar som verkade röra sig i takt med hur Catta krampade med höfterna. Med ett stadigt grepp i knävecken höll jag isär hennes ben och djupdök i fittan. De tre ringarna i vänstra blygdläppen rev kanten på tungan men det gjorde inget, jag fortsatte att slicka in i hennes inre, nyduschat med en smak av tvål men också något annat, Catta. Hav och jord som blandades i en salt dans på tungan.
”Fan, fan fan! Det går. Herregud, det går. Fortsätt så!” Cattas höfter roterade oavbrutet mot mitt ansikte och jag försökte hålla kvar clittan i munnen eller ha tungan begravd mellan blygdläpparna samtidigt. Mitt ansikte täcktes av hennes könssafter och det sved i ögonen. Catta kunde inte göra något med armarna, men jag såg hur fingrarna grävde ner sig mellan soffkuddarna. Svett rann över hennes nakna kropp och samlades i naveln. Magmusklerna flexade och åkte in så att magen blev en grop, sedan ut så att de bildade en perfekt sexpack som slutade i en grop på varje sida ner mot fittan. Med ett halvkvävt grymtande och sedan ett lågt skrik böjde hon ryggen i en båge. Hennes benmuskler var för starka och jag lyckades inte hålla emot när hon saxade låren runt mitt huvud. Hela min värld blev Cattas fitta för några sekunder, innan hon slappnade av och släppte taget.
Utan större ansträngning krängde jag av henne morgonrocken och vi låg helt nakna, helt stilla bredvid varandra länge och bara njöt av varandras närvaro innan jag drog pläden från golvet över oss och höll om henne medan jag kysste henne lätt på kinden och strök mina händer över hennes kropp, över hennes nakna bröst, överallt. Hon gjorde inget för att stoppa mig. Så flinade hon till:
”Åh herregud. Nu kan det tamejfan inte bli bättre.”
”Det kanske det kan?”
Hon vände sig mot mig med rynkad panna. ”Vad menar du?”
”Det jag inte hann säga tidigare. Du förstår, det gäller dina barn...

Domarens raspande med pennan upphör och han tittar upp mot klockan ovanför ingången.
”Klockan är kvart över elva. Jag skulle nog säga att tiden är ute, fröken Andersson. Vi får börja utan ert juridiska ombud.”
Meningen är knappt avslutad när dörren till rättegångssalen öppnas och en äldre herre kommer in med en svart portfölj i näven. Domaren tittar upp, tittar ner, och sedan upp igen när hela ansiktet klyvs av ett leende.
”Men vad i hela friden. Schewerin? Lever du än?” Med tre snabba steg är han framme vid den gamle och pumpar hans hand upp och ner. ”Herregud. Det var inte igår. Jag har ofta tänkt på att kontakta dig men, ja, du vet hur livet blir.” Så vänder han sig mot de tre nämndemännen som ser lika gamla ut som Schewerin. ”Det här är är Carl-Erik Schewerin. Den som lärde mig allt som är värt att veta om juridik när jag läste till jurist på sjuttiotalet. Men … hur hamnade du här?”
Schewerin ler glatt mot både domaren och nämndemännen. ”Ja du Clas. Det var helt enkelt så att min väninna här behövde litet hjälp och jag tänkte att det kunde vara roligt att bevista en rättegångssal en sista gång. Orsaken till att jag är sen är för att jag satt på biblioteket och uppdaterade mig på olika relevanta förändringar som skett sedan min aktiva tid. Jag får be så mycket om ursäkt för det” Han drar ut sin stol och sätter sig med ett belåtet leende och börjar plocka upp papper ur sin portfölj medan domaren återvänder till sin plats. Nämndemännen och domaren viskar glatt med varandra. Max advokat på andra sidan salen ser desto mindre glad ut där han stirrar ner i sina papper. En svettdroppe rinner ner längs tinningen.
”Nåväl”, börjar Schewerin och öppnar pappersbunten. ”Jag antar att ni redan hunnit gå igenom vad målet gäller. Då skulle jag vilja göra er uppmärksamma på en hel del felaktigheter och konstigheter som jag hittat i kärandens handlingar. Om rättens medlemmar kan börja med att titta på sida två. Där har kärandens advokat gjort ett kardinalfel där han hänvisar till ett lagrum som blev obsolet redan 1997. Det står under tredje stycket...”
Schewerin fortsätter sin genomgång och jag tittar på Max under tiden. Hans haka hänger ner. Munnen är formad som ett stort O och han tittar omväxlande på Schewerin och omväxlande på sin egen advokat, som bläddrar febrilt i sina anteckningar. Stackars Max har fortfarande inte förstått att vi håller på att smula sönder hans mål och krossa honom totalt.
Jag försöker dölja ett elakt leende. Jag försöker verkligen. Men det går bara inte.

© maria_e_andersson@hotmail.com



Kommentarer

lill-sill 23 Mars 2017, 23:19

Än en gång har du skrivit du mästerverk! Om jag ska vara petig så var novellen lite för lång för att min kåtdimmiga hjärna ska orka med, men å andra sidan så gav du en chansen att arbeta upp sig till flera klimax. Väldigt realistisk, både erotisk och vardaglig med en fin sensmoral. Du sätter ribban högt. Mycket här är skräp i jämförelse med vad du skriver. Fortsätt!

KarlPedal 10 Oktober 2016, 15:16

Som alltid, ett mästerverk. Lång, trovärdig, bra inramning, varm humor, varm livsglädje, en vacker twist på slutet. Särskilt gillar jag att du är noga med ramhandlingen, det gör de erotiska scenerna naturliga och en väsentlig del av helheten.

saramilf 5 September 2016, 18:33

Gud så bra du skriver! Så spännande och så upphetsande


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright