Fabian. Del 1.

Författare: lorden Datum: 2015-07-10 18:06:48

E-post: lordensbox@gmail.com

Kategori: Heterosex och Kinky

Läst: 21 530 gånger

Betyg: 3.9 (19 röster) 10 medlemmar har denna novell som favorit



© Lorden all rights reserved

Äpplen faller inte långt ifrån trädet. Utpressning kan vara ett starkt vapen, i alla fall om de som bli utpressade verkligen har något att förlora. Två kvinnor, med helt olika bakgrund faller offer för en hänsynslös utpressare som verkligen har förmågan att hitta och utnyttja de svaga sidorna hos sina offer för att få som han vill.

Trevlig läsning, hoppas jag.

Fabian. Del 1.

Julias fingrar var alldeles blöta där hon satt med handen mellan sina särade ben och smekte sig själv på hotellrummet, samtidigt som hon läste de gillande kommentarerna på sina bilder hon hade lagt ut på sig själv på kontaktsidan.
Hennes ansikte syntes inte på någon av bilderna, det ville hon inte, men det verkade inte spela någon roll. Hennes nakna kropp i olika poser var tydligen tillräckligt för att väcka männens lust, trots att hon hade passerat 45, och nu närmade sig 50 med stormsteg.
Julia skämdes inte för sin kropp, tvärtom. De gillande kommentarerna och skamliga förslagen fick henne att känna sig åtråvärd och behövd. Enda sedan tonåren hade hon haft en stor aptit på sex, för stor kanske. Det fanns tillfällen då hon anade att hon föll under kategorin sexmissbrukare, men hon njöt av det. Njöt av uppmärksamheten, av tillfredsställelsen och av vetskapen att hon kunde driva en man till vansinne bara med hjälp av sin kropp.
Men detta låg bakom henne. Hon hade lovat sig själv att inte falla för frestelsen igen, att inte lockas av männens lust till henne, och inte svika sin äkta man igen genom att gå bakom ryggen på honom och låta de kåta männen ta henne som de behagade.
Att reta upp dem, locka dem, och låta dem se på hennes nakna kropp via nätet var så långt hon tillät sig gå numera, och med tanke på hur blöta hennes fingrar var som gled mellan blygdläpparna var det fullt tillräckligt för henne just nu.
- Det hade du visst kunnat få göra. - tänkte hon dimmigt när hon läste kommentaren under bilden där hon stod på alla fyra i sängen,
- Upp bakom och in till roten, fy fan vad jag vill knulla dig!-
Meddelande ikonen blinkade till på skärmen och Julia log nöjt när hon klickade för att öppna och läsa, vad hon misstänkte var ett snuskigt förslag om träff i verkliga livet, ett av många som damp ned i hennes inkorg varje kväll, som hon först retsamt besvarade för att sedan, när det började hetta till, hålla mannen på halster och bara nästan låta honom tro att han skulle lyckas locka ut henne.
Men texten i meddelandet denna gång var inte alls ifrån någon kåt man som ville träffa henne och trycka in sin kuk i henne, utan något helt annat. En rynka syntes mellan hennes ögon och handen mellan benen slutade tvärt att smeka när hon läste meddelandet:

Jag vet vem du är.
Möt mig i baren på stadshotellet om prick 24 timmar, annars kommer något i din närhet att försvinna.
Ta på dig något sexigt under.
Tick tack, tick tack.

”Va fan är detta!” utbrast Julia och läste meddelandet igen, och raderade det med orden,
”Jävla galning! Gå och runka!”
- Omöjligt att någon här inne vet vem jag är. -
Hon ruskade på huvudet och småskrattade lite, och fortsatte sedan läsa kommentarerna under sina bilder.
- Såååå sexig! Vill fylla alla dina hål! -
Julia log, och handen mellan benen började att röra sig igen.

Gravstenen som Fabian satt och stirrade på var enkel, betald av staten.
Peter Arvidsson
Född 13/5 1967
Död 16/5 2015
Fabian reste sig ifrån bänken och gick fram till stenen, böjde sig ned och ställde en bukett blommor mot stenen och reste sig.
- 25 år sedan. Jag minns dig inte, jag var för liten. - tänkte han och vände sig om, tog upp träningsväskan ifrån bänken, men vände sig återigen mot gravstenen.
- Hon kommer inte att dyka upp, jag vet det. Måste få hennes uppmärksamhet. Synd om djuret, men så är det.- Tänkte han och gick sedan långsamt grusgången fram, bort mot sin bilen på parkeringen.
Fabian hade känt igen Julia på bilderna hon lagt upp på kontaktsidan. Födelsemärket på hennes ena hand hade avslöjat henne.
Att hon, företagets chef, var en sådan kåt slyna hade han aldrig kunnat tro. Hon som alltid verkade vara så strikt och effektiv i allt hon gjorde.
Inte för att han hade något emot henne, tvärt om. De få gånger han hade träffat henne så verkade hon vara trevlig, intresserad om vad han tyckte om sina arbetsuppgifter, och hur han trivdes på labbet. Hon var en bra ledare för företaget. Men när han kände igen henne på nakenbilderna och läste vad hon skrev om sig själv på sin kontaktsida väcktes en tanke inom honom. Att få henne att dansa efter hans pipa. Efter vad hon hade skrivit om sig själv, kanske hon till och med skulle uppskatta det, tids nog.

Musiken dunkade i högtalarna. Fabian pressade upp skivstången för sista gången idag med ett ljudligt grymtande och lät den falla ned i sina klykor på ställningen med ett duns.
Vigt reste han sig upp och torkade sig i ansiktet med handduken, och hängde den sedan över sin nacke. Hans blick fastnade på en ung blondin i tajt trikå som kom in i träningslokalen och slängde sin väska och cykelhjälm i hörnet. Fabian höll på att brista ut i gapskratt när hon nästan snubblade över en kvarglömd hantel som låg på golvet, bara för att hon var fullt upptagen med att se på sig själv i väggspegeln när hon gick vidare in i lokalen, och därför inte såg hanteln.
- Det hade inte gjort ont att sätt på dig – tänkte han när han följde hennes fasta rumpa innanför trikån genom lokalen.
När han senare kom ut ifrån gymmet såg han en ensam damcykel stå lutad mot väggen. Han såg sig omkring, gick snabbt bort till sin bil och satte sig, lade i backen, siktade in sig via backspegeln och backade sedan på damcykeln.
”Oj!” utbrast han, och klev ur bilen. Skrev en lapp med sitt namn och telefonnummer på, som han sedan satte fast på cykeln, och körde sedan visslande därifrån.

Fabian hann inte mer än in i lägenheten innan mobilen ringde.
”Fabian.” svarade han glatt.
”Hej. Jag heter Anna, och jag tror du har kört på min cykel.” sa tjejen i andra änden, inte fullt lika glatt.
”Ja just det! Förlåt. Jag såg mig inte för. Jag betalar såklart vad det kostar att laga den.”
”Öh, den är nästan av, typ. Tror inte det går att laga.” sa hon surt.
”Ok! Men, då får jag köpa en ny då. Om jag får ditt namn och kontonummer så sätter jag in pengar. Hur mycket kostade cykeln?”
”5000 spänn. Anna Hedin heter jag, och det är bättre om du skickar pengarna med posten.”
- Så mycket bättre.- tänkte Fabian och log, samtidigt som han frågade om adressen.

Det tog inte lång tid för honom att hitta Anna på nätet.
22 år, studerande. Jobbade extra på ett fik, enligt Facebook, och verkade vara en omtyckt tjej, om man såg till hur många vänner hon hade på sociala medium.
Fabian hade svårt att slita blicken ifrån några semesterbilder hon hade lagt ut, där hon leende stod vid strandkanten iklädd endast en minimal baddräkt som visade mer än den dolde, men larmet som började ljuda ifrån hans mobil fick honom att glömma Anna och snabbt resa sig.
På en kvart hade han duschat, rakat sig, borstat tänderna och bytt om. Nu stod han i köket och fingrade nervöst på en liten grå sprayburk utan etikett.
- Tänk om det går åt helvete. - Han tvekade. De första mössen, för 3 månader sedan, hade tveklöst lagt sig ned, och låg fortfarande. De andra hade lagt sig ned, och rest sig, och tappat allt hår. De sista testet hade varit mer lyckat. Musen hade lagt sig ned, med ögon som såg ut att stelt stirra rakt ut i luften. Den hade inte reagerat alls när Fabian upprepade gånger hade gett den små elstötar med en elektrisk stav. Det intressant var när musen senare piggnade till, och började bete sig som en mus igen, ty så fort Fabian bara visade den elektriska staven så skrek musen till och sprang iväg. Trots sitt apatiska tillstånd hade musen tydligen både känt och sett den elektriska staven.
- Men det var en liten mus. Tänk om det går åt helvete. - tänkte Fabian, och stoppade sprayburken i fickan innan han gick för att möta Fröken Skan vid baren på stadshotellet.

Tio minuter efter utsatt tid reste han sig ifrån baren. Han hade inte räknat med att hon skulle dyka upp, och det gjorde hon inte heller.
- Ok. Bara att sätta igång då. - tänkte han och lämnade hotellet.

Julia steg ur taxin utanför sitt hus och började gå upp mot dörren.
”Misse? Miiiseee?”
Julia lyssnade på hur grannen stod och ropade efter sin katt.
”Har du sett till våran katt? Den har inte varit inne sedan igår!” frågade grannen oroligt.
”Nej.” svarade Julia och skakade på huvudet.
Julia ryckte sedan ursäktande på sina axlar och skyndade sig in i huset.
Snabbt slängde hon av sig ytterkläderna och rusade mot datorn och loggade in som Fröken Skan på kontaktsidan.
Hon såg att meddelande ikonen blinkade.
- Fler ensamma kåta män som vill träffa mig och fylla mig med kuk – hon öppnade nyfiket det första meddelandet, och blev sittande stel i kroppen med stirrande blick.

KISSE KISSE, VAR ÄR DU?
Möt mig i baren på stadshotellet om prick 24 timmar, annars kommer något mer i din närhet att försvinna.
Glöm inte de sexiga underkläderna!
Tick tack, tick tack.

Julia hörde hur grannen ropade utanför,
” Misse? Miiiseee?” och en rysning for upp för hennes ryggrad, som i sin tur fick huden att knottra sig.
- Herregud! Han menade allvar. - tänkte hon och stängde ned meddelandet.
- Han vet var jag bor! Han vet vem jag är! Men hur kan han det? Vad fan han gjort med katten? -

Julia hade svårt att somna.
Febrilt försökte hon komma på vem han var, men hur hon än vände och vred på allt hon skrivit och visat på sin sida kunde hon inte lista ut det, och inte lista ut hur han kunde veta vem hon var. Hon hade varit försiktig, det visste hon. Inga bilder på ansiktet, eller ifrån hemmet, eller ifrån trakten där hon bodde. Alla bilder var tagna på anonyma hotellrum som hon övernattat i. Inga upplysningar som kunde leda till henne. Hur visste han vem hon var? Vad ville han?
- Knulla mig förstås. - tänkte hon och ruskade på huvudet.
- Om han inte får, vad gör han då? - Julia drog djupt efter andan och vände och vred på sig i sängen, och när klockan ringde på morgonen hade hon inte fått en blund alls.

Fabian parkerad bilen ett par gator bort ifrån adressen som Anna hade uppgett och gick den sista biten.
Hela tiden fram mot hyreshuset hon bodde i fingrade han nervöst på påsen med det gråa pulvret i fickan. Skulle något gå fel, så kunde de i alla fall inte koppla hans bil till hyreshuset, och att han snabbt skulle kunna smyga sig därifrån utan att bli sedd, hoppades han.
Han hittade hennes namn på tavlan innanför porten och halvsprang upp för trapporna till hennes våning, och efter tre djupa andetag ringde han på.
”Hej, Anna?” frågade Fabian artigt när Anna öppnade dörren. Han fick tvinga sig själv att behålla blicken i hennes, istället för att låta den vandra ned över hennes kropp.
”Ja, det är jag.” Hon däremot synade honom snabbt uppifrån och ned, det såg han.
”Det är jag som är Fabian, han som råkade köra över din cykel.” sa han och log oskyldigt.
”Jag hade vägarna förbi, och tänkte att jag lika gärna kunde komma förbi med pengarna istället för att skicka dem.” fortsatte han och tog fram sin plånbok.
”Aha! Oj, ja ok, det funkar väl det också.” Anna log lite stelt tillbaka och såg på när han plockade fram pengarna ur plånboken.
”Fem tusen, varsågod.” sa Fabian och räckte fram pengarna, och råkade nudda hennes fingrar när hon tog emot dem. Det gick som en stöt genom kroppen på honom och han kunde inte hindra ögonen att för ett kort ögonblick sänkas och ta en titt på hennes bröst som avtecknade sig under T-shirten.
”Tack. Då så, hej då.” sa hon kort och började att stänga dörren.
”Öh, vänta lite, men skulle jag kunna få ett glas vatten? Det är så varmt och jag har en bit hem härifrån.” Fabian log och såg bedjande på Anna, som nickade och släppte dörren, och gick in i lägenheten.
Fabian såg sig omkring i trapphuset och stoppade ned handen i fickan och slöt den runt sprayburken.
- Måste träffa i munnen. - tänkte han med hjärtat hårt dunkande i bröstet när han tog ett steg in i lägenheten och tyst stängde dörren bakom sig.
”Här, varså.” mer hann inte Anna säga när hon kom ut ifrån köket med ett glas vatten i handen, och mötte Fabians utsträckta hand och duschen ifrån sprayburken träffade henne rakt i munnen.

Förvånat stirrade Anna på burken framför sitt ansikte, hostade till, och försökte sedan skrika men skriket blev bara till ett svagt Umpf och hon kände hur glaset i handen gled ur hennes grepp och hur vattnet stänkte på henne när det träffade golvet.
Benen blev geléaktiga och hon började sjunka ihop där i dörröppningen. Instinktivt försökte hon ta tag i dörrposten för att stödja sig, men armen lydde inte utan den föll tungt ned längs sidan.
Hennes blick lämnade burken när hon sjönk ihop och de stelt stirrande ögonen såg först hans bröstkorg, sedan hans mage, skrev, ben, och till slut när hon låg på golvet, hans fötter.
Desperat försökte Anna att resa sig, men kroppen ville inte reagera alls. Den låg bara där som en tung klump och hur hon än försökte så kunde hon inte få en enda muskel att svara.
- Oh Gud. Vad händer? Vad har han gjort med mig? -
Paniken kom inte smygande, den kom som en störtflod. Hon hörde sig själv skrika, men skriket hördes bara inne i hennes huvud. Hjärtat höll hårt på att slå sig ut ifrån bröstet och Anna försökte flytta blicken uppåt för att se på honom, men ögonen höll sig lika stilla som resten av kroppen och allt hon kunde se var hans skor, och ute i periferin suddigt den del av hallen som fanns vid sidan och bakom honom.

”Ta det lugnt. Det är inte farligt.”
Hans ord när han lyfte upp henne ifrån golvet gjorde henne inte ett dugg lugnare, och inte heller när han sa,
”Här blir bra.” och lade ned henne på rygg i soffan.
- Vad blir bra? - tänkte hon stelt stirrandes rakt upp mot det vita taket.
”Sprayen har bara tillfälligt gjort dig orörlig, var inte rädd.” hörde Anna honom säga samtidigt som hon kände hur han mjukt lade sin hand på huvudet och som om hon var ett litet barn, tröstande klappade henne.
”När jag såg dig på gymmet häromdagen, så kände jag direkt att jag ville ha dig.”
Fabian såg hur Annas andning hickade till och hade hon kunnat vrida blicken mot honom så hade hon sett hur det glimtade till i ögonen på honom.
”Men oroa dig inte, någon våldtäktsman är jag inte, nej nej. Gillar mer när kvinnorna ger med sig av, låt oss säga, egen fri vilja”
- Fri vilja? Jag är ju helt hjälplös! Nej, nej! - skrek Anna för sig själv när hon kände hur hans hand gled ned ifrån huvudet och sökte sig mot hennes bröst.
”Du har fina fasta bröst Anna. Perfekta att smeka och krama.”
- Bort bort! -
Hans hand kupade sig runt det ena bröstet och kramade det mjukt.
”Mmmm, så fina.” hörde hon honom drömskt säga, mest för sig själv.
”Jag vet att du inte kan svara, men inte har du väl något emot ifall jag tar av dig T-shirten eller? Nä, det har du ju inte.”
- Jo! Låt bli! -
Ljudet av tyg som revs sönder och sedan kylig luft som nuddade huden. Suddigt, längst ned i synfältet såg hon hur hans hand närmade sig bröstet och hur fingrarna började sluta sig runt den ena bröstvårtan.
Anna skrek till inne i sitt huvud när fingrarna hårt pressade ihop bröstvårtan, och skrek till ännu gällare när de sedan vred om den.
Fabian såg den lilla ryckningen i Annas ena ögonvrå och släppte snabbt bröstvårtan.
- Fan, redan? Måste skynda mig. - tänkte han och reste sig.
- Nej, nej, nej, sluta! - tänkte Anna snyftande när hon kände hur han slet ned hennes byxor och trosor på en och samma gång, och lirkade av dem ifrån fötterna.
Snabbt lades hennes ena ben upp över soffryggen och det andra drogs ut mot golvet.
Fabian stod stilla och stirrade på hennes blottade och rakade fitta en kort stund innan han stressat började att se sig om i rummet efter något att använda.
Anna var säker på att han skulle lägga sig över henne och trycka in sin kuk i henne, men såg förvånat i det dimmiga synfältet hur han försvann.
Hon försökte vrida blicken, och upptäckte till sin förvåning att hon lyckades flytta den en liten liten bit.
- Effekten börjar att avta! - Hoppet tändes i henne.
- Fort, fort, snälla gå bort fort. - Hon kämpade med att få ned benet ifrån soffryggen, men kunde inte känna att det rörde sig en millimeter, och stelnade till när Fabian kom tillbaka och höll fram ett stearinljus framför hennes ögon och sa triumferande,
”Se vad jag hittade! Ett sådant har du väl haft i fittan förut?”
- Nej, du får inte! - skrek Anna för sig själv när hon kände hur han särade på blygdläpparna och hur stearinljuset lirkades in i henne.
” Så fint, men det saknas något.” sa Fabian och sträckte sig efter Annas händer, och hon kände hur de fördes ned mellan sina ben och hur den ena slöts runt stearinljuset och den andra placerades på venusberget, med fingrarna vilandes mot hennes klitoris.
Fabian tog ett steg tillbaka och beskådade sitt verk med huvudet lät på sned, och grävde efter mobilen i fickan.
”Perfekt, och så ler vi mot kameran!” sa han sedan roat och tog bild efter bild på Anna i soffan.
”Med de där stirrande ögonen och gapande munnen ser det nästan ut som om du är på väg att komma!” Fabian kunde inte låta bli att skratta högt åt sitt egna skämt.
Anna skrattade inte alls, utan kämpade mot skamkänslorna som fyllde hennes kropp, och som inte blev mindre när hon hörde honom säga,
” Dessa bilder sprids på din skola om du skvallrar eller inte gör som jag vill hädanefter. Tänk vad det skulle snackas bakom ryggen på dig när de får se vilken liten kåt slyna du är som ligger hemma och leker med ljus.”
Fabian såg hur Anna ryckte till i kroppen och hur benet som låg över soffryggen långsamt gled ned.
”Du kan nog snart röra dig igen. Oroa dig inte. Vi hörs!” sa han och halvsprang ut ifrån lägenheten.
Strax därefter rann den första tåren ned för Annas kind, följt av en blinkning. Efter vad som kändes som en evighet lyckades hon till slut få tillräckligt kontroll över sin kropp för att med en kraftansträngning dra ut ljuset ifrån fittan och sekunden senare fylla sina lungor med luft och skrika rakt ut.

Fabian sjönk ned i det skummande badet han hade tappat upp åt sig själv och lutade sig tillbaka och slöt ögonen.
- Det fungerade. Lite snabbt avtagande effekt, men det fungerade. - Ett leende spred sig över hans läppar, och hans ena hand gled ned under vattnet och slöt sig om kuken när hans tankar gled iväg till vad han skulle få Anna att gör för honom.
Tankar på hennes runda fasta bröst fick kuken att styvna i handen och han förställde sig att det var hennes läppar som gled över ollonet när hon sög, istället för förhuden nu när han snabbt runkade kuken.
- Åh, du kommer göra allt för mig! - tänkte han och kramade hårdare runt kuken.
- Allt, utan att protestera, allt, allt, allt. Annars vet du vad som händer. - Han kunde nästan känna hur ollonet gled in mellan hennes blygdläppar och mötte det varma och våta.
Hans mage spände sig och ett dovt stön rullade upp genom strupen samtidigt som kuken ryckte till och slungade iväg sperman i vattnet.

Julia kom tidigt till baren. Hon kände att om hon skulle klara detta behövde hon både en och två drinkar innan han, vem det nu var kom.
Hon hade gått igenom alla bilder på kontaktsidan, men inte hittat någon där hon kunde kännas igen.
Visst kunde det möjligtvis vara någon gammal älskare som hade känt igen hennes nakna kropp, men ingen av dem, trots att de hade varit många under åren, och ibland flera åt gången, hade visat några tecken på att kunna få för sig att få katter att försvinna bara för att få som de vill. De, om det hade varit någon av dem som hade känt igen henne, hade bara sagt hej och sedan frågat om hon ville ha kuk som förr i tiden.
Julia svepte den första drinken och beställde en till, och sneglade oroligt bort mot ingången medans bartendern blandade till den.
- Vem fan är du? -

Fabians hjärta slog ett extra slag när han kom in och såg Julia sitta vid baren på en av de höga stolarna med benen korslagda.
Hon höll precis på att få en drink av bartendern och såg inte åt hans håll. Fabian skyndade sig fram och Julia höll på att tappa drinken när han plötsligt slog sig ned bredvid henne.
”Trodde inte du skulle våga komma.” sa han och vinkade åt bartendern.
”En stor stark.”
Julia synade den unga mannen som satt sig på stolen bredvid.
Han såg bekant ut, men hon kunde inte komma på var hon hade sett honom. Han var inte någon gammal älskare, det var hon helt säker på. Dem glömde hon aldrig.
”Vad vill du?” Frågade hon irriterat och bestämt, för att försöka ge sken av att det va hon som hade kontroll över situationen.
”Och vad fan har du gjort med grannens katt?” Julia var inte helt säker på att hon ville veta svaret på den frågan men den bara flög ur henne.
Fabian bara log mot henne och såg sig sedan som hastigast runt om i baren innan han lutade sig fram mot henne och viskade,
”Simsalabim så var katten borta, och vad jag vill är kanske inte så svårt att lista ut, och känner jag dig rätt så kommer du ha svårt att säga nej.”
Fabian lyfte ölglaset och förde det mot sin mun, och blinkade roat åt henne över glaskanten.
”Du känner inte mig!” väste Julia till svar, men kände sig skamsen inombords, för hon visste att hennes stora svaghet i livet var män, och vad de kunde ge henne i form av uppskattning och njutning.
Fabian ställde lugnt ned glaset på bardisken och lutade sig mot henne igen, och viskade,
”Jo, jag känner dig. Du är inte bara en strikt företagsledare med mycket ansvar, du är en kåt slyna som gärna hade stämt träff med alla kåta män som besöker dig på kontaktsidan om det inte hade varit för din äkta man som du lovat dig själv att inte bedra någon mer gång. Vad var det nu du skrev, jo, sexmissbrukare, eller före detta sexmissbrukare, precis så beskriver du dig själv på sidan. Säg mig, orkar din man verkligen hålla ditt stora sexbegär i schack, eller kämpar du emot varje gång någon erbjuder sig att köra in sin styva kuk i dig?”
Julia satt på stolen och skakade. Både av ilska, rädsla och av insikten av att mannen framför henne hade helt rätt.
”Du, du.” stammade hon,
”Du vet fan ingenting om mig! Vad fan vill du?” drinken hon hade i handen for upp mot munnen och försvann i en enda stor klunk.
Fabian tog upp sprayburken ut fickan och ställde den på bardisken framför sig, och fingrade lite förstrött på den.
”Den här är tillverkad på ditt företag, i ett av labben i källaren, av mig. Vet du vad det är?”
Julia stirrade först på den blanka burken och sedan på Fabian.
- Jobbar han på labbet? Är det där jag har sett honom? - hon mindes inte, men visste att hon hade sett honom någonstans. Hon skakade tyst på huvudet.
”Nä, hur skulle du kunna veta det.” skrattade Fabian.
”Detta min kåta hynda är ett medel som gör offer helt paralyserade när de andas in det. Hörsel, känsel, syn, finns kvar, men de är helt oförmögna att röra sig eller yppa det minsta lilla ljud. Se här!” sa Fabian och tog fram sin mobil.
”Se hur hon ligger och stirrar i taket med öppen mun. Detta var tidigare idag. Vem tror du har stuckit in ljuset i fittan på henne? Tror du hon hade låtit mig göra det om hon kunde hindra mig?” Fabian flinade brett och höll mobilen ännu närmare Julia.
Julia ryggade tillbaka.
”Du är inte klok!”
”Jodå, klok är jag visst. Rätt smart också om jag får säga det själv.” svarade Fabian och stoppade ned mobilen i fickan, och började att fingra på burken framför sig igen.
”Låt se nu, ung man tillverkar olaglig drog på sitt jobb. Detta får tidningar veta. Ung man säger att han bara gjort vad han blivit tillsagd att gör. Många höga chefer förhörs. Ingen vet vem som ljuger. Aktien sjunker. Chefer brukar få gå. Skandalen är ett faktum. Ung man klarar sig med en liten varning. Vad händer med dig?”
Fabian lyfte ölglaset mot munnen och blinkade återigen roat mot Julia över glaset kant.
”Vad är det exakt du vill?” frågade Julia och stirrade på den blanka burken framför honom på bardisken.
”Att du bokar ett rum här på hotellet nu, och bjuder med mig upp. Du är väl som jag skrev, sexigt klädd under?”
Fabian såg tydligt hur Julia svalde och hur hon bet ihop sina tänder för att sedan glida ned ifrån stolen och utan ett ord gå bort ifrån baren. Fabian följde henne med blicken och såg gillande hur höfterna vickade förföriskt i de svarta snäva byxorna när hon gick fram mot receptionen ute i foajén.
Fabian log, stoppad ned burken i fickan och följde efter henne när hon lämnade receptionen, bort mot hissarna.

Ingen av dem sa något på väg upp med hissen.
Julia sneglade på honom i smyg.
- Snygg i alla fall, och luktar gott. - tänkte hon, och undrade om han hade en stor eller liten mellan benen.
En hastig tanke på mannen som där hemma just nu förmodligen stod och lagade mat åt henne tvingade hon sig själv att trycka bort, men den samvetsfyllda klumpen i magen gick inte att trycka bort, inte heller den pirrande känslan mellan benen som hon så väl kände igen när hon visste att fittan snart skulle få lov att krama en kuk och mannen gillande skulle stöna med välbehag samtidigt som han tömde sig i henne.
”317.” sa Julia kort när hissen stannade och de klev ut i korridoren.
Fabian följde tyst efter henne fram mot rum 317. Han såg hur hennes hand darrade när hon stack in nyckeln i låset och hur hon kämpade med att hålla en strikt och stram min.
Så fort de kom in på rummet slog Fabian igen dörren och sa,
”Ta av dig.” samtidigt som han gick och satte sig i en av fåtöljerna och lutade sig tillbaka.
Julia gav honom en snabb blick och drog djupt efter andan innan hon långsamt drog tröjan över huvudet.
Den lilla svarta genomskinliga spetsbehå:n, som visade mer av hennes bröst än den skymde fick Fabian att tyst flämta till.
Han såg tydligt hur bröstvårtorna avtecknade sig genom det tunna tyget och hur de styvt stod rakt ut.
”Tycker du det är kallt, eller visar du mig bara ditt sanna jag?” sa han retfullt och nickade åt de styva bröstvårtorna.
Julia såg snabbt ned på sina bröst, och kände hur det hettade till i kinderna.
- Vid min ålder rodnar man inte. - tänkte hon, och rodnade ännu mer.
Fabian log när han såg de rosa kinderna och bet sig i underläppen när Julia stoppade in fingrarna innanför byxlinningen och vickade på höfterna när hon drog byxorna över dem och visade ett par trosor i samma stil och med samma genomskinliga tyg som behå:n.
Lika tydligt som Fabian såg bröstvårtorna genom behån, lika tydligt såg han springan mellan hennes ben.
- Kanske ska skita i planen och bara knulla henne rakt upp och ned. - tänkte han, men knöt händerna runt armstödet på fåtöljen och sa barskt,
”Upp i sängen, på alla fyra, svanka duktigt.”
Julia gjorde som han sa och kände hur hans blickar brände som eld på sin kropp.
- Kom och ta mig då! Kom och riv av trosorna, kör in kuken och ta, bara ta mig då! -
Hon slöt sina ögon och väntade otåligt på att få känna hur han klättrade upp i sängen.
”Du skulle bra gärna vilja att jag körde in kuken i fittan på dig nu va?” frågade Fabian retfullt. Julia svarade inte.
”Jag kan till och med härifrån se hur det glänser bakom det tunna tyget, och om jag lutar mig fram är jag säker på att jag kan känna värmen stråla emot mig, tror du inte det?” tonen var ännu mer retfull än innan, men mötes bara av tystnad ifrån Julia, men han såg hur hon djupt drog efter andan.
”En sådan kåt slyna som du behöver kuk ofta. Får du det? Får du kuk ofta? Får du tillräckligt med kuk i dig för att du ska känna dig nöjd, va?”
Julia bet ihop och vägrade svara honom. Han hade läst henne totalt. Visste att hon inte fick vad hon behövde, och visste att hon förmodligen inte kunde få tillräckligt med kuk för att vara nöjd.
En tyst snyftning hördes ifrån sängen, och Fabian log nöjt mot hennes svankande ända.
”För trosan åt sidan. Blotta fittan för mig.” sa han, och hon hörde hur han reste sig ifrån fåtöljen.
- Ja, kom, kom. - tänkte hon och förde ned ena handen mellan sina ben och drog villigt trosan åt sidan.
”Som jag sa, glänsande och svullen, redo att knullas.” Fabian skrattade och tog fram mobilen, och tog ett kort på Julia där hon stod svankande i sängen med trosan förd åt sidan och med blottad våt fitta. Sedan slängde han mobilen på sängen bredvid henne och sa,
”Logga in på din kontaktsidan. Lägg in bilden och skriv Stadshotellet, rum 317, nu, först till kvarn.”

”Men vänta lite nu.” sa Julia och satte sig ned i sängen.
”Jag trodde du skulle, jag menar, att det var dig jag skulle ligga med. Det här vet jag inte om jag”
Julia tystnade när Fabian plötsligt stod med den lilla sprayburken i handen och lät den rulla fram och tillbaka i handflatan.
”Synd om det skulle komma ut vad som pågår i källaren där du är ytterst ansvarig, eller hur? Det kanske till och med finns lite kvar i den. Tillräckligt för att ge en viss effekt under en stund, vi kanske ska prova?” sa Fabian och spände blicken i Julia.
Julia stirrade på burken som rullade fram och tillbaka i hans hand, och skakade på huvudet.
- Fan. - tänkte hon och tog upp hans mobil, och loggade in som Fröken Skan på kontaktsidan.
Efter att hon lagt in bilden och skrivit uppmaningen under loggade hon snabbt ut och slängde mobilen åt Fabians håll.
Fabian plockade upp den och slängde i sin tur hennes tröja mot henne, och sa,
”Rulla ihop den och knyt den över dina ögon. Ställ dig sedan på alla fyra igen, sedan är det bara att vänta.”
Det gick en bra stund utan att något hände. Julias tankar var i ett enda virrvarr. I ena stunden försökte hon komma på hur hon skulle komma ur denna knipa, och i nästa undrade hon vilken av alla dessa besökare hon brukade ha på sin sida som skulle våga komma hit för att knulla henne. Hon hörde inte ett ljud ifrån Fabian, men visste att han satt där bakom och stirrade på hennes våta fitta genom det tunna tyget i trosan.
- Oh herre gud. - tänkte hon och kände hur pulsslagen i fittan blev tydligare.
När en lätt knackning på dörren hördes stelnade Julia till.
Hon hörde ur Fabian reste sig och hur han öppnade dörren.
”Kom in. Hon står där otåligt och väntar. Bara att kliva på och knulla. På henne bara.” Fabians hårda råa ord fick Julias fitta att rycka till och när hon hörde hur mannen som kommit in drog ned sina byxor och kände hur han klättrade upp i sängen bakom henne höll hon andan och önskade att han redan var inne i henne.
När mannen drog trosan åt sidan och trängde in drog Julia djupt efter andan och flämtade till. Klumpen i magen av samvetet mot mannen hemma gjorde sig påmind, men den hårda kuken som tänjde ut fittan gjorde sig mer påmind, och snart stönade Julia ikapp med mannen bakom sig och svankade och tryckte sig bakåt för att få så mycket av honom i sig som möjligt.
Hon var inte alls medveten om Fabian, som gick runt och tog bilder av henne medans mannens glansiga kuk for fram och tillbaka mellan hennes svullna blygdläpparna.
Inte heller hörde hon de diskreta knackningarna på dörren, eller hur Fabian struntade i att öppna för dem.
Med ett fast grepp om hennes höfter stötte han sig hårt in i henne. Stötarna for upp genom Julias kropp och drev henne längre och längre upp mot sängens huvudgavel.
De små små välbekanta ryckningarna i fittan började att kännas, och Julias stönande överröstade nästan mannens när hon kände hur orgasmen närmade sig.
” Oh Gud, oh Gud, oh Gud.” väste hon hest i kudden under sig och kände hur mannens kuk kraftigt ryckte till och hur han med små korta stötar tömde sig i hennes fitta.
- Nej, nej, inte än, snälla, inte än. - stönade Julia besviket för sig själv, och kände strax efter hur mannens kuk slaknade och gled ur henne, och hur fittan när kuken lämnade den småryckande drog ihop sig.

Andfådd stod Julia kvar på alla fyra i sängen och hörde hur mannen drog upp sina byxor och hur han med ett kort,
”Hej.” lämnade rummet.
”Du gillade verkligen att få kuk. Du skulle sett och hört dig själv när han stötte som hårdast. Vilken kåt slyna du är.” sa Fabian och daskade till Julia på skinkan.
”Aj!” utbrast hon, men gjorde inget större försök att skydda sig eller flytta på sig, utan stod helt stilla kvar i sängen och kände hur mannens sperma långsamt började att rinna ur henne.
”Jag sticker nu. Men kom ihåg burken och vad som kan hända ifall det kommer ut.” sa Fabian och greppade tag om Julias ena bröst och kramade till hårt.
”Aj!” utbrast hon igen.
”Aja på lagom. Du kommer få känna på värre saker än detta innan jag är klar med dig. Vi hörs!” sa Fabian och släppte Julias bröst.
Hon hörde hur han gick mot dörren och hur han öppnade den, och när den stängdes stod Julia först helt stilla kvar på alla fyra, för att en kort stund senare snyftande föra ned sin hand mellan sina ben och skamset låta fingrarna glida runt klitoris.

Fortsättning följer…


Av Lorden, någonstans i Sverige, den 10 Juli 2015.

lordensbox@gmail.com

www.lordens.net



Kommentarer

ohver 24 Juli 2015, 13:52

Hoppas att det inte är så lånkt till "så småningom "!

lorden 15 Juli 2015, 06:16

Hade egentligen tänkt att låta Professorn gå i graven och möta sin skapare, vilken av dem det nu är. ;-)
Fast en viss Fröken Skan (som ibland besöker denna sida) fick mig på andra tankar, så då fick hans avkomma ta över stafettpinnen, och enligt säkra källor är han jämfört med sin far långt ifrån något helgon. :-)
Kommer nog en ny del så småningom.

bullrun 12 Juli 2015, 13:38

Mästerligt! Önskar att det var jag som fick komma på besök i Fröken Skans hotellrum!
Ännu en sommar följetong !

Mighty Butch 12 Juli 2015, 00:38

Vilket smil jag fick då gravstenens text sjönk in och tände mitt medvetandes 500 watts lampa... =)
Hoppas det kommer fler delar snart / Mighty


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright