Skuggor av ett 50-tal
Författare: melancholius Datum: 2015-08-05 18:17:31
Kategori: Age play och Första gången
Läst:
36 966 gånger
Betyg: 4.5 (16 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
En glad och hädanefter något bättre sommar, tillönskas er alla, kära Sexnovellare i alla åldrar, former och färger!
Res med mig tillbaka till en relativt svår men samtidigt också bekymmersfri och svunnen tid, för sextiofyra år sedan närmare bestämt. Jag minns den som igår, trots att jag då inte var påtänkt ens en gång.
- - - - - -
Skuggor av ett 50-tal
- Nedrans! De e förkylt. Bylingen!!
- Vi pyser!!
Jag tog spjärn så gott det gick mot det lösa gruset under dojorna å lubbade med en dammande rivstart rakt västerut, förbi kåkverkstäderna i gropen, precis bredvid den plats där det kantiga Skattepalatset skulle stå färdigt i grå byråkratisk prakt om några år. Satte av från vårt misslyckade bryt hos Urmakar'n i riktning Rosenlund, för allt vad jag var värd. Min kumpan hack i häl. Den stundande Julimorgonen hade obekymrat börjat gry ovanför oss, men det gav vi blanka faan i.
- - - - - - -
Det var min polare Frallan och jag. Frallan Bengtsson. Sommar'n -51, på ett nedgånget Södermalm. Överallt flagnande färg, sprickor i trottoarer, rutor och fasader. Stockholm hade egentligen aldrig drabbats av de stora krigen på hemmaplan, men nog såg det ut som om något slags krig farit fram alltid. Vi grabbar ägde gatan, i vilket fall tyckte vi det.
Han var 2 år äldre och vassare i allt, egentligen, Frallan. Meka, hoja, snatta, dansa... och hade dom fränaste paltorna på hela ön. Lång å gänglig, blonda lockar strängt tyglade med fyllig Brylcreem. Men, just vad gäller löpningen så hade jag en liten fördel. Adrenalinet gjorde onekligen sitt till också, pumpade hårt i venerna. Man hörde snutdroskan närma sig olycksbådande kvickt borta från Götgatan.
Hostande och krämtande rasade jag ihop utanför Skrot-Barres källaringång på Siargatan, var nära att spy rakt ut av allt damm och blodsmak i käften. Det bankade som ett hamsterhjärta i bröstkorgen när som Frallan efter nån minut också kom sladdande och föll ned i en ynklig hög, precis som jag. Vi asgarvade och kraxade, omvartannat.
- - - - -
Skrot-Barre var som en slags styvfarsa för oss, vi grabbar som inte hade nåra egna farsor. Och precis som med riktiga dylika var vi lite skraja för honom. En lynnig jävel, rätt så neralkad och oftast grinig. Men ibland generös och uppmuntrande när det gällde att köpa grejor som vi "kommit över". Han hade hela källar'n och ett par skjul fulla med skrot, alla pinaler till salu, men mer kvalificerat häleri var den huvudsakliga sysslan. Så bodde han i ett litet rum, längst in i källarplanet, "Grottan" kallades det. Där hade han alla sina finaste pjäser och praktverk, sin skattkista, vilken ingen egentligen hade sett.
Barres flickvän Nettan var en riktig lejonhona. Fyllig i barmen och välsvarvade spiror. Fräck i käften därtill. Vi beundrade henne, ja, avgudade henne, sanslöst välbehållen sina 50 bast å nåra till trots. Om jag fått ett öre för varje gång jag tajjat med henne på näthinnan, hade jag varit en tvättäkta krösus nu. Rätt opp och ner.
Abbe i 62:an hade sett 'na vid Årstaviken en vårmorgon, i fullaste prakt, utan en tråd på kroppen när hon steppade rakt ut i drickat för ett dopp. Efter den lilla episoden blev grabben nästan religiös. Han blev mycket riktigt också vår "överstepräst" och gudstjänstförrättare oppe på den mörka torkvinden i min kåk, under högtidsstunder i ordets allra rättaste bemärkelse. Berättade detaljerat och högtravande om hennes våta pattar, riktiga "prakt-juver" och ståtliga bak. Den rikligt tilltagna busken och de skymtande fylliga fittläpparna i densamma. Fem grabbar utspridda i hörnorna satt och runkade frenetiskt till Abbes frikostiga och detaljerade utläggningar. Doften av murket trä, nytvättade lakan och pojksperma skall för alltid vara inpräntad i mitt minne.
- - - - - -
Men nu var goda råd dyra. Vi visste gott å väl att snuten inte skulle ge sig i första taget. Vi plirade ängsligt på varann och gick med ostadiga steg nedför den lilla betongtrappan. Att störa Skrot-Barres skönhetssömn kunde innebära akuta problem av långt farligare karaktär än de som lagens väktare kunde ställa till med. Eller, mycket värre än så till och med, om han skulle befinna sig mitt i en herdestund med den fagra Nettan. Och till råga på allt hade vi ju inte en enda pryl med oss, som han kunde kränga vidare sen.
Med tre tvekande "tock-tock- ... tock" mot plåtdörren påannonserade i vilket fall Frallans darrande knogar nu vår ankomst. Vi höll andan. Svaga ljud hördes inifrån källarkyffet. Släpande steg... Det mekaniska ljudet av ett kärvt låsvred i trög rörelse... Fick en panikartad reflex att ta till flykten igen, men kroppen hade inte fixat det efter rushen nyss, så jag blev kvar.
Hjärtat slog volter när en ljushyllt och blond gestalt uppenbarade sig i dörrspringan. Nettan!
- Näämen, har man sett, det är ju grabbarna från östersidan. Men, ni ser ju för sorgliga ut!! Har ni åkt på däng?! Kom in så länge, så får vi höra vad som hänt.
Den normalt sett så råbarkade Nettan visar helt plötsligt en moderlig och varm sida. Man kan ju inget annat göra än att lyda och hänga på i ett sånt läge.
Vi sätter oss vid det skrangliga runda träbordet i det största av källarens rum, mellan höga trähyllor, fullproppade med skräp och doningar. Mest skräp. Där har vi suttit otaliga gånger förut, och förevisat diverse gods för butiksinnehavar'n. Köpslagit och förhandlat, bara för att slutligen alltid acceptera Barres enda bud. Både Frallan och ja sneglar nervöst bort mot den dörr som leder direkt in till Grottan. Nettan, som hämtat varsitt glas Lemonad åt oss alla tre, ser farhågorna i våra blickar.
- Haha, grabbar, ... det ser ut som om ni väntade på att Hin Håle själv skulle tassa fram där borta. Ta're Piano va! Barre e på en viktig affärsresa, till Kristinehamn. Kommer tillbaka först på fredag. Berätta nu istället för tant Anette vad som hänt!
- - - - -
Det tar en kvart innan stresshormonerna hunnit rinna av helt. Att berätta om vårt planerade inbrott i uraffären uppe på Götgatan känns inte alls som en god idé. Vi improviserar gemensamt ihop en liten vals om förväxling istället, om riktiga skurkar som polismännen misstog oss för. Kors i taket, om hon inte tycks köpa tugget! Den svala Lemonaden vet precis var den tar, friskar opp och vederkvickar, syrlig å söt å go. Men, varje gång som Nettan tittar på mig så blir jag het om kinderna. Hon har bara ett nattlinne och en morgonrock på sig. Rocken är tunn och glipar ordentligt, nattlinnet ännu tunnare och i silkigt material. Förmodligen är det mycket dyra plagg, sånt som morsan å syrran bara kan drömma om. Kanske från Åhlén och Holm, eller NK rent av! Man anar de berömda brösten som Abbe lämnat sitt lika berömda vittnesmål om, så många gånger. De häver sig med hennes andning, bröstvårtorna avtecknar sig tydligt genom det följsamma materialet. Frallans blickar har jag ingen koll på, men det finns inte på kartan att han skulle kunna se något annat nu heller.
Det har nog börjar ljusna på allvar därute nu, men här nere slipper inget dagsljus in inte. Precis som Barre å liknande Fula fiskar vill ha't i tillvaron. Ett par svaga glödlampor och ett stearinljus är de enda ljuskällorna. Det är svalt och skönt, doftar lite svagt av fukt och mögel.
- Hur går det med flickor, då? Stiliga unga karlar som ni måste ju bli jagade av jäntor hela dagarna!!
Nettan skrattar gott och granskar oss intresserat med sina stora grönblå ögon. Särskilt Frallan blir skärskådad. Jag har ju aldrig varit i närheten av att få knulla, men har fått pussa Gertrud på granngården ett par gånger, även om vi var små kottar då. Vad Frallan har hittat på i sin da'r vet jag inte exakt, han är inte vare sig den pratsamma eller skrytsamma typen. Men, mer avancerad än jag måste han bara vara! Gammal hederlig logik alltså...
- Vill ni kvarta här då, killar?
frågar Nettan kavat.
- Ni kan ju'nte ut å ränna ikring med snutjävlarna på helspänn bak närmsta gathörn.
Det har hon givet helt rätt i! Snappar upp en blick från Frallan, i ögonvrån. Skräckslagen och euforisk, på en å samma gång. Själv får jag bånge, bara av tanken på att få slagga under samma tak som detta frodiga fruntimmer. Å med Skrot-handlar'n på annan ort. Rena julafton, mitt i Sommar'n!
- Ni får hänga me' in hit. Det finns bara en koj i logementet, men den e rymlig!
Med fjärilar i magen kliver vi efter Kvinnan me stort K, över tröskeln till den förbjudna zonen, längst in. In i Grottans mörker.
Men, särskilt mörkt är det inte där, visar det sig. Två högt placerade källarfönster bjuder in det bleka gryningsljuset från gården. Nettan kränger ledigt av sig morgonrocken å langar opp den på en stor mörk trämöbel. Så vräker hon ner sig i mitten av den stora dubbelslafen, som upptar minst halva rummet. Klappar uppfordrande med händerna i bolstret, på var sida om sin mulliga hydda.
Inte är vi sena, att blint lyda den vinken! Morsan kommer att slå ihjäl mej imorr'n, men det är det ju värt, utan vidare diskussion. Vad som skulle hända utifall att Barre kom in vågar man inte ens tänka på. Kuken spänner i brallorna så att det knakar, i både tyg å vävnader. Nettan önskar oss gonatt, å så får vi varsin blöt puss på kinden. Andedräkten sticker i ögona, hon hade visst spetsat opp sin Lemonad med starkvaror!
- - - - - -
Ligger kapprak å stel på Nettans högra sida. Lyssnar uppmärksamt på ljuden i huset, sus i rör och knarr från golv. Ett fördömt kattkräk som jamar ynkligt ute på går'n. Vågar inte röra den minsta fena. Jag vill inget annat än å ta lite på'na å tajja, men modet har upphört att existera. Kanske om hon dyker ned i djupsömn, att man kan ge sej på en liten framstöt?! Vågar inte ens vrida huvet åt hennes håll. Betraktar sprickor och gropar i det slarvigt putsade innertaket, med frustrerad frenesi. Svetten forsar fram på ryggen. Men, så hör jag min ljuva sänggrannes andning stegra sig. Inte faan låter det som hon trynar i alla fall. Mjuka å feminina stön.
Vrider ögona halvt ur led i sina hålor, å vad får ja se? ... en hand som kommer trevande över det generösa kvinnohullet, från andra sidan.
Frallan,... den fräcke Fan!!
När chocken lagt sig finner jag inte precis det kurage jag behöver, men tydligen gör humrarna det, för dom har redan på egen hand gett sig av mot det mjuka och heta där breve.
Jag blir med ens så jävla kåt att jag gnäller, som en misshandlad byracka. Först blir det bara några trevande strykningar, försiktigt å fegt, men snart får man opp ångan å härjar hämningslöst runt över pattar å lår. Möts inte av några som helst klagomål. Passar mig dock noga för att "krocka" med Frallans nävar, men Nettans lekamen är verkligen stor nog och bjuder gott om lekutrymme för oss båda. Aldrig i mina vildaste fantasier hade jag trott att man kunde drabbas av ett liknande kåtslag, som det jag här befinner mig i.
Naturligtvis är min något äldre polare först med att avancera in mellan låren också. Frallan erövraren! Fitteskapadernas Kublai Khan!! Nedrigt att man ska vara född till infanterist.
Så, för första gången denna välsignade högsommarmorron tar Nettan ett eget och så smått efebofilt initiativ. Ståendes på alla fyra avlägsnar hon min ståtlige polares brallor och hugger in på hans raknade lem, med samma aptit och glupskhet som man kunnat förvänta av ett fruntimmer med sådan storslagen figur. Smaskande och slaskande ljud genomfar sängkammarn, ackompanjerade av märkliga läten från en tonårsstrupe i extas.
Självfallet blir man lite sotis, att så uppenbart vara förpassad till andrasorteringen. Men denna sorgliga position skall snart visa sig vara en gyll'ne möjlighet. Diskret ålar jag ned mot fotändan och den putande ändalykten.
Känner den redan välfyllda spermareservoaren expandera hastigt i mellangärdet, när Anettes röv och mutta invaderar mitt synfält och hela uppmärksamhet. Det luktar syrligt och moget. En säregen doft som hädanefter skall vara min favorit bland favoriter. Först fittpremiär, sen kan vi ta kräftorna i lugn och ro ...
Låter den skälvande högernäven sjunka ned mot de såsiga vecken, mitt framför trynet på mej. Jag fattar knappt var denna jättelika murva börjar och slutar i dunklet, dyngsur av Nettan-saft. Det är som om ljumma skogssniglar slingrar sig mellan fingrarna. Till slut hittar jag in i självaste fitthålan, vilken också tycks enorm, men den mogna kvinnans puls känns ändå tydligt genom väggar och slemhinnor. Efter ett par halvhjärtade försök att få mitt tafatta pillande att upphöra ger hon upp och låter mig hållas. Generositeten hos Barres tjej känner inga gränser.
Så, hux flux, blir det ett snöpligt scenbyte. Precis som jag i djupaste hänförelse börjat utforska den spänstiga kraftfullheten i Nettans analrosett.
Frallan ska få knulla.
- Äldst går först, vet du..
säger hon, med spår av medlidande i röst och blick. Detta spektakel vill jag inte bevittna, men kan trots uppammande av all viljestyrka inte för mitt liv förmå mig att lämna rummet. Eller ens dubbelslafen, för den delen. För första (dock definitivt ej sista) gången slickar svartsjukans mörka lågor begärligt mitt arma tonårshjärta. Fan vicket taskigt läge, alltså.
Frallans kuk är inte stor, men rätt lång, där den spretar ut rakt från skrevet. Blonda pubislockar runt ikring. Förförerskan lägger sig mjukt tillrätta och öppnar brett sina hullstinna lår, exponerar sitt hål genom att ytterligare sära på alla veck och flikar med sina fingrar. Intrycket påminner i det svaga ljuset om ett glänsande kärr, eller ett litet träsk, omgärdat av frodig växtlighet. Med vana och ömsinta händer leder honan sedan in hans lilla lilafärgade ollon rakt in i sig.
Frallans bleka röv börjar gå med ett hiskligt tempo, som en kanin, där han plöjer in och ut ur den mustiga ljuvligheten. Nettan jämrar sig matt och klämmer hårt om sina egna bröstvårtor. Som väl är hindrar den ovan nämnda oförmågan till rörelse min hand från att börja dra i ballen. Då hade det varit klart på ett kick.
Det tar några minuter bara, så stelnar min satans ohängda lyckost till polare av i det frenetiska juckandet, ett dovt stön väller fram. Med skräckblandad förtjusning ser jag hur kukroten rycker i rytmiska spasmer in i fittvärmen.
- Öh, fan... asså...
säger han, och lämnar sängen, rummet och byggnaden i nämnd ordning, efter att nästan ha dragit på sig kläderna först. Ett mumlande "tack" kan möjligtvis urskiljas, när han snubblar iväg och ut i morgondaggen.
- - - - -
Anette Matilda Dagmar Crona är hennes fullständiga namn. Vad Skrot-Barre heter egentligen, ja, det vet nog ingen. Kanske inte ens han själv. Och vad han heller inte vet är att hans tidigare så trogna och älskade Nettan nu ligger mitt i hans heligaste domäner, i deras gemensamma säng. Nyknullad och Frallans ungdomliga säd klibbandes i och över hela det uppsvällda skötet.
Hon leker förstrött med sina vänstra fingertoppar i geggan... och tittar frågande på mig med stora ögon.
- Vill du också bli en man, nu då? Eller va?! Oavsett vad du väljer så stannar detta mellan oss två, ... heders...
Lika orörlig som jag varit nyss, ja, lika bestämt rör jag mig nu automatiskt i riktning mot den vidgade benklykan. Halsen snörps ihop av äckel och diabolisk kåthet.
Den intensiva lukten av sperma och pikant fittsyra blandas på det mest häpnadsväckande vis och dansar, ... nä, tränger sig in i näsgångarna.
- Vänta lite,.. grabben
säger hon med kvävd och hes röst. Krystar lite med sina kärleksmuskler och häver ur sig ett par slemmiga vågor av Frallans rikliga sprut. Smetar ut det på insidan av låren. I samma ögonblick faller de första direkta strålarna från morgonsolen in genom det ena lilla fönstret ovanför oss, och rakt ned på den vitsaggiga muffen. Som om det va' nån slags jävla spotlight! Rysningar genomfar min kotpelare med omnejd.
Ursinnet väller upp i mig. Jag rammar den nästintill motståndslösa öppningen med min manliga stolthet, (nästan) som om jag aldrig gjort något annat. Nettan ser lika överrumplad ut som hon nog faktiskt blir av min aggressiva entusiasm. Stötarna blir hårdare och hårdare. Våldsamma och hätska. Plaskande ljud uppstår när min pung piskar emot Nettans drypande skinkor och mellangård.
Sega trådar av Frallans utpressade och utrinnande spermarester bildas mellan min och hennes hud. Dras ut och trycks ihop igen. Ljud som om man hade gyttja i kängorna och klafsade runt, i marschtakt.
Ett ynka gnällande från min tillfälliga älskarinna tippar mig slutligen över kanten. Det svider, bränner, kittlar å pirrar i pungen och ballen när det går för mig. Explosionsartat. En projektilsats.
- Din lilla kåt-lymmel
grymtar Nettan med barytonröst.
- Jag tog er i rätt ordning, kan man i vicket fall lugnt konstatera...
Allt är vått. Könssafter från tre personer, utgjutna med gemensamma ansträngningar och stora mängder mod. När jag sakta drar ut min slaka kuk så känner jag inte ens när jag är helt ur henne. Allt känns uttömt och liksom avdomnat.
- Jaha du, grabben. Då har du gjort det också.
Så flinar hon brett,
- ... och så får vi se vem av er två som blir farsa nu'rå.
- - - - -
Den sista meningen, tillsammans med den intensiva knulldoften i näsborrarna följer med mig hela vägen hem, på Södergator som så sakteliga börjat vakna till liv. En liten snabbrunk hinner jag med, hemma på vinden, innan jag går ner till morsan och får nyllet slaget sönder och samman.
Ingenting känns sig likt. Allting tycks ha blivit annorlunda.
//Melancholius
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Jag tackar alla kommentatorer för vänliga tillrop, de är mycket uppskattade! Dock saknar jag här kommentarer från de läsare som nu valt att ge lägsta tänkbara betyg. I vanlig ordning får man här flera 5:or och just 1:or för samma text. Helt klart att föredra framför en räcka ljumma 3:or, definitivt alltså. Ytterligheter tyder på att man slår an strängar, på gott och på ont.
Men, man undrar stillsamt över en motivering till detta, när det gäller den lägre delen av skalan. Jag dömer ingen, och smaken är olika. Man får betygsätta efter smak eller humör, precis som man vill, men det vore som sagt intressant att få veta hur man resonerat.
Hälsar,
//Den melankoliske
Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: Du skriver fantastiskt bra!
Tack för denna mycket flotta och smickrande kommentar, Bendoverman. Bättre kunde man knappast önska. Men, det faktum att man är född på 70-talet går inte att förneka. Finns det någon härinne på sexnovell.se som verkligen var med då det begav sig? Ja, i så fall vore det toppen att få ett "litterärt mothugg". Visa var, och kanske framförallt hur, ett 50-talsskåp ska stå!
//M
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Mustigt och rikt språk som tar berättelsen framåt i skönt tempo. Känns genuint, burleskt och mycket upphetsande. Ja, exakt, Stieg Trenter möter Fib Aktuellt, nåt åt det hållet. Din skrivstil och berättarförmåga står utöver det mesta jag läst här!