Mister Mystiqué del 2.
Författare: devilicious666 Datum: 2015-02-03 12:19:21
Läst:
8 550 gånger
Betyg: 1 (4 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Efter långa konversationer om sex och outforskad mark. Har han nu kommit fram till att han vill se mig bunden i handbojor vid sängen. Frågan är nu vilken säng? Deras säng kanske då eller. Han och hans flickväns heliga sovgemak. Jag vägrar! Tror Antony verkligen att han kan göra så mot henne, mot oss. Ja då tror han fel. Visst har jag längtat efter att lära känna honom mera, få veta vad han gillar och ogillar et'c. Fast ska det vara så komplicerat kan jag lika gärna nöja mig med att drömma.
Jag undrar en stund för mig själv varför jag vill låta honom få mig att känna smärta.
Jag går igång på det såklart vid första tanke men kan det ha en djupare förklaring.
Jag har lika länge som jag trånat efter hans mystik, samtidigt önskat att han bara ska försvinna. Han som gjorde mig så illa. Hur kan jag ens komma på tanke att överlåta min kropp till hans behag? Sedan känna blodet rusa i min kropp. Allt är så överväldigande, vackert, tragiskt, känsligt och på samma gång så himla äcklande.
Jag måste ta en dusch och känna hur alla problem bara rinner av mig. Vattnet känns varmt mot min nakna kropp. De tunna strålarna smeker min bleka hy med sin hetta. Mitt bruna axellånga hår färgas mörkare av fukten. Tvålen skummar och bildar behagliga bubblor på mina nu tillväxta men ännu små toppiga bröst.
Mina tankar fastnar vid minnet av stunder då livet lekte.
Då jag var 17.år ung och trodde att jag visste allt. Livet var så lätt då. Vi hade flyttat från det lilla sommarhuset i skogen in till stan och civilisationen. Jag festade allt mer med vänner och en kväll fann vi oss utan dricka sittandes på golvet i mitt rum. Med endast 100.kr sammanlagt.
Simone och Jamina verkade surna till och ville absolut hitta en fest.
Mamma var hemma med sin nya kille. Plötsligt knackade det på dörren till sovrummet.
"Vad ska ni göra ikväll ungar?" Frågade mamma med all välmening
Hon ville väl att vi skulle hitta på något ute istället för att sitta hemma.
"Vi tänkte festa." Svarade jag
"Vi har ju inte råd" Inflikade Jamina
"Hmm lovar ni att ta de lugnt har jag Antonys nummer och han kanske kan ta med er på nått kul"
Mamma alltså räddaren i nöden
"Här" sa hon och gav mig sin telefon
Jamina och Simone tackade i mun på varandra och kunde inte nog visa sin tacksamhet.
"Skynda dig och släng iväg ett mess!" Tjöt Simone som knappt yttrat ett ord på hela dagen
"Hej! Mamma sa du visste nån som säljer ikväll. Vad får man för 100kr?"
Skrev jag lite sneaky eftersom vi lovat hålla oss lugna resten av kvällen.
Det gick en lång stund innan det efterlängtade svaret kom.
Men nej telefonen började blinka och ringa.
Jag vacklade men svarade till slut.
"Hej! Vad säger du?"
"Jag är med Lennart nu. Kommer förbi strax. Du får komma ut och möta oss"
Svaret var kort och precist
Jag smetade på lite mera spackel, puffade till tuperade håret lite extra och gick ut.
Där stod det en bil. Bakom ratten satt den perfekta sexguden och såg lika arrogant ut som jag kom ihåg. Jag hoppade in i baksätet och hejade på Lennart. Vi åkte en stund tills de stannade och gav mig en liten pet-flaska. Det där skulle knappast Simone och Jamina hurra åt.
"Jag har 100.kr sa jag ju. Jag vill ha mer, vi är tre pers ikväll som vill ha kul"
"Det är lugnt" Sa Antony med glimten i ögat
"Vi hör av oss om en stund så får ni hänga med oss på fest"
Festa med Antony kunde jag ju inte tacka nej till
"okej då" Svarade jag kallt och gick mot lägenheten igen
Väl hemma var vi glada igen och gömde oss med flaskan för mamma. Telefonen ringde igen och vi försvann ut i natten. Festen var dödstrist så vi slutade hemma hos Antony. Simone åkte hem. Så det var jag, Jamina och Lennart hemma hos Antony. Vi intog med ens hans soffa. Han la sig först och jag framför. Jag kunde inte tro det då. Lyckan var komplett. Jag och Antony i samma soffa, han precis bakom mig. Tätt, tätt så jag kunde känna hans andetag i nacken. Det var ren lycka och hela min kropp skälvde av upphetsning. Han la sin hand om min famn och drog mig ännu närmare. Hans hand greppade mina bröst, smekte dom tills jag blev alldeles varm. Jag andades häftigare och som jag hade längtat efter hans kropp mot min. Som alla kan förstå sov ingen den natten.
Jamina låg och stirrade surt i soffan bredvid. Jag klandrade inte henne för det. Ute hade något hänt, solen tittade in mellan gliporna i persiennen och det var tidig morgon. Jamina klagade till och ville hem, som sagt vem kunde klandra henne? Antony erbjöd oss skjuts men Jamina tackade nej och sa att vi kan ta bussen hem. Så det gjorde vi. Jag gick som på moln hela vägen till hållplatsen och från bussen.
Då var det lätta tider. Förälskad på hösten och natten hade varit i det närmaste perfekt. Fast jag måste missat något den kvällen. Han hade en hemlighet, något mörkt som låg i det fördolda som när bakom en låst dörr. Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade vi aldrig fortsatt att ses. Skadan är redan skedd nu så det gör det samma att vi håller kontakten. Han messar mig med jämna mellanrum och försöker få mig att skicka extraordinära foton. Jag har inte gett efter än dock. Han är så långt borta men ändå alldeles för nära. Jag kan ju slå numret eller öppna chatten när jag vill. En trygghet som jag snart måste göra mig av med. Vi kommer köra varandra i fördärvet annars. Det har redan börjat eskalera och bli till något vi inte kan kontrollera. Hans tjej lämnade honom så nu har han dottern vissa dagar och inte på heltid. Jag förstörde förhållande efter förhållande för jag fick dåligt samvete. Allt verkar nu fallit på plats för oss.
Jag har mår fint och han sin "inte så speciella" tjej.
Han pratar aldrig om henne med mig.
Skönt för jag vill inte tänka på att någon annan får hålla honom varm om natten.
Usch spyr vid tanken!
En sista dans och sen är jag färdig med honom, Antony och allt vad han står för. Eller?
Om det inte lyckas går jag förlorad för evigt är jag rädd. Fem-sex år och han finns ännu kvar som ett störigt plåster man vant sig vid och vet att det kommer svida om man sliter av det. För han var min första riktiga kärlek. Dags att svida och känna den efterlängtade smärtan så jag aldrig mer vill se honom. Jag vill stöna med tårarna i ögonen och känna hur han halvt kväver min smala hals med sina utsökta pianofingrar. Jag vill känna desperationen sprida sig över mig samtidigt som jag ber honom att snälla sluta. Det kanske får mig att aldrig vilja se honom igen, förhoppningsvis. Jag försöker förbereda mig för vad som kan ske. Rent mentalt känner jag mig inte redo. Ändå låter det så farligt frestande. Dela en säng med Antony igen.
Känna hans värma hud mot min, hans skäggiga haka mot mitt ansikte. Jag ryser till vid tanken.
Tvålen har runnit ner för längesen. Jag är helt röd efter det varma vattnet. Sliter åt mig min handduk och torkar min kropp. Fäster sedan håret med en knut i handduken. Ser mig i spegeln och inser att jag faktiskt är vuxen nu. Rumpan har svällt och brösten med. Mina bruna ögon ser lite trötta ut med små mörka ringar under. Det är vad sömnlösa nätter lämnar än.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Mister Mystiqué del 3. | Age play | 1.3 | 16/2-15 |
| Mister Mystiqué del 2. | Age play | 1.0 | 3/2-15 |
| Mister Mystiqué | Age play | 1.3 | 2/2-15 |
