Ölandssemestern: Del 9

Författare: albin rye Datum: 2014-12-13 22:21:00

E-post: albinrye@hotmail.com

Kategori: Heterosex

Läst: 21 523 gånger

Betyg: 4 (6 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Lotta talade inte om sanningen för sin lyckligt ovetandes make Paul. Hon bara kunde inte. Han var en så fin och bra man, och hon visste innerst inne att det var minst lika mycket hennes fel som hans att de tappat gnistan. De senaste åren hade hon tagit honom för givet, snäst av honom och vägrat det mesta i kroppslig beröring, bortsett från ett fåtal gånger. Istället lät hon honom veta att hon var ledsen och att hon bad om ursäkt för att hon behandlat honom så illa de senaste åren. Därefter kysstes de stilla i sängen. Den vidrigt incestuösa mardrömmen hon haft tidigare tynade långsamt bort, och Pauls beröring kändes för första gången på länge tillfredställande och rätt.

Den natten älskade de två på riktigt för första gången på allt för länge; hon kunde inte minnas sist hon njutit så av att göra det med sin make, som hon trots allt kanske fortfarande hade stora känslor för.

Nästa morgon vid frukostbordet log de båda. De strålade som två nykära ungdomar, vilket irriterade deras son något enormt. John och andra sidan kunde inte hjälpa att känna iskalla hugg av svartsjuka. Ja, han kände nästan en panik då han fruktade att Fredriks åtråvärda mamma Lotta fått tillräckligt av John och återfunnit sin kärlek till Paul - Fredriks torrboll till pappa. Lotta kunde läsa den vilsna ynglingens förtvivlade blickar och kunde inte annat än känna sig genomusel igen för att förlett den storlemmade pojken; lekt med hans tonåriga känsloliv och nu kastat honom åt sidan som om ingenting hänt. Hon visste att hon varit en hemsk mor då hon varit otrogen mot sin man med sin snart artonårige sons bästa vän. Och inte bara en gång – nä, de hade gjort det om och om igen, och i princip framför ögonen på Paul och Fredrik. Så många gånger kunde det blivit påkomna, men Lotta hade varit ansvarslös nog att fortsätta. Men nu var det slut, konstaterade hon. Jag har fått en andra chans – jag ska aldrig mer vara otrogen, och aldrig mer ska mina begär gå före min sons välbefinnande.


Till Johns förtret så fick Paul och Lotta erbjudandet från bonden de hyrde huset från att stanna tre dagar extra helt gratis. Paul sade ja då de båda fortfarande hade en vecka kvar av semestern, och innan John han be sina föräldrar om att han ville hem, så hade Paul ringt hans far och frågat om det var ok för dem att John blev kvar några dagar extra. Bonden bjöd även över dem till en grillfest den kvällen, vilket kändes som terror för John då han bara ville vara ifred för sig själv och gråta.

Grillfesten var underlig; bonden och hans släkt och vänner var trevliga men väldigt annorlunda jämfört med Lotta och Paul. Bondens frus bästa vän, Anki, som bodde i Spanien, var på besök och både Lotta och John kunde känna av hur den hårdblonderade magra läderhudskvinnan smögstirrade på John på ett oanständigt sätt. John fann henne inte attraktiv – alldeles för smal, nästan benig, och hennes plastiga silikonbröst som hon stoltserade med under sin lilla svarta topp hade han inte mycket för. Nej, den enda kvinnan John vill ha var hans vän Fredriks mamma. Hon var så perfekt enligt honom.

Efter middagen försökte Anki snacka en massa med John. Hon var full, vilket gällde alla på middagen förutom John och Fredrik. Han kände hur tänd hon var på honom och hur nära hon var att ge efter, men då han kunde vara hennes barnbarn, samt att det var folk runtomkring oavsett vart de stod, så lyckades hon hålla sig i skinnet. Lotta sneglade bort mot Anki och John… Hon intalade sig att hon inte kände någon svartsjuka och att anledningen att hon höll dem under uppsikt var för att hon var orolig för pojken…


Kvällen gick, och bondens fru gick och lade sig. De vuxna blev fullare och fullare, och Anki lät John vara. Men strax innan Paul, Lotta, John och Fredrik skulle gå hem, så skulle John gå och kissa. Toaletten var upptagna, och dasset likaså. John tassade runt en bod och började sedan kissa i mörkret. Det var så skönt; medan han skvalade så hörde han något, han såg sig om – ingen där. Men när han såg åt sidan så stod Anki där. Han svängde om generat och något skrämt.
- ”Äh, oroa dig inte… Jag ska också bara kissa” skrockade hon, drog ner sina kort-korta vita shorts och trosor, hukade sig, och började kissa. John visste inte vad han skulle säga där han stod med ryggen vänd mot henne. Han skakade snoppen hastigt och drog upp linningen.
- ”Ah men herregud gullet, va inte så skraj. Jag är väl knappast farlig” flinade hon i mörkret där hon satt och kissade. Hon lät full men ändå vid alla sina sinnens fulla bruk.
- ”Vet du vad, Johnny… Om du drar ner dom där lite granna och kom lite närmare så kanske jag kan visa dig något…” sade hon sedan. John kände sig lite äcklad, men till hans förtret så hårdnade hans lem snabbt som om den hade ett eget liv. John såg sig om medan hon väntade. Johns hjärta bultade. Men precis då det började bli olidligt så hörde John någon traska omkring inte så långt bort och strax därpå hörde han Fredriks röst ropa på honom. Det var dags för dem att gå hem. Men precis som John ivrigt skulle ta sig där ifrån, så ställde sig Anki upp och ställde sig framför honom.
- ”Ska du gå nu? …Aja, god natt på dig gullet…” halvviskade hon, böjde sig fram och kysste hans kind farligt nära hans mun.
- ”Om du har svårt att somna och är sugen på att prata och kanske ta en cigg så är det bara att komma tillbaks. Så jädra fin sommarkväll” fortsatte hon, ställde sig åt sidan och lutade sig något sensuellt mot husväggen. Han skyndade illa kvickt bort mot Fredriks svarta silhuett i mörkret. John kände sig mer förvirrade än någonsin; hans hjärta värkte fortfarande för Lotta – han åtrådde henne så. Men hans hormonstinna ungdomskåthet hade blivit så uppiskad av Anki.


John kunde inte sova. Han låg och stirrade i taket. Hjärtat bankade… I hans huvud virvlade bilder av hur Lotta och Paul kysstes i sängen, blandade med hur skönt John haft det henne för bara några dagar sedan – hur beroende de varit av varann. Här och där fladdrade Ankis smått härjade ansikte fram, och i hans fantasi knullade de snuskigt och ohämmat. Efter att ha vridit och vänt sig några gånger bestämde han sig för att gå ner till toaletten och göra något åt saken – lätta på trycket på egen hand. Så tyst han kunde gick han ur sängen och tassade ner för trapporna. Men på väg mot toaletten stannade han för en sekund. Hans stånd värkte i hans sov-shorts. John tittade bort mot altandörren… Han var så kåt och hormonstinn; Ankis invit ekade i hans huvud.

Samma kväll, så fort pojkarna gått till sitt rum på övervåningen, och Paul och Lotta, småfulla, gått till sitt rum och stängt dörren, så kastade sig Lotta över sin nyupptäckta gamla make. Hon försökte förtränga allt som hade med John att göra – speciellt det faktum att hon övervakat den där trashiga, gamla, blonderade, solbrännekärringen som stött ohämmat på John under grillfesten. Lotta visste att hon såg bättre ut och att stackars John fortfarande var hennes, men någonstans tog paranoian över att John kanske skulle kasta in handduken och ge vika för någon annan kvinnas inviter. Detta smärtade henne, men ännu mer smärtade var att hon kände dessa mörka, förvridna, rubbade och egoistiska känslor.
- ”Åh det är så skönt… Åh herregud” stönade Paul krampaktigt där han låg på sängen utbredd med byxorna nerdragna till anklarna. Lotta var fullt påklädd, men hennes linne och BH var uppdragen så att hennes plumpa men ändå fasta bröst hängde ut där hon låg mellan hans ben. Hennes ena hand masserade hans pung, den andra runkade av honom medan hennes mun sög av hans skaft och ollon rikligt. Hon blundade och körde på nästan automatiskt med en enorm frenesi. Det var som om hon trodde och kände att ju aggressivare och kraftfullare hon sög av och smekte honom, desto lättare skulle det bli att blockera ut obehagliga tankar och känslor.
- ”Åh Lotta… Försiktigt… Åhh” stönade Paul vidare. Lotta öppnade halsen och sög ner honom till roten, vilket inte var så svårt, speciellt då hon undermedvetet jämförde sin mans bleka lilla snopp med Johns koloss.
- ”Herregud, åh…” flämtade han till och stönade djupt. Han kikade ner mot sin vilda fru och kunde knappt tro sina ögon. Hon sög av honom så djupt, salivdrypande och kåt. Paul förstod inte vad som tagit åt henne. Tidigare under dagen när de haft samlag under dagen var det eldigt men ändå konservativt, men nu var det något helt annat. Kanske var det alkoholen?
- ”Lotta! Åh… Försiktigt…förs---åh” flämtade han till när han kände sina kulor i hennes mun. Hon sög dem allt annat än försiktigt. Hennes ena andra smekte hans bringa och den andra runkade hans salivkladdiga penis häftigt.
- ”Jag tror jag kommer Lotta…” viskade han fram. Lotta kände hur hans kropp började rycka mer regelbundet. Hennes läppar slöts om hans ollon och hon sög och smekte honom rikligare och fortare. Paul kände sig alldeles salig.
- ”Åh Lotta…” stönade han. Hon öppnade sina stora klara ögon, inramat av hennes nötbruna hår. Paul fann henne fortfarande vara den mest åtråvärda kvinnan han någonsin mött, och hon var hans fru – hans fru som nu visade en sexuell sida och glöd hon aldrig visat tidigare. Lyckligtvis för honom så var han för godtrogen för att misstänka att något var på tok, att hon varit otrogen.
- ”Jag kommer Lotta!” stönade han, troendes att hon skulle ta ut hans snopp ur sin mun, men hon fortsatte att suga. Återigen med stängda ögon. Paul höll emot, men till ingen nytta. Han kände hur han kom i hennes mun – kände hur hon drack och sög hans sats. Den smakade gammalt och unket, speciellt jämfört med Johns ungsäd. Men hon svalde ändå. Hon kände att hon var tvungen – att det var hennes skyldighet efter allt hon gjort och alla dessa år där hon totalt struntat i John och alla hans behov.

Efter att hon klämt ut- och fått i sig den sista droppen ur honom, kravlade hon upp och in i hans famn. De kysstes halvnakna i sängen, smekandes varandras kroppar tills de somnade. Eller snarare tills Paul somnade, för Lotta hade svårt att somna trots det hårda arbetet och alkoholen de druckit den kvällen. Hennes inre var it ett dunkelt uppror. Hennes vilja tvingade henne tillbaks till hennes roll som ansvarstagande mor och partner, men hennes lust och undermedvetna var någon helt annanstans.

Det kände som att timmar dröp förbi. Långsamt. Paul snusade och snarkade i godan ro. Han drömde förmodligen harmoniska drömmar då han hade något liknande ett godmodigt leende på sina läppar. Då, när tiden tycktes som mest plågsam, hörde hon något i huset. Hon stelnade till. Det var från övervåningen. Hon höll andan… Någon tassade omkring, och rätt som det var så hörde hon hur altandörren öppnades och sedan stängdes igen. Gick någon ut? John? Det var säkert John… Varför gick han ut? Vad håller han på med? Varför bryr jag mig så? Men tänk om…

Lotta låg stilla, blundade och andades tungt. Hon väntade, väntade, och väntade. Men till slut, mot sin vilja, smög hon upp ur sängen och tog sig tyst ut ur rummet, stadigt gående mot altandörren. Hon höll andan, öppnade dörren och gick ut på altanen. Det var stjärnklart, frisk sommarnattsbris och något oroligt främmande men ack så bekant i luften.



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright