Hypnotisören del 16 I nöd och lust.

Författare: lorden Datum: 2013-06-22 20:38:40

E-post: lordensbox@gmail.com

Kategori: Bdsm och Heterosex

Läst: 28 905 gånger

Betyg: 5 (2959 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit



För er läsare som råkar trilla in i handlingen utan att ha läst serien ifrån början, så är Maria Zorn oförmögen att neka något som Professor Peter Arvidsson beordrar henne att göra pga hypnos. För att få en bättre bild av deras relation, så rekommenderar jag att ni läser serien ifrån början.
Och ni som av någon oförklarlig anledning följer denna serie, vilket jag är tacksam för, får gärna komma med tips, idéer och förslag på hur deras relation ska fortskrida.

Mvh Lorden.

Hypnotisören del 16 I nöd och lust.

Maria Zorn låg kvar i sängen och drog sig på morgonen. Fredriks lukt på kudden var ännu kvar och hon tog den i famnen, fantiserade om att han låg bredvid och höll om henne. Gårdagskvällen hade varit underbar, tills Professorn lagt sig i. Undrar i vilken ålder det börjar bli risk för hjärtinfarkter på män tänkte hon, och hoppades att Professorn var i precis den åldern. Hon var mycket medveten att Professorn just nu kunde se henne, se henne ligga och krama en kudde, men hon struntade fullkomligt i det. Värmen ifrån kudden och lukten av Fredrik fick henne att känna sig stark och trotsig. ”Nä, dags att stiga upp och få något gjort.” sa hon till sig själv och slängde benen över sängkanten. Hon hann precis knyta morgonrocken när någon ringde på dörren, Fredrik, tänk om det är Fredrik. Med snabba steg var hon framme vid dörren, öppnade den och var beredd på att slänga sig om halsen på Fredrik, men hejdade sig i språnget. Där utanför stod Professor Peter Arvidsson, iklädd ett par urtvättade bermudashorts och en t-shirt med svenska flaggan på. ”God morgon, på med baddräkten, vi ska till stranden.” detta sa han samtidigt som han trängde sig in i hallen och stängde dörren.

Maria stirrade på hans shorts. ”Du kunde inte hittat något ifrån detta sekel att ta på dig?” sa hon och tänkte, ska jag på stranden med den mannen, när han är klädd så där! ”Du har hål på tröjan där.” sa hon och pekade på ett litet hål i t-shirten på hans mage, gjorde en grimas, vände sig om och gick för att gör iordning sig. ”Ja, se på fan, det missade jag. Jaja, det gör inget.” sa han och pillade lite på hålet, råkade få in fingret, och nu var hålet ännu större. Efter att Maria varit på toaletten tog hon fram sin svarta baddräkt och tog på sig den, samt ett par vita shorts och en röd t-shirt. ”Vad vacker du är.” Maria svarade bara, ”tack” men var inte helt säker på att en komplimang, som kom ifrån honom var något positivt, i alla fall så hade hon lika gärna kunnat vara utan den. ”Nästan så jag skulle vilja spetsa dig på min kuk här direkt i hallen.” Var nästa kommentar som han yttrade, och nu var hon helt säker på att komplimangen inte var något positivt. ”Men det får vänta, dagen är ung och det hinner vi senare.” sa han och daskade till henne på rumpan samtidigt som dom gick ut genom dörren.

På stranden var det fullt med folk fast klockan inte var så mycket än. Professorn och Maria lade sig långt upp på stranden för att slippa trängas med alla andra, och för att slippa sandstänk ifrån ungdomarna som sparkade boll längre ner på stranden. ”Här blir bra.” sa Professorn och lade ut sin handduk, tog av sig tröjan och slängde sig ner på handduken så det skvätte sand på Maria. Hon var mer försiktig och satte sig på sin handduk, såg ut över folket och fastnade med blicken på killarna som sparkade boll i sanden. Dom var i 20 års åldern, ungefär som Fredrik, slimmade och med platta magar. Hon sneglade på Professorn som låg på rygg och hans mage som var allt annat än platt. Det är skillnad på män och män tänkte hon. Hon la sig ner och blundade, drömde sig bort, bort till en öde strand där hon och Fredrik var ensamma, och nakna.

Efter en stund satte sig Professorn upp. Han tittade på Maria där hon låg i sin svarta baddräkt som smet åt runt hennes kurvor. Brösten och bröstvårtorna avtecknade sig genom tyget, och man kunde ana ringarna i hennes bröstvårtor. Hennes venusberg kupade sig över hennes skrev och benen var alldeles släta och lena. Professorn andades in djupt, och släppte ut luften långsamt, hon var verkligen mycket vacker. Och hon var hans, hans leksak, hans ägodel, hans slav som gjorde vad han ville. Iallafall ända tills hon hade fattat tycker för praktikanten Fredrik. Visst, att Fredrik fick lov att köra in sin kuk i henne, det gjorde inget. Men det skulle vara på hans order, inte för att hon ville det, det gillade han inte.

”Du, dags för ett dopp. Gå före du så kommer jag efter.” Maria reste sig och skulle precis börja gå när Professorn tillade, ”baddräkten stannar här.” Maria vände sig om och glodde på honom, ”Du kan inte mena allvar! Det finns ju inga andra nakna här! Bara en massa barnfamiljer och ungdomar! Snälla, du kan inte göra så mot mig!” Professor stirrade stint tillbaka på henne, hans ögon riktigt lyste av förväntan, och hon förstod att han inte skulle låta henne slippa. Hon blundade och drog av sig sin baddräkt. ”Du kan ta vägen förbi grabbarna som spelar boll där. Och du, gå som vanligt, händerna vid sidorna.” sa Professorn och flinade. Hon böjde sig snabbt fram mot honom, och spottade han rakt i ansiktet, vände sig om och började gå ner mot vattnet. ”Mamma, Mamma, titta, tanten har inga kläder.” den lilla flickan pekade på Maria, som gick snabbare och snabbare mot det skyddande vattnet. ”Men hallå! Detta är ingen jävla nudiststrand!” ropade en äldre kvinna och männen som såg henne flinade och deras blickar fastnade på hennes guppande bröst med ringar i vårtorna. Killarna som spelade boll hade slutat att spela, dom stod stilla och studerade henne med gapande munnar där hon kom emot dom med kinderna blossande röda, fram till dom, förbi dom och ut i vattnet. Hon dök i, under vattenytan, och tänkte stanna där så länge hon kunde.

Professorn skrattade så magen hoppade och tårarna rann på honom. Att någon kan gå så fort utan att springa, det trodde han inte. Hon skulle satsa på gångsport, hon hade talang för det. Han reste sig och gick ut på bryggan och dök i vattnet. Han såg hennes huvud en bit bort, bara näsan och huvudet stack upp över ytan. Han vinkade åt henne att simma till honom där vid bryggan. Maria ville simma åt andra hållet, så långt bort från honom som möjligt, så långt bort ifrån stranden och alla människorna som möjligt, men tog ett par simtag och var snart framme vid honom. ”Jag vill dränka dig, får jag det? Snälla, beordra mig att dränka dig! Jag lovar att göra ett bra jobb!” fräste hon åt honom när hon kom fram. Professorn böjde sig fram och kysste henne, ”kom, under bryggan.” han dök ner vattnet och försvann under bryggan. Maria följde efter.

Under bryggan var det dunkelt. Ljuset strimmade ner genom bryggans bräder och betongfundamenten som bryggan vilade på var täckta med gröna alger. Uppe på bryggan sprang barn fram och tillbaka, hoppade och tjoade, innan dom dök ner i vattnet, ingen såg dom där under, ifall ingen fick för sig att kika ner mellan springorna förstås. Professorn simmade upp bakom Maria och hon kände hur något strök mot insidan på låret, hans kuk insåg hon snabbt. ”Var tyst nu, så inte barnen där upp hör.” viskade han och förde sin kuk upp mellan hennes ben. Maria tog tag i betongen och kände hur hans kuk pressade sig emellan hennes blygläppar, upp i henne och han kramade hennes bröst med sina händer. ”Oh, vad du är skön Maria! Din fitta är som gjord för min stora kuk.” han stötte sin kuk i henne så gott han kunde där i vattnet. Det var för djupt för att dom skulle kunna stå på botten, så hans fasta grepp om hennes bröst var vad som höll han uppe. Om och om igen stötte han in sin kuk i henne, ”tyst, inte ett ljud, tyst, tyst.” Vågskvalpet han orsakade mot betongfundamentet var högt nog för att Maria skulle bli orolig för att något barn skulle bli nyfiket där uppe.

”Tre frågor, jag ska ställa dig tre frågor, och du måste svara ja på alla.” viskade han samtidigt som han ökade takten på sina stötar i henne. ”Ok.” viskade hon tillbaka. ”Du älskar att känna min stora kuk i din fitta va?” Maria tänkte att om hon kunde skulle hon nypa av kuken med fittan, ”Ja.” Vågskvalpet blev kraftigare mot betongen när Professorn ökade kraften i sin stötar. ”Du skulle vilja ha min kuk jämt om du kunde va?” Ja, avhuggen i en glasburk i bokhyllan tänkte hon, ”Ja” svarade hon. Professorn flåsade och stönade i hennes öra och drev sin kuk snabbare och snabbare upp i henne. ”Vill du gifta dig med mig?” Maria stelande till, höll på att tappa taget om den hala betongen, vad var det han sa? Gifta sig, med honom!? Hela hennes väsen ville skrika NEJ, hjärtat höll på att stanna helt och bortom allt förnuft svarade hon, ”Ja.” Professorn drev sin kuk långt upp i hennes fitta och frustade som en häst i hennes öra, ”nu kommer jag” små stötar och hon kände hur hans sperma flödade upp i henne. Hon var inte helt närvarande, hon hade precis lovat att gifta sig med honom. ”Han hängde i hennes bröst och på hennes axel, hans kuk gled ur henne och flåset i hennes öra gjorde henne illa till mods. ”Min blivande fru. Min blivande vackra fru som ska få ta hand om sin make, och hans stake, som hon älskar så.” Han släppte henne och gled bort en bit. ”Du kan gå upp nu, jag kommer snart.” sa han och dök ut ifrån brygga.

Maria dök fram ifrån bryggan och tittade upp mot stranden. Det var fortfarande lika mycket folk, och killarna som spelade fotboll var också kvar. Dom sneglade ut mot henne, väntade på att hon skulle komma tillbaka ifrån simturen. Maria tog ett djupt andetag och började simma mot stranden. När det var så grunt att hennes knän skrapade i botten reste hon sig och gick med snabba steg upp på stranden. Killarna slutade spela och glodde på henne med lysande ögon, som en flock vargar. Hon gick så fort hon kunde upp mot sin handduk och virade den runt sin kropp, satte sig och kämpade mot tårarna som ville ut. Alla blickarna ifrån dom andra på stranden borrade sig in i henne, hon skämdes och ville bara hem.

Professorn steg upp för stegen på bryggan och gick visslande in mot stranden. Han såg hur Maria satt med sin handdukt tätt lindad runt sin kropp och stirrade ner i sanden med tom blick. Han satte sig på sin handduk, ”det var skönt med ett dopp.” Han strök henne över hennes blöta hår, ”klä på dig, vi åker hem nu.” Maria tog på sig shortsen och t-shirten, Professorn tog på sig sin sverigetröja med hål i och började gå mot bilen. ”Du menade inte allvar med det där du sa va?” frågade Maria oroligt. ”Vadå? Att vi ska gifta oss? Såklart jag gjorde!” Maria hängde inte med, det gick för snabbt. Hennes tankar bara snurrade och hon hade svårt att greppa alltihop, ”men Peter lyssna nu. Jag vet att jag svarade ja, men jag kan inte och vill inte gift mig med dig! Du kan inte tvinga mig till detta!” Professorn la huvudet på sned, ”kära lilla vän, jag kan tvinga dig till vad jag vill och nu vill jag gift mig med dig. Du ska bli min fru, du kommer att vara min kärleksfulla fru.” han gav henne en slängpuss, startade bilen.

”Fy fan vad jag hatar dig! Varför gör du så här mot mig? Vad har jag gjort dig?” Tårarna rann ner för Marias kinder där i bilen på väg hem. ”Du har förödmjukat mig i många år på kliniken. Sett ner på mig. Inte uppskattat mitt arbete, utan skrattat åt mig bakom min rygg. Bara sett och fjäskat för dom vackra, fina människorna. Men nu är det slut på det, nu ska du bli Fru Arvidsson.” Maria tittade rakt fram, ”jaha, och hur har du tänkt dig detta? Ska vi bo hos dig eller? I ditt skitiga hus? Sova tillsammans,” orden fastnade i halsen på henne, ”sova tillsammans i din säng, leva ihop?” Professorn sken upp, ”Just precis! Och mitt hus är inte skitigt så länge till, nu kommer det snart en Fru dit.” han skrattade och Maria önskade att han bara dog. ”Och tänk vad mycket tid vi kommer att ha tillsammans när vi bor ihop.” sa han och lade handen på hennes bara lår, blicken han hade när han sa det fick Maria att rysa.

”Här, skriv under detta och informera dom anställda imorgon.” Maria lästa snabbt på pappret som hon fick i sin hand. Där stod att hon skulle avgå som VD på kliniken och istället återanställa Professorn, som VD. Hon skulle istället bli en alltiallo på kliniken, hoppa in där det behövdes. Denna förändring var pga att hon i VD rollen skulle vara utarbetad och behövde ett mindre ansvarsfullt arbete. Han räckte henne en penna, och mot sin vilja tog Maria emot den och skrev under pappret. ”Fint! Då syns vi på jobbet imorgon. Ta på dig nått fint, vi ska till stadshuset och gift oss på lunchen.” Maria stod kvar och såg hur Professorns bil körde ner för gatan. ”Snälla, snälla, låt det komma en buss där i korsningen och köra över honom.” Hon blundade, knep ihop ögonen och försökte med tankekraft frambringa en stor buss som precis när han korsade vägen skulle komma och köra in i sidan på hans bil. Hon öppnade ögonen, och såg Professorns bil på andra sidan korsningen, ingen buss hade kommit.

Alltiallo, hon skulle tvingas bli klinikens alltiallo. Och hon skulle vara tvungen att agera som om hon gjorde det av egen fri vilja. Alla på kliniken skulle kunna ropa på henne, be henne göra en massa saker som dom inte ville göra själva, skylla på att dom inte hade tid. Och hon skulle vara tvungen att ha Professorn som chef. Maria svepte sitt andra glas vin där hon satt vid köksbordet, med pappret liggande framför henne. Han hade snart tagit ifrån henne allt och imorgon skulle hon vara tvungen att gifta sig med honom. Hon höjde glaset och slängde det upp mot kameran, glassplittret ifrån glaset for över hela köket. Hon tog vinflaskan, gick in på toaletten och satte sig på toastolen, där Professorn inte kunde se henne.

Klockan var kvart över åtta på morgonen och personerna som satt mitt emot Professorn i hans källare såg lika trötta och nyvakna ut som Professorns kände sig. Hans första privata patienter var familjen Svensson som bestod av Mamma Eva, Pappa Hans, dotter Jane och sonen Per. Man såg direkt att Jane och Per inte var deras biologiska barn, för dom var rätt mörka i hyn tillskillnad mot Eva och Hans, som var ljusa och blonda. Eva var liten och nätt, max 50 kilo tung och hade kort hår. Hans vägde nog det dubbla och var bara något längre än Professorns 170 cm, en knubbig typ. Båda var 34 år gamla. Jane, som var 16 år hade långt mörkt hår och bruna vackra rådjursögon. Sydamerikanskt ursprung gissade professorn på. Hon var varken smal eller tjock, utan en söt tjej med runda former. Även Per, som också var 16 år, såg ut att härstamma ifrån samma breddgrader som Jane. Hans mörka hår var kortklippt och hans såg ut vältränad ut, tvärtemot sin far.

”Jaha familjen Svensson, vad kan jag göra för er?” frågade Professorn. Mamma Eva lutade sig fram och sa, ”jo, båda våra barn lider av mardrömmar. Dom har haft problem med det länge nu, och vi skulle väldigt gärna kunna hjälpa dom att bli av med mardrömmarna.” Professorn tittade på Jane och Per, ”vad drömmer ni? Är det liknande drömmar eller är det olika varje gång?” Jane såg på Per innan hon svarade, ”det är olika, men ändå inte. Alla innehåller våld och misär, råttor återkommer ofta!” Eva fortsatte, ”dom är adopterade, och levde sina första 5 år i väldigt fattiga och våldsamma områden. Vi tror att det är minnen därifrån som dyker upp i drömmarna.” Professorn andades in djupt, höll andan ett tag, och såg på Eva och kunde inte låta bli att undra hur hon såg ut naken, om hon hade fasta bröst och om hon rakade sin fitta, han andades ut långsamt. ”Jag tror jag kan hjälpa er. Eller jag vet att jag kan hjälpa er. Men jag måste hypnotisera er alla. Om jag bara hjälper barnen, så finns ändå tvivlet och oron kvar hos er vuxna, och det känner barnen och mardrömmarna kan då komma tillbaka.

” Eva och Hans tittade på varandra, sedan på Jane och Per, och Hans sa, ”javisst! Vi är med på det. Bara det fungerar.” Professorn log, ”det fungerar, tro mig. Annars får ni pengarna tillbaka!” sa han i en skämtsam ton, dom skrattade allihop. Professorn var inte helt säker på detta. Han brottades med sitt samvete och med sitt maktbegär. Dessa fyra personer kunde snart vara under hans kontroll, precis som Maria var. Han skulle kunna få dom att göra precis vad han ville. Han skulle kunna knulla Eva när Hans stod och hejade på, eller varför inte, knulla Jane när Eva hejade på. Den bilden i Professorns huvud fick samvetet att förlora. Men han vågade inte låta dom minnas nått han beordrade dom, det skulle var för riskfullt just nu. Han tog fram sin silverkula.
”Luta er tillbaka och titta på denna silverkula hela tiden och lyssna på min röst” Han började svänga silverkula från sida till sida. Dom följde den med blicken.

”Slappna av i era fötter, låt dom bli tunga och avslappnade, djupa långsamma andetag, slappna av. Era vader känns tunga, slappna av, andas, tunga. Titta på kulan. Nu era lår, släpp alla spänningar, andas långsamt och djupt. Låt era höfter sjunka ner i soffan, de känns tunga nu, era armar, slappna av, släpp dom ner i soffan, andas djupt, djupt, sänk axlarna, slappna av, känn tyngden, tung.
Professorn lutade sig tillbaka. Vi kan väl lika gärna ha lite familjeterapi när ni ändå är här, tänkte han.

”Hör ni mig?”
Alla fyra svarade i mun på varandra, ”Ja.”
”Jag har lite frågor som ni ska svara på. Vi börjar med Eva.”
”Eva, rakar du din fitta?”
”Ja, ibland.”
”Eva, beskriv ditt sexliv med ett ord.”
”Mjukt.”
”Eva, älskar du Hans?”
”Ja.”
”Eva, fantiserar du om att ha sex med yngre män?”
”Nej.”
”Hans, fantiserar du om att ha sex med yngre kvinnor?”
”Ibland.”
”Hans, skulle du vilja se när Eva har sex med någon annan?”
”Nej.”
”Per, Är du oskuld?”
”Ja.”
”Per, tänder du på äldre kvinnor?”
”Ja.”
”Per, du tänder på alla kvinnor, eller hur?”
”Ja.”
”Jane, är du oskuld?”
”Nej.”
”Jane rakar du din fitta?”
”Ja.”
”Tänder du på äldre män?”
”Nej.”
Professorn hade stillat sin nyfikenhet och sa,
”Ni ska lyssna på min röst, bara följ min röst. Säg inget. Blunda.”
Hela familjen Svensson blundade.

”Ni flyter. Flyter i vatten. Flyter i lugnt vatten. Allt är ljust. Allt är varmt. Allt är skönt. Ni flyter. Andas långsamt, långsamt. Ni flyter i vatten. Det är varmt. Det är skönt. Andas långsamt. Ni är tunga, tyngre, tyngre. Ni sjunker. Allt är grått. Allt är kallt. Allt gör ont. Ni sjunker. Ni andas inte. Allt är grått. Bara jag kan rädda er. Bara Professor Peter Arvidsson kan rädda er. Bara jag kan få er att flyta. Bara jag kan få er varma. Bara jag kan få det ljust. Bara jag kan rädda er. Lyd mig. Lyd mig. Lyd mig. Bara jag kan rädda er. Mitt ord är er lag. Annars sjunker. Annars grått. Annars kallt. Annars ont. När jag klappar med händerna vaknar ni och mitt ord är er lag, mitt ord minns ni inte efteråt, er lag minns ni inte efteråt, denna session minns ni inte efteråt, annars mörker, annars kallt, annars ont, annars andnöd. Jane och Per, ni ska aldrig drömma mardrömmar igen, någonsin.”

Professorn klappade med händerna och familjen Svensson vaknade. ”Ni kan känna er trötta nu efteråt, men det går snart över.” Familjen Svensson sträckte på sig, precis som om dom var nyvakna. ”Jane och Per, jag lovar att ni nu kommer att sova utan att drömma något otäckt.” sa Professorns och log vänligt. ”Tack, snälla du.” sa Jane, reste sig och kramade om honom. Värmen ifrån hennes mjuka unga kropp fick Professorn att börja fantisera om henne naken. ”Om jag får era mobilnummer, så får ni mitt, så vi kan hålla kontakten och se att allt fungerar som det ska.” Professorn fick deras nummer och han följde dom upp för trappan. ”Tack än en gång, du har verkligen hjälpt oss jättemycket.” sa Eva innan hon gick ut genom dörren. Undrar om du tackar mig när jag knullar din dotter i arslet också, tänkte Professorn när han leende stängde dörren efter dom.

Klockan hade blivit kvart över 11 på förmiddagen när Professorn steg in på Maria Zorns kontor. ”Hmm, jag tror det där är min stol.” sa han och stirrade på Maria som satt vid skrivbordet. Hon suckade och reste sig, gick mot fåtöljen men hejdade sig hastigt när Professorns förde upp sin hand under hennes korta sommarklänning när hon gick förbi honom. ”Trosor! Från och med nu ska du inte ha några trosor på jobbet. Ta av dom. Order ifrån nya VD:n.” flinade han. Maria sneglade ut genom dörren för att kolla att ingen kom, tog av sig sina trosor och stoppade dom i sin handväska.

”Här sitter man bra!” sa Professorn när han satte sig vid skrivbordet. ”Har du informerat dom anställda?” frågade han och kisade mot henne. ”Ja, jag gjorde det vid frukosten. ”Professorn stoppade ner handen i sin jackficka och drog fram en analplugg som han ställde på skrivbordet. ”Vad bra, då har vi gott om tid att montera den här innan bröllopet.” flinet som mötte Marias stora ögon var allt annat än vänligt. Buttpluggen som stod på skrivbordet var inte liten, den var rätt grov. Maria visste vad det var för något, fast hon hade aldrig använt någon sådan innan, och hon hade definitivt inte valt en sådan grov. Hon skyndade sig att stänga dörren innan någon skulle sa vad som stod där. ”vill du att jag ska för in den, eller vill du göra det själv?” Professorn greppade analpluggen och började jonglera med den. ”Jag gör det själv!” Svarade hon honom i en spydig och irriterad ton. Hon ville inte ge han nöjet att trycka in den där saken i hennes rumpa. Han kastade analpluggen till henne, ”ok, varsågod.” Professorn lutade sig tillbaka och knäppte händerna bakom nacken.

Hon förde ner analpluggen mellan sina ben, satte spetsen på analpluggen mot sitt anal hål och började pressa in den. Det tog emot och stramade, en liten del av pluggen lyckades hon pressa in, men kände snabbt att detta inte skulle bli lätt. ”Du har inget glidmedel eller nått?” frågade hon i en lätt bedjande ton, fast hon visste att han skulle svara nej. ”Nej, en stor flicka som du behöver inget glidmedel för en lite analplugg.” Maria bet ihop och försökte vicka in den, ”någon dag så ska du få igen för allt detta!” sa hon sammanbitet och tryckte hårdare på pluggen, kände hur analpluggen gled upp i hennes arsle, hennes ögon tårades när den grövsta delen gled upp i henne, och hon kände hur hennes ringmuskel slöt sig tätt runt den smala nedre delen. Hon rätade på sig med en grimas, och insåg att varje rörelse hon gjorde fick hennes arsle göra ont av pluggens grovlek och av det obefintliga glidmedlet. Professorn skrattade, ”du ser skitnödig ut, sträck på dig kvinna, ha lite stil! Nu går vi till kommunhuset och gifter oss. Och se till att inte tappa pluggen, du har inga trosor! Kan bli lite svårt att förklara om den trillar ner i golvet.”

Maria försökte hänga med i Professorns takt ut mot bilen, men det var svårt men pluggen stramande i arslet. Varje steg hon tog gjorde att det den rörde sig och trycket den åsamkade var allt annat än behagligt, det gjorde ont. Framme vid bilen sa Professorn, ”hoppa in och sätt dig.” Sättet han sa det på, talade om för henne hur mycket han gillade att få se henne plågas när hon skulle sitta i den skumpande bilen med pluggen uppkörd i arslet, hon tänkte fan inte visa han att det gjorde ont. Hon satte sig i bilen och pluggen trycktes ännu längre upp, och hon satt så still hon kunde, visade inte en min. Professorn nynnade på en entonig melodi på väg mot kommunhuset. Vid varje ojämnhet och grop som bilen körde över sa han ”ops”, och han försökte inte undvika dom, tvärt om. Maria knep ihop läpparna och försökte hitta en sittställning som skulle lätta på trycket i hennes arsle.

När bilen hade parkerats och hon kunde stiga ur drog hon en suck av lättnad. ”Du är medveten om att man ska ha vittnen när man gifter sig va?” sa hon och hoppades att han inte visste det, och att dom därför inte skulle kunna gifta sig pga inga vittnen fanns. ”Måsta man?” sa han och såg fundersam ut. ”Ja.” sa Maria. Professorn tittade sig omkring och kliade sig i huvudet, ”vänta här.” sa han och gick snabbt bort till parken på andra sidan gatan.
Han kom snabbt tillbaka, tillbaka med två män som såg ut att ha sovit ute de senaste 10 åren. Orakade, skitiga och stinkade svett, urin och gammal fylla. ”Dom här två ställer upp som vittnet för ett par flaskor sprit.” flinade Professorn. Maria undrade om denna man som hon nu skulle gifta sig med hade någon som helst skam i kroppen överhuvudtaget.

”Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra.”
”Tar du, Peter Arvidsson denna Maria Zorn till din hustru?”
”Ja.”
”Tar du, Maria Zorn denna Peter Arvidsson till din man?”
”Ja.”
”Jag förklarar er nu för äkta makar.”

Ceremonin var snabbt avklarad och dom gick ut ur kommunhuset. Maria hade en stor klump i magen, och en i arslet. Men den i magen var för stunden värre, den klumpen talade om för henne att vägen som hennes liv hade tagit inte var en trevlig väg. ”Här har ni var sin femhundring som tack för hjälpen.” Professorn gav männen var sid sedel. ”Om ni nu istället inte skulle vilja inviga den nygifta frun förstås, hon suger bra.” Maria höll andan, hon kände paniken komma, hon ville för allt i världen inte suga av någon av dom där skitiga, illaluktande männen! ”Lockande, men sprit är gott förstår du.” Maria pustade ut och tackade tyst honom som uppfann spriten. Männen gick iväg, Maria och Professorn gick mot bilen och skulle precis sätta sig när en av männen kom halvspringande tillbaka, ”vänta,” ropade han. Maria stelnade till.

”Jag har hembränt hemma, jag vill inviga frugan din, om det är ok. Här har du pengarna tillbaka.” Professorn sken upp, ”visst får han inviga frugan, frugan?” frågade han Maria glatt och klappade till henne lätt på rumpan och analpluggen. ”Ja, det får han väl.” Svaret var knappt hörbart, men hon var rätt säker på att ingen av dom lyssnade på vad hon sa ändå. ”Var vill du ta henne?” Mannen såg sig omkring, ”där bakom buskarna blir bra.” Mannen tog tag i Marias arm och drog iväg med henne bakom ett par stora buskar. Hon såg vädjande på Professorn och ruskade på huvudet, han tittade tillbaka och nickade med ett flin. ”Jag vill ta henne bakifrån.” Professorn log, ”hon är skön bakifrån, sen har hon en analplugg i, så det kommer att bli extra trångt och härligt. Ner på alla fyra och svanka frun.”

Maria sjönk ner på alla fyra i det småblöta gräset bakom busken, så nära busken som möjligt för att det skulle vara svårt för passerande att se henne. När hon svankade med ryggen spände pluggen i arslet ännu mer, och hon kände hur mannen drog upp klänningen över hennes rumpa och blottade henne. ”Oj, du ljög inte, hon har en plugg! Häftigt!” Maria försökte glömma bort lukten ifrån mannen, ignorera den, låtsas att den inte fanns, men när han ställde sig bakom henne mellan hennes särade ben så kunde hon inte fantisera bort lukten som med vinden fördes mot hennes näsborrar. Hon kände hans kuk mot sin fittöppning, bet ihop och blundade hårt, koncentrerade sig på Fredrik, det är Fredrik som står bakom mig, det är Fredriks kuk som snart tränger in i mig, upprepade hon för sig själv inne i sitt huvud.

När mannen bakom henne bökade in sin kuk i hennes fitta och grymtade som en gris så försvann Fredrik inne i hennes huvud, och fylldes istället helt av mannen som nu knullade henne i ett rasande tempo. Hans kuk var inte stor, men tillräckligt stor för att det skulle göra ont nu när hon hade analpluggen i. Mannen började frusta och ökade tempot ytterligare, ”du får inte komma i hennes fitta” hörde hon Professorn säga, och hon kände sig tacksam mot honom för det. Mannen drog sig snabbt ur, ”Maria, få han att komma med din mun.” Nej ditt svin, ditt elaka svin! Jag vill inte ta den där skitiga kuken i munnen! Mer hann hon inte tänka innan mannen hade kört in sin kuk i hennes mun och börjat spruta sin sperma. Maria höll andan och knep ihop ögonen, bli klar, bli klar, bli klar, tänkte hon, jag måste snart andas. Hon drog in luft i näsan och explosionen av mannens illaluktande odör fick henne att spärra upp ögonen, känslan av att vara på väg att spy fick henne att reflexmässigt svälja och mannens sperma fastnade i halsen på henne, hon hostade till och svalde igen.

Mannen drog upp sina byxor och gick iväg, Professorn hjälpte Maria upp. ”Jaså, du kan vara hjälpsam” sa hon med gråten i halsen. Professorn såg förvånat på henne, ”jag är ju snällare än snällast. Kom, nu åker vi.” Professor sneglade på Maria i bilen på väg tillbaka till kliniken, han tyckte faktiskt lite syn om henne, ”Du ska slippa analpluggen när vi kommer tillbaka till kliniken.” Maria svarade honom inte, hon kände ännu smaken av mannens sperma i munnen och stanken av honom satt kvar i hennes klänning. Vilket härligt bröllop jag har, tänkte hon.

När dom parkerade vid kliniken sa Maria, ”bara så du vet, att så fort jag får en chans att ge igen på allt du fått mig att utstå, så kommer jag att ta den. Jag tänker bli den värsta fru du kan tänka dig!” Hon korsade sina armar över bröstet och försökte se så trotsig ut hon bara kunde. ”Ojdå, jag har nog gift mig med en riktig ragata tror jag.” sa Professorn med en spelad rädd uppsyn. ”kom nu, nu går vi in och befriar dig ifrån pluggen.”

Inne på kontoret låste Professorn dörren, han rensade sedan snabbt av en del av skrivbordet och pekade på det, ”så, böj dig över skrivbordet så ska jag befria dig ifrån pluggen.” Maria gick fram till honom, drog upp klänningen och lade överkroppen mot skrivbordsskivan. Hon var glad att hon skulle slippa pluggen, den ville hon inte använda igen, men hon kände Professorns så pass väl vid det här laget att hon var säker på att den skulle hamna i hennes arsle fler gånger. Maria kände hur Professorn tog tag i pluggen och långsamt började dra den ur henne. Långsamt, långsamt drogs den ut, den breda delen av pluggen pressade på och vidgade hennes ringmuskel från insidan, och när den hade passerat så var det en känsla av lättnad som strömmade genom hennes kropp. Pluggen var ute och Maria pustade ut, men hejdade sig när hon hörde Professorn dra ned sin dragkedja i byxorna, hon höll andan och visste vad han tänkte göra.

Professorn tog sin hårda kuk i handen, satte den mot hennes anus och pressade snabbt in sitt ollon i henne. Han såg hur hon knöt sina händer, men hon sa inget. Långsamt drog han ut kuken så hennes ringmuskel nästan släppte sig grepp om hans ollon, lika långsamt pressade han in ollonet igen så muskeln nu slöt sig runt hans ollonkant. Han fortsatte att långsamt föra sitt ollon in och ut i henne, det långsamma tempot fick honom att verkligen känna hur hennes ringmuskel kramade och stramade runt hans ollon, ”en sådan skön fru jag har fått. Din rumpa är som gjord för min kuk. Så trång, så varm, så skön. Ja,ja, snart, snart, snart så får du min sperma i arslet, snart, ohohoh.” Maria kände hur han kom, kände hur hans varma sperma sprutades in i henne, kände i sin ringmuskel hur hans ollon svällde och ryckte för varje sprut som kom. Professorn drog ut sin kuk och satte sig på stolen, ”det var riktigt skönt. Ikväll, när vi är hemma hos oss, ensamma, så ska du få det skönt. Det är ju i alla fall vår bröllopsnatt.” Maria var inte säker på vad han menade. Det lät som om han menade att han tänkte göra det skönt för henne, men hon litade inte ett dugg på honom, så hon trodde nog inte att det var så han menade.

Fortsättning följer.



Kommentarer

lorden
26 Juni 2013, 12:38

Tack Oddball. Jag får erkänna att nivån även för mig är på gränsen många gånger. Men för att få det hela något så när trovärdigt så blir nivån som den blir. Om tex Maria skulle gilla allt som hon får utföra, vilket skulle ta bort en dimension i historien, skulle det inte vara trovärdigt, och Professorns orsak till sitt handlande skulle försvinna. Så nivån blir som den blir, och hur den blir i nästa del vet jag inte än.

oddball
24 Juni 2013, 11:56

Jag är inte riktigt den som går igång på den nivån av tvång du skriver om, det skall jag erkänna. Men din berättelse är så oerhört fängslande och välskriven att jag bara inte kan låta bli att läsa.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright